hushållstjänster. Det är framförallt transaktionskostnader, normer samt vem av individerna i ett hushåll som har störst grad av förhandlingsmakt som påverkar valet för både individer och hushållen. Dessa faktorer påverkas inte av ett skatteavdrag. Vidare konstateras att de individer som utför tjänsten på den svarta marknaden troligen kommer att utföra motsvarande tjänst vitt efter ett införande av ett skatteavdrag. För att effekter som en ökad sysselsättning ska uppkomma måste hushållen förändra sin efterfrågan. Eftersom majoriteten av de faktorer som påverkar hushållens val inte kommer förändras vid ett införande av en skattereduktion kommer inte heller eventuellt positiva effekter på arbetsmarknaden, som en ökad sysselsättning, att uppstå. Vi vill här poängtera att det naturligtvis finns en möjlighet att hushållen ändrar sitt beteende och positiva effekter uppstår på arbetsmarknaden. Men utifrån det perspektiv som studerats i uppsatsen är det inte lika säkert som det ibland kan låta i debatten att ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster direkt påverkar arbetsmarknaden positivt. Syftet med denna uppsats är att studera effekter av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen bygger på mikroteori och avser att studera hur individers och hushållens val förändras vid ett införande av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen belyser också de effekter som uppkommer på arbetsmarknaden efter ett införande av ett skatteavdrag. Här görs analysen utifrån två perspektiv; dels utifrån hushållens och individernas val och dels utifrån antagandet att sysselsättningen faktiskt kommer att öka. Genom att inte bara ta hänsyn till priset på hushållstjänsten anser vi oss belysa en aspekt som allt för sällan lyfts fram i debatten.

No description available.

Bakgrund och problemdiskussion: Den fotboll vi ser idag har spelats i över ett sekel. Nu är det minst lika viktigt att uppvisa ett bra ekonomiskt resultat som att nå stora framgångar, vinna prestigefyllda titlar, bucklor samt spela en fin fotboll som tillfredställer tittarna. Fotbollsklubbar driver klubben med ett stort vinstintresse och de krav som företag har på sin redovisning gäller numera också fotbollsklubbarna som omsätter stora belopp.  Spelare kan jämföras med vanlig personal i tjänste- och serviceföretag eftersom de utfyller samma funktion i organisationen. Den senare får dock inte tas som en tillgång medan spelare har den möjligheten. Det finns två tillvägagångssätt att redovisa spelare: antingen att ta upp dessa i balansräkningen eller att kostnadsföra spelarna direkt i en resultaträkning.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en helhetsbild över de möjligheter fotbollsklubbar både i Allsvenskan och i Premier League har för att redovisa fotbollsspelare i årsredovisningen. Till syftet hör även att undersöka hur fotbollsklubbarna i båda ligorna hanterar nedskrivningen. Avgränsningar: Trots att redovisning av spelare finns i alla fotbollsligor och andra sporter har uppsatsgruppen valt att endast undersöka Allsvenskan och Premier League. Detta är dock ingen totalundersökning; uppsatsen behandlar nio allsvenska och fyra premier league klubbar. Metod: Författarna har använt sig av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Uppsatsen består av årsredovisningar och intervjuer med ekonomiansvariga i de allsvenska klubbarna. Primärdata utgör de kvalitativa granskningarna av både allsvenska och Premier League klubbars årsredovisning. Författarna kommer att utgå från ett induktivt perspektiv för att studera och granska årsredovisningar som bearbetats och analyserats. Slutsatser: Alla allsvenska klubbar som behandlas i uppsatsen förutom ett, tar upp spelarförvärven som tillgångar i balansräkningen. Den klubb som inte använder sig av denna metod är Djurgårdens IF, som istället kostnadsför spelarförvärvet direkt i resultaträkningen. Egna spelare och Bosman-fall får inte tas upp som tillgångar då de inte uppfyller de krav som ställs för att definieras som tillgångar. Författarna har kunnat konstatera att nedskrivningar är ett känsligt ämne som behandlas endast av ett fåtal allsvenska klubbarn. Detsamma gäller även för Premier League klubbarna där nedskrivning av spelare inte framgår i årsredovisningarna.

No description available.

Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktäriseras av kunskapsintensiva företag som är beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nå framgång. De flesta aspekter i ett företag kan härmas av konkurrenter, men det är humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs är så viktig får den inte något större utrymme i företags redovisning, då dagens redovisning fortfarande baseras på principer från 1400-talet och främst fokuserar på materiella tillgångar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod på 1960-talet och har sedan dess kommit och gått; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har ännu inte lett till någon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgångar. Syfte: Huvudsyftet med studien är att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begränsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom ämnet idag. Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med området, granskat årsredovisningar från de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur. Slutsats: Resultatet av denna studie är konstaterandet att humankapital är en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen. Det har skett en utveckling på området, kanske inte lika mycket i Sverige som i andra länder, men det finns fortfarande ingen konsensus om exakt vad som bör redovisas eller hur det ska göras. Vi tror att det krävs en internationell harmonisering och gemensamma riktlinjer för att uppnå bästa resultat gällande redovisning av humankapital. / Background and problem description: Today’s market is characterized by knowledge-intensive companies that are dependent on their employees and their competence to reach success. Most aspects of companies can be copied by competitors, but it is the human capital that makes them unique and competitive. Despite the fact that these resources are so important, they do not get enough attention in companies’ accounting, this is due to the fact that today’s accounting still is based on principles from the 15th century and mainly focus on material assets. The interest for human capital accounting was first raised in the 1960s and have since then come and gone; initiatives have been taken and theories have been formed, but the development still has not lead to a uniform method for displaying intangible assets. Purpose: The purpose of this study is to describe the development of human capital accounting, which will lead to a discussion about what can be expected about the development in the future. To do this we will first identify the driving forces behind the development, analyse the possibilities and limitations concerning human capital accounting, as well as examining the extension of the subject today. Method: In this qualitative study, we have carried out interviews with five key persons who all have worked with the subject, examined annual reviews from the five largest accounting firms in Sweden, and studied relevant literature. Conclusions: The result of this study is that human capital is an important resource that should be paid attention to in firms’ accounting. However, it should not be included in the traditional, financial reports. There has been a development in human capital accounting, maybe not as extensive in Sweden as in other countries, but there is still no consensus concerning exactly what should be reported on and how to report it. We believe that there is a need for harmonization and corporate guidelines to achieve the best results concerning human capital accounting.

Inledning Dagens affärsvärld genomgår en stor omvandling, där fysiska produkter och resurser spelar enmindre viktig roll. Företag idag karaktäriseras istället av intellektuellt kapital och erbjuder istörre utsträckning tjänster än fysiska produkter, vilket leder till att personalen och desskompetens har blivit viktigare för företagen, särskilt i kunskapsföretag. Utifrån det här anservi att det är intressant att diskutera ämnet intellektuellt kapital. Problemformulering Vad innebär begreppet intellektuellt kapital? Syfte Vi vill i vår uppsats skapa mer förståelse kring begreppet intellektuellt kapital. Syftet är attgöra en teoretiskt orienterad uppsats där vi har ambitionen att genomföra enbegreppsutredning av intellektuellt kapital och klargöra kunskapsläget. Metod I vår uppsats har vi utgått från den kvalitativa undersökningsmetoden, då vi vill få en djupareförståelse kring det intellektuella kapitalet. Vi har samtidigt valt att arbeta utifrån ett abduktivttillvägagångssätt då vi anser att vi på det här sättet får ut det mesta möjliga av uppsatsen. Resultat Utifrån vårt syfte har vi gjort en begreppsutredning kring intellektuellt kapital och visat våraintervjuer som en illustration om hur företag uppfattar intellektuellt kapital. Utifrån det härhar vi kommit fram till att de två företagen inte använder begreppet som sådant utaninnebörden uttrycks i andra termer. Det har även visat sig att intresset för att mäta, värderaoch redovisa skiljer sig åt i de olika företagen.

No description available.

<p>Denna uppsats syftar till att analysera vikten av humankapital i alstrandet av ekonomisk tillväxt, genom dess effekt på kunskapsproduktionen i innovationsprocessen. Kunskap är en grundläggande förutsättning för innovation och teknologisk utveckling, vilket i sin tur är den huvudsakliga källan till långsiktig ekonomisk tillväxt. Uppsatsen beskriver kortfattat den miljö i vilken kunskap produceras samt faktorerna som påverkar denna produktion. Dessa faktorer antas utgöras av humankapital, tillgänglighet till universitets- och företags- FoU samt anställningstäthet. Den funktionella regionen spelar en viktig roll i denna process, bland annat genom dess koncentration av ekonomisk aktivitet vilket sammanhänger med agglomerationsfördelarna.</p><p>För att analysera effekten på kunskapsproduktionen av ovan nämnda förklaringsvariabler genomförs en regressionsanalys där produktionen av ny kunskap mäts genom patent. Denna analys utförs på data på svensk kommunnivå och resultaten bekräftar uppsatsens huvudsakliga hypotes; det vill säga att humankapital har en högst betydande inverkan på kunskapsproduktionen. Dessutom visar analysen att tillgänglighet till FoU även den har en betydande inverkan, i synnerhet tillgänglighet till företags-FoU inom kommunen. Dessa resultat överensstämmer därmed väl med slutsatserna i den teoretiska delen av uppsatsen; det vill säga att lokal tillgänglighet underlättar kunskapsöverföringen som krävs i innovationsprocessen.</p> / <p>This thesis aims at analyzing the importance of human capital for generation of economic growth through its effect on knowledge production in the innovation process. Knowledge is a fundamental precondition of innovation and technological change, which in turn is the main generator of long run economic growth. The thesis briefly outlines the milieu in which knowledge is produced and the factors affecting this production, assumed to be essentially human capital, accessibility to industry and university R&D and density of employment. The functional region is found to play a significant role in this process, partly due to its concentration of economic activity as a consequence of agglomeration effects.</p><p>In order to analyze the effect on the knowledge production, measured through patents, a regression analysis including the variables specified above is performed on data of the Swedish municipalities. The results of the analysis confirm the main hypothesis of the thesis; that human capital has a major impact on the knowledge production process. Moreover, accessibility to R&D is found to have a significant impact as well; particularly local accessibility to industry R&D. This corresponds well with the conclusions of the theoretical part of the thesis; that local accessibility facilitates the transmission of knowledge useful in the innovation process.</p>

Zugl.: Mainz, Univ., Diss., 2008

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000‐talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket. Arbetet tar sitt avstamp i teorier om den kreativa klassens framväxt, självförverkligande och ökat humankapitals eventuella inverkan på vår konsumtion. Genom att mäta kökets yta i lägenheter i Uppsala tillkomna under perioden 1940‐1971 och jämföra dessa med lägenheter planlagda åren 2010‐2012 kan påverkan från variabler baserade på tidigare nämnda teorier studeras och ge en bild av vad som har bidragit till att de svenska kökens ser ut som de gör idag.