För människorna längs den bohuslänska kusten har havet alltid varit närvarande, påtagligt och själva förutsättningen för liv. Man har fått anpassa sig efter naturens krafter, vilket skapat stora möjligheter men också hårda livsvillkor. Med tiden har en mentalitet vuxit fram som både återspeglar naturens karga villkor och människans ständiga oro och ängslan. På olika sätt har villkoren och mentaliteten tagit sig uttryck genom historiens gång. I den här undersökningen riktas fokus på hur detta synts genom medicinska diagnoser och tillstånd. Genom årsberättelser från provinsialläkare som tjänstgjort i dessa områden återges verkligheten som de sett och upplevt den. I rapporterna som årligen skickades till Medicinalstyrelsen kan förutom vanliga sjukdomsbegrepp också läsas om det allmäna hälsotillståndet och hur människorna levt, bott och arbetat. I uppsatsen redovisas utdrag ur dessa rapporter, med särkskilt fokus på sådana anteckningar som berör människornas mentala och psykiska tillstånd, parallellt med förklaringar av de diagnsoer som förekommer. Fokus ligger på diagnosernas kulturella aspekter i förhållande till innehålll, hur och varför de fått sina uttryck jämte de specifika förhållanden som präglat bohuslänska samhällen och fiskelägen.  Sedan ett 20-tal år har det höga bruket av psykofarmaka längs kusten diskuterats och fenomenet framstår fortfarande som en gåta. Syftet med den här uppsatsen är att se problematiken ur ett längre tidsperspektiv för att hitta förklaring och fördjupad förståelse. Resultatet är en resa i tid och rum där havet och naturen är ständigt och fortsatt närvarande medan människors livsvillkor förändrats i grunden.

Hysteri tillhör en av de mest omdebatterade diagnoserna i psykologins historia. Under några decennier kring förra sekelskiftet sysselsatte sjukdomen dåtidens främsta läkare. I Freuds välkända fallbeskrivningar framträder den hysteriska kvinnan som traumatiserad, både av sina minnen och av sina symtom. Den här uppsatsen syftar till att ifrågasätta en etablerad tolkning av hysteri som individuell patologi. Luce Irigarays konceptualisering av det imaginära och kvinnans symboliska hemlöshet används som utgångspunkt för en kritisk läsning av  Studier i Hysteri. Ansatsen är kvalitativ och teoridriven, metoden mimetisk, analysen är tematiskt strukturerad. Av resultaten framkommer att Irigarays tänkande kan bidra med en fördjupad förståelse av hysterin som någonting som överskrider individuell patologi, som någonting som blottlägger detta psykiska tillstånds relation till imaginära föreställningar om rationalitet och femininitet. De presenterade perspektiven belyser hur hysteri såväl som samtida kvinnosjuklighet formas av ett kulturellt omedvetet.

Den här uppsatsen undersöker hysteri genom verk skrivna utav tre svenska läkare vid namn Seved Ribbing, Olof Hallin och Viktor Wigert under perioden 1875-1930. Frågor som står till grund för undersökningen är hur dessa läkare beskriver hysteri, dess orsak, sjukdomens botemedel, hur kvinnosyn kommer fram genom sjukdomen samt hur läkarna skiljer sig gentemot varandra. En stor inspirationskälla för undersökningen har varit Karin Johannissons Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siécle (1995) då den tar upp kvinnosynen under 1800-talet och fram till mitten utav 1900. Boken behandlar också kvinnans sociala ställning, de så kallade kvinnosjukdomarna (exempelvis hysteri, galenskap, anorexi) och de ideal som existerade under denna period. Den mörka kontinenten kommer också att fungera som forskningsläge, vilket jag har valt att utgå ifrån i undersökningen.

This essay has a feminist focus on the formation of "mad women" in Woman on the Edge of Time by Marge Piercy. Through the lense of time it tries to gain an understanding into how womens mental health issues have been treated by the medical community and how this can be applied to the reading of the book. It also discusses the medical use of the term hysteria and how it has affected the way womens mental health is percieved. The essay have a theoretical foundation in Michel Foucault as well as Simone de Beauvoir and an disertation in psychology.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Enquist i Boken om Blanche och Marie med fiktionens hjälp kan sägas ”revidera”, eller åtminstone problematisera, historieskrivningen, ur ett diskursanalytiskt perspektiv, och vad det får för betydelse för bilden av de två kvinnorna. Detta anser jag vara viktigt att undersöka, då kvinnor ibland framstår som historiskt förtryckta och passiviserade i dagens feministiska forskning. Andra vinningar till trots kan det leda till att den kvinnliga offerrollen befästs; här vill jag alltså undersöka möjligheten att genom fiktionen erbjuda en alternativ bild av det förflutna. De frågeställningar jag kommer utgå ifrån är: På vilket sätt förhåller sig Enquist till den manliga historieskrivningen? Hur avviker romanen från de diskurser som tidigare förts om kvinnor, vetenskap och sjukdom utifrån denna period? Vad får detta för betydelse för bilderna av de kvinnor som figurerar i romanen?

Bävergäll har använts som läkemedel i över 2500 år, både inom folkmedicin samt skolmedicin.  Inom läkekonsten kallas bävergället ofta castoreum och det är baserat på det torkade innehållet i s.k. bävergällpungar, vars starkt luktande sekret är avsett för bäverns revirmarkering. I denna kvalitativa studie undersöks bävergället utifrån ett medicinhistoriskt perspektiv och fokus ligger på Sverige fr.o.m. 1600-talet t.o.m. 1900-talets början. Denna uppsats berör bävergällets behandlings- och beredningsformer, samt varifrån man fick tag på det och vad det kostade. Uppsatsen ger en bred bild av bävergället genom historien och bävergällets mångahanda användningsområden som innefattar allt ifrån tandvärk till epilepsi. Dock var det särskilt vanligt i behandling mot olika kvinnosjukdomar såsom hysteri.  Bävergäll var ända in på 1900-talet ett officiellt läkemedel på svenska apotek och det var ett så eftersökt läkemedel att den stora efterfrågan kom att leda till bäverns utrotning i Sverige på 1870-talet. / Castoreum have been used as a drug for over 2500 years in both folk medicine and school medicine. It is based on the pungent smelling content of specific pouches of the beaver. In this study the medical use of castoreum is examined, with a focus on Sweden from the 1600s to the early 1900s. The essay describes in which ways castoreum was used as a treatment and in which forms. It tells from where you got the castoreum as well as how much you had to pay for it. This essay also presents castoreum throughout history and its wide application that includes a broad spectrum from toothache to hysteria. Castoreum was well into the 1900s an official drug at Swedish pharmacies, and it was such a sought-after drug that the high demand led to the extinction of the beaver in Sweden in the 1870s.

Hösten 2016 uppkom ett fenomen som blev omtalat i svenska morgontidningar, den så kallade “clownhysterin”. Fenomen sattes snabbt på agendan och handlade om clowner som hade attackerat människor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka som får synas i artiklarna och hur de representeras. Artiklarna kommer att inhämtas från de två största kvälls- och morgontidningar i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studien använder sig av teorin om medielogiken där begreppen tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering, personifiering, konkretion och stereotypisering använts. En kvalitativ textanalys kommer att vara studiens metod. Resultaten som tagits fram visar på att vittnen, clowner och utsatta är underrepresenterade i artiklarna. Poliser och högre uppsatta syns till en större grad. Clownerna representeras som de onda och skräckinjagande medan poliser framställs som tillförlitliga och sakliga. / In the fall of 2016 the words “creepy clown hysteria” or “clown attacks” became regular to the Swedish daily press. The phenomenon of clowns attacking people and scaring people became media's head priority during approximately two weeks. The focus of this thesis is to establish who gets to talk in the articles and how these people are represented. The articles are found in the biggest night and morning newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The theory for this thesis is called media logics and includes seven directions, these are; sharpening, simplification, polarization, intensification, personification, concreteness and stereotyping. A qualitative text analysis is used as method for this thesis regarding text. The results of the thesis are that there is an underrepresentation of witnesses, clowns and victims in the texts and an overrepresentation of people with authority like polices. The clowns are represented as evil and horrifying while the polices are shown as trustworthy and honest people.

Uppsatsens syfte är att studera hur Victoria Mas roman De galna kvinnornas bal (2022) anspelar på traditionen female gothic och motivet den galna kvinnan i en kontext av 1800-talets patriarkala strukturer. Romanen studeras därför i relation till Charlotte Brontës Jane Eyre (1847), Charlotte Perkins Gilmans The Yellow Wallpaper (1892) och Selma Lagerlöfs Spökhanden (1898), för att urskilja hur motivet den galna kvinnan har använts i 1800-talets klassiska gotiska litteratur, och om några signifikanta skillnader förekommer i Mas (2022) moderna roman. Den komparativa och intertextuella studien utförs med en kvalitativ textanalys som inbegriper närläsningar och tolkningar av materialet i syfte att tolka och förstå den galna kvinnans framställning och funktion. Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt tillämpas för att analysera hur den galna kvinnan underordnas en manlig auktoritetsfigur, och vilka oönskade egenskaper som hon fångar upp. Slutsatserna visar framför allt hur den galna kvinnan i De galna kvinnornas bal (Mas 2022) fyller en samhällskritisk funktion, eftersom romanen med en samtida röst slagkraftigt kritiserar den manliga auktoritetsfiguren till skillnad från jämförelsematerialet. Den galna kvinnans oönskade egenskaper framställs heller inte som orimliga eller farliga, vilket särskiljer sig från Jane Eyre (Brontë 1847) där den galna kvinnan framställs med aggressiva och farliga egenskaper. En annan signifikant skillnad i Mas (2022) roman är att den galna kvinnan framställs som ett intressant forskningsobjekt att experimentera på och visa upp för allmänheten, till skillnad från de galna kvinnorna i 1800-talstexterna.