Dagens samhälle står inför förändringar av klimatet som bland annat är skapade av mänsklig aktivitet (Intergovernmental Panel on Climate Change(IPCC), 2014). För att mildra effekterna och uppnå hållbarhet är användning av solkraft en möjlig dellösning (Palm & Tengvard, 2009). Uppsatsenundersöker vilka faktorer som påverkar privatpersoner i Sverige att välja solceller som en del i sin energiförsörjning samt analysera vilka drivkrafteroch barriärer som förekommer för att fler ska installera i framtiden. Uppsatsen kommer också att bidra till forskningsfältet som idag är begränsat.Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts på privatpersoner som bor i kommunerna Linköping och Västerås. De är två av Sverigeskommuner med mest installerad effekt av solel. De viktigaste drivkrafterna som framkommit från respondenterna i uppsatsen vid installation avsolceller är möjlighet till ekonomiskt stöd, miljömedvetenhet och teknikintresse. Barriärer som främst lyfts upp är administrativt arbete,regelförändringar och investeringskostnader. För att fler ska installera solceller behöver tekniken utvecklas, administrationen bli enklare, informationsamlas på ett ställe och bättre batterier för lagring av solel finnas. / Today, the society are facing change in the climate due to human activities (Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), 2014). Solar powercan be a part of the solution to mitigate the climate effects (Palm & Tengvard, 2009). The essay will investigate what factors may affect individualsin Sweden to choose solar as a part of their energy supply. It will also analyse drivers and barriers to increase the quantity of installations of solarpower in the future. The essay will also contribute to the research field which today is limited. The chosen method is qualitative semi-structuredinterviews, where the interviewees lives in the municipalities of Linköping and Västerås. These two municipalities in Sweden have the most installedeffect of solar. The most important drivers which has emerged among individuals during installation of solar are the opportunity to apply for financialsupport, environmental awareness and an interest in technology. Barriers that dominates are administrative work, changes of rules and investmentcost. For more people to install solar, the technology needs to develop, the administration needs to be simple, information needs to be gathered inone place and better batteries are needed for storing electricity.

Globalt råder det en enad bild av hushåll som en viktig aktör i krishanteringssystem. Stor del av den tidigare forskningen har visat på att hushåll i Sverige saknar en hemberedskap för att klara sig i 72 timmar utan hjälp från myndigheter, men inte anledningen till varför så är fallet. Därmed identifierades en kunskapslucka om varför vissa hushåll förbereder sig medan andra inte gör det. Syftet för denna studie var därför att finna en förklaring till varför en del hushåll förbereder sig medan andra inte gör det. För att uppfylla syftet användes teorin Relational Theory of Risk vilken förklarar varför och hur individer uppfattar risker och därefter agerar för att förebygga riskerna. Den valda metoden var semi-strukturerade intervjuer med 6 stycken hushåll i Boden kommun, där inriktningen på intervjuerna var vilka risker respondenterna identifierade som hotfulla mot deras hushåll, vilka förberedelser de vidtagit samt hur god deras hemberedskap var. Resultatet visade på att hushåll som hade en lägre riskmedvetenhet hade en sämre hemberedskap respektive de hushåll som hade en högre riskmedvetenhet hade en bättre hemberedskap. Slutsatsen som drogs var att vilka risker hushållen identifierade påverkade deras hemberedskap.

Samhället har flertalet gånger genomlevt eller tvingats till energiomställningar, varför studier på detta område är av intresse inför framtida behov. Denna intervjustudie undersöker hur människor har upplevt och erfarit energitransitioner i hushållet för husuppvärmning i samhället Grimstorp i Nässjö kommun. Detta har gjorts utifrån en fenomenologisk premiss och analysmetod varpå materialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv innefattande de i materialet framträdda, analyserbara, teoretiska perspektiven klass och ålder. Studien visar på att ved, pellets, bergvärme, luft- och/eller vattenpump, e loch olja är de former som förekommit i denna grupp av människor, vilka kännetecknas av att de alla är husägare med nästan uteslutande äldre hus. De flesta hade flyttat in under 1980-eller 1990-talet, och använde sig då främst av olja och/eller ved (stundom också el), varpå övriga energiformer blev vanligare först efter år 2000. Orsakerna uppfattades ha varit relaterade till kostnader, tillgänglighet, ålder och hälsa, samt miljö. Orsakerna kunde bland annat ses i samband med olika händelser såsom 1970- och 1980-talets oljekriser och en stigande miljömedvetenhet. Olika åldersfaser bidrog här till olika livsförutsättningar och behov till anpassning, vilket påverkades av tillgängliga ekonomiska och sociala resurser. De erfarenheter som studien påvisar är eventuellt påverkade av att studiens deltagare kännetecknades av att de alla i regel hade vissa livsförutsättningar; eget hus och ett visst ålderspann. Detta skulle kunna påverka studiedeltagarnas argument och perspektiv. Vidare studier vore här även önskvärda för att jämföra olika samhälleliga kontexter.

Tungmetaller i naturen är ett stort problem att handskas med. Vid vattenrening i vattenreningsverken bildas slam som har stora användningsområden inom exempelvis jordbruket på grund av sitt höga fosforinnehåll som är en viktig resurs för att plantor och grödor ska kunna växa. Att erhålla ett bra och fungerande kretslopp av fosforn är därför väldigt viktigt, då det är en ändlig resurs som kommer att ta slut om inte recirkulation till kretsloppet utförs. Problemet med att använda fosforrikt slam är att det kan innehålla olika miljögifter, däribland nickel och kadmium, som anrikas i jorden och kan tas upp av grödorna på åkrarna. Detta medför att människor får i sig dessa gifter via maten. Revaq är ett certifieringssystem som är till för att certifiera det erhållna slammet för att visa att det är av god kvalité med avseende på renhet från olika gifter. Himmerfjärdsverket, som ägs av SYVAB där ägandeskapet består av flera kommuner, har idag Revaq-certifierat slam som är mycket bra att använda till spridning på åkermark. Södertälje är en av kommunerna som äger Himmerfjärdsverket, där Telge Nät är ansvariga för det vatten som skickas till vattenreningsverket. 2014 utförde Josefin Flodgren (Flodgren, 2015a) en provtagning av vattnet vid flera olika punkter uppströms Himmerfjärdsverket och jämförde resultaten med föregående mätningar som utförts 2010. Det framkom att provpunkt Bergvik i Södertälje hade förhöjda halter av kadmium i vattnet. Bergvik hamnade då på Telge Näts handlingsplan för 2015 att utföra uppströmsarbete för att kartlägga potentiella källor för utsläppen av nickel och kadmium inom området. Under detta arbete kartlades de verksamheter som var kopplade till området Bergvik. Undersökningen innefattade verksamheter med olika graderingar: A (ska ha mark och- miljödomstolens tillstånd att bedriva verksamhet) (Södertälje kommun, 2015), B (behöver tillstånd från länsstyrelsen) (Södertälje kommun, 2015), C (endast anmälningspliktiga till tillsynsmyndigheten) (Södertälje kommun, 2015) och U (tillför en egenkontroll) (Ockelbo kommun, 2015). Ovidkommande vatten, även kallat dagvatten, kartlades även det. Området delades in i 16 zoner för att kunna utföra bedömningar om vilka områden i Bergvik som hade störst potential att bidra med nickel och kadmium till avloppsvattnet. Resultaten från kartläggningen visade att inga A eller B verksamheter fanns inom området. Fyra U verksamheter kunde spåras i området, en båtklubb, ett metall och- smidesföretag, en bläst och- målerifirma samt en verksamhet som tillhandahöll och sålde maskiner avsedda för gasrening. Från kartläggningen av det ovidkommande vattnet framkom det att 41 bostäder hade dagvattenledningar kopplade till spillvattennätet. Tre dagvattenbrunnar lokaliserades, vilka var kopplade till avloppsledningarna. Litteraturstudier visade att de största utsläppsriskerna av nickel och kadmium kommer från hushållen. Därför ansågs det viktigt att även fokusera på detta för att komma till bukt med problemet av de förhöjda halterna av kadmium. Resultatet blev att tre av de sexton zonerna fick hög prioritet att utföra noggrannare undersökning för att kontrollera om de kunde bidra med utsläpp av nickel och/eller kadmium. En åtgärdsplan togs fram för respektive utsläppstyp, från verksamheter, ovidkommande vatten samt för hushåll. Från båtklubben kan utsläppen av kadmium komma från målning med bottenfärger, därför rekommenderades att andra mer miljövänliga färger skulle kunna användas istället. Från bläst och-måleriföretaget kan nickel och kadmium komma till avloppet om gammal färg eller metallytor blästras, som sedan spolas bort. Förslag att ta hand om avfallet på plats rekommenderades. Dagvattenbrunnarna som var kopplade till avloppsnätet rekommenderades att istället kopplas till dagvattennätet istället. Mer noggrannare undersökningar med mätningar på varje berörd plats behöver utföras för att verifiera vart utsläppen kommer ifrån. Förslag för fortsatt arbete för Telge Nättogs fram där förslaget var att utföra kontroller genom mätningar med exempelvis mätinstrumentet Ecoscope för att kunna detektera utsläppen av nickel och kadmium. Mätningar bör utföras vid de rekommenderade zonerna eller vid de kartlagda verksamheterna samt vid dagvattenbrunnarna. / Heavy metals in nature is a major problem to deal with. Sludge is produced at the waste water treatment plants which has major applications in areas such as agriculture due to its high phosphorus content. Phosphorus is an essential resource for plants and crops to grow. To obtain a good and effective recycling of phosphorus is therefore very important, since it is a finite resource that will run out. The problem with using phosphorous-rich sludge is that it can contain various pollutants, including nickel and cadmium, which accumulates in soil and can be used up by the crops in the fields. This means that people ingest these toxins through the food. Revaq is a certification system that is designed to certify the resulting sludge to show that it is of good quality in terms of purity from various toxins. Himmerfjärdsverket, owned by SYVAB where ownership is composed of several municipalities, has Revaq certified sludge which is very good to spread on farmland. Södertälje is one of the municipalities that own Himmerfjärdsverket where Telge Nät is responsible for the water sent to the waste water plant. In 2014 a sampling of the water at various points upstream Himmerfjärdsverket was done by Josefin Flodgren (Flodgren, 2015a), and the result was compared with previous measurements performed in 2010. It was revealed that Bergvik in Södertälje had elevated levels of cadmium in the water. Because of this Bergvik ended up on the Telge Nät action plan for 2015 to carry out upstream work to identify potential sources of emissions of nickel and cadmium in the area. During this work the activities connected to Bergvik was mapped. The mapping involved activities with different grading’s: A (should have the land and- environmental courts approval to practice its activity) (Södertälje kommun, 2015), B (needs approval from the county administrative board) (Södertälje kommun, 2015), C (only notifiable to the regulatory agency) (Södertälje kommun, 2015) and U (self-monitoring) (Ockelbo kommun, 2015). Extraneous water, also called surface water, was also surveyed. Bergvik was divided into 16 zones to carry out assessments of the areas in which had the greatest potential to contribute with nickel and cadmium to wastewater. The results of the survey showed that no A or B activities were located in the area. Four U activities could be traced in the area, a boat club, a metal and- forging company, a blast and- painting company and a business that provided and sold machines for gas cleaning. The mapping of the extraneous water revealed that 41 homes had extraneous water connected to the wastewater network. Three gullies were located that were connected to the wastewater network. Literature studies showed that the greatest risk of pollution comes from households. Therefore, it was considered important to focus on this to come to grips with the problem of the elevated levels of cadmium. The result showed that three of the sixteen zones were given high priority to perform more thorough examination to check if they could contribute with the release of nickel and/or cadmium. An action plan was developed for each type of emission source from operations, extraneous water as well as for households. From the boat club, emissions of cadmium could come from painting with antifouling, therefore, it is recommended to use more environmentally friendly types of boat paints. From the blast and-painting company nickel and cadmium can come to the drain from old paint ormetal surfaces when blasted, which are then flushed away. Proposals to dispose of the waste on site was recommended. The stormwater drains that were connected to the sewerage network were instead advised to be connected to the storm water network instead. More detailed studies with measurements on each affected area needs to be performed to verify where the emissions are coming from. Further work for Telge Nät were developed where the proposal was to carry out the measurements, for example with the measuring instrument Ecoscope, to detect the emission of nickel and cadmium. Measurements should be performed at the recommended zones or at the identified activities as well as the drains.

Avfall orsakar miljöpåverkan inom flera områden. Det ger övergödning, bidrar till försurning och även fotokemisk ozonbildning. Tidigare studier har främst fokuserat på människors attityder kopplat till avfallshantering och vägen från hushållet till återvinningsstationen. Det finns en brist på studier kring hur organiseringen ser ut i hemmet. Syftet med denna studie var att se hur hushåll organiserar sitt avfall. En jämförelse gjordes mellan ett bostadsområde med lägenheter och ett bostadsområde med fristående hus i form av en enkätundersökning. I studien framkom det att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan hur boende i flerbostadshus upplevde källsortering jämfört med boende i enskilda hus. Hushållen organiserade sin källsortering utefter var det fanns plats. Lösningar som fungerade var att det fanns behållare för de olika avfallskategorierna, att det fanns information nära till hands, att det fanns en rutin i hushållet och att alla i hushållet ville källsortera. Det som fungerade sämre var att det fanns för få behållare, de var för små eller att utrymmet inte räckte till men också att behållarna tömdes för sällan. Det fanns ett behov av större utrymme, mer kunskap, att testa att ha påsar för de vanligaste avfallstyperna och att ha en mindre mängd avfall. / Waste has a role in several areas of environmental impact. Previous studies have mainly focused on people's norms linked to waste management and the road from the household to the recycling station. The purpose of this study was to see how households organize their waste. A comparison was made between a residential area with apartments and a residential area with detached houses in the form of a survey. The study showed that there was no significant difference between how residents in apartment buildings experienced source sorting compared with residents in individual houses. Households organized their source sorting according to where there was space. Solutions that worked well were that there were containers for the different waste categories, that there was information at hand, that there was a routine in the household and that everyone in the household wanted to sort at source. What worked less well that there were too few containers or too small, that the space was not enough and that the containers were emptied too infrequently. There was a need for more space, more knowledge, to try to have bags for the most common types of waste or to have a smaller amount of waste.

Syftet med detta arbete är att skapa en bild av hur bostäder och boende såg ut under den tidigaste järnåldern i Grekland. Arbetet avgränsar sig till åtta platser spridda över hela Greklands fastland. Arbetets huvudsakliga källmaterial är lämningar och lösfynd som daterats till den protogeometriska perioden (1050–900 f.v.t.). Arbetet grundar sig i en teoretisering av bostädersom utrymmen där människor utför aktiviteter och skapar rutiner. Huvudsakligen tillämpas kvantitativa och kvalitativa undersökningar av källmaterialet, samt matematiska beräkningar, för att utröna mönster som kan besvara frågeställningarna. Arbetet rör sig gradvis från en undersökning av konkreta aspekter av boende, som de fysiska konstruktionsdragen på husen, mot en undersökning och spekulativ diskussion om mer abstrakta aspekter, som rutiner och hushållsstorlekar. Arbetet producerar resultat för vilka drag som var vanliga för protogeometriska hus och producerar möjliga svar på frågeställningarna om vanliga aktiviteter och möjliga hushållsstorlekar. / The aim of this essay is to create an image of what the dwellings and indoor daily life may have looked like in the earliest period of the Greek Iron Age. The source material for the essay consists of remains of buildings, as well as loose finds, dated to the protogeometric period (1050–900 B.C.E.), from eight different places in mainland Greece. The theoretical basis for the essay is a view of a dwelling as a place where people are active and form routines. Quantitative and qualitative methods are applied in different parts of the essay. A mathematical method is also applied for one of the research questions. The essay gradually moves from a grounded approach of studying physical remains and noting patterns in construction, to a more abstract approach of attempting to picture routines and potential household sizes. The essay successfully produces results for the patterns of material and form, and possibly produces results regarding common activities and household sizes.

Studien undersöker om införandet av amorteringskravet och det skärpta amorteringskravet har påverkat hushållens allokering från finansiellt sparande till ett sparande i reala tillgångar, i detta fall bostäder. Studien använder sig av sekundärdata och har genom kvantitativa metoder analyserat fondflöden från 2013–2023. Tre regressionsmodeller framställs för att bedöma effekterna av amorteringskraven, dessa kompletteras även med tester för multikollinearitet och heteroskedasticitet för att säkerställa robusta resultat. Liknande studier skiljer sig åt i sina slutsatser där en studie konstaterar att amorteringskraven har minskat svenskars fondsparande. Samtidigt konstaterar en annan studie att ett amorteringskrav lett till en förmögenhetsökning. Livscykelhypotesen och mental bokföring är de centrala teorierna som används för att adekvat analysera resultaten av studien. Resultaten visar att det inte skett någon signifikant förändring i hushållens allokering av sparformer till följd av amorteringskraven. Det finns däremot indikationer som tyder på en ökning av totalt sparande. / The study examines how the introduction of the initial amortization requirement and the stricter amortization requirement have affected households’ allocation from financial savings to savings in real assets, in this case housing. The study uses secondary data and has analyzed fund flows from 2013–2023 through quantitative methods. Three regression models are produced to assess the effects of the amortization requirements, these are also complemented with tests for multicollinearity and heteroskedasticity to ensure robust results. Similar studies differ in their conclusion, where an earlier study states that the amortization requirements have reduced Swedes’ fund savings. At the same time another study state that the amortization requirements led to an increase in wealth. Central theories such as the life cycle hypothesis and mental accounting are used to adequately analyze the results of the study. The results show that there was no significant change in the households' allocation of saving forms as a result of the amortization requirements. However, there are indications of a potential increase in total savings.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet är att undersöka bankernas tillvägagångssätt när de lämnar krediter till en kund, vilka skillnader och likheter finns mellan de olika bankerna och på vilket sätt använder de sig av riskhantering vid kreditbedömning av hushåll?</p><p><strong>Metod: </strong>För insamling av det empiriska materialet har vi använt en         kvalitativ metod, i form av intervjuer med bankchefer. Det empiriska materialet analyserade vi främst utifrån teoretiskt material kring risker och riskmanagement, konkurrens och relationer.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Riskbedömningen hos de olika bankerna görs i stora drag likartat, men det finns skillnader i bankernas hantering när det kommer till handläggarens frihet och hur de personliga relationerna spelar in. Vi kan se att riskhantering sker till stor del reaktivt, bankerna är passiva i förändring av riskhantering och behåller rutinerna så länge som möjligt. Undersökningen visar även att bolånen inte längre är den starka konkurrensfaktorn den tidigare varit för bankerna.</p> / <p><strong></strong><strong></strong><strong>Purpose:</strong> The purpose is to compare Swedish banks risk management process regarding mortgage loans. <strong></strong></p><p><strong>Methodology:</strong> For the collection of the empirical evidence, we used a qualitative method, based of interviews with bank executives. We analyzed the empirical evidence on the basis of theoretical material based mostly on different risks, risk management processes, competition, and personal relations.<strong></strong></p><p><strong>Conclusions: </strong>Risk management of the various banks is broadly similar, but there are some important differences in banks' management such as the administrators’ latitude and the banks perception of personal relationships. The paper also discovers a reactive risk management, banks are passive in the change of management, and keep their routines as long as possible. Finally, the investigation shows that mortgage is no longer as important in competition between banks, as it used to be.</p>

Syfte: Syftet är att undersöka bankernas tillvägagångssätt när de lämnar krediter till en kund, vilka skillnader och likheter finns mellan de olika bankerna och på vilket sätt använder de sig av riskhantering vid kreditbedömning av hushåll? Metod: För insamling av det empiriska materialet har vi använt en         kvalitativ metod, i form av intervjuer med bankchefer. Det empiriska materialet analyserade vi främst utifrån teoretiskt material kring risker och riskmanagement, konkurrens och relationer. Slutsats: Riskbedömningen hos de olika bankerna görs i stora drag likartat, men det finns skillnader i bankernas hantering när det kommer till handläggarens frihet och hur de personliga relationerna spelar in. Vi kan se att riskhantering sker till stor del reaktivt, bankerna är passiva i förändring av riskhantering och behåller rutinerna så länge som möjligt. Undersökningen visar även att bolånen inte längre är den starka konkurrensfaktorn den tidigare varit för bankerna. / Purpose: The purpose is to compare Swedish banks risk management process regarding mortgage loans. Methodology: For the collection of the empirical evidence, we used a qualitative method, based of interviews with bank executives. We analyzed the empirical evidence on the basis of theoretical material based mostly on different risks, risk management processes, competition, and personal relations. Conclusions: Risk management of the various banks is broadly similar, but there are some important differences in banks' management such as the administrators’ latitude and the banks perception of personal relationships. The paper also discovers a reactive risk management, banks are passive in the change of management, and keep their routines as long as possible. Finally, the investigation shows that mortgage is no longer as important in competition between banks, as it used to be.

Recent work in the area of retail financial services marketing almost invariably cite the deregulation of national and international financial markets as a major reason as to why financial institutions have a need for better knowledge of their customers' behaviors and needs. Among the most sought-after information are better ways to segment and target the market, that is, how do groups of households behave with regards to their savings and investments, why do they behave in certain ways, how can we reach them and how do they respond to marketing activities? In this thesis we will attempt to shed light on some salient aspects of the first two of these four questions.Three of the papers in this volume are based on the segmentation of the market for retail financial services based on different financial strategies, as expressed in households' portfolio choices. In the first two papers, such behavioral segmentation is carried out on data from samples of Swedish and Dutch households. Issues concerning the stability of segmentation over time are also highlighted. The third paper is also focused on the concept of heterogeneity, but this time as expressed by different agents within the individual household, the question being whether the marketing researcher needs to collect data from both spouses in family households. In the fourth paper behavioral segments are used as domains to examine differences in human intertemporal discounting. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.