Bakgrund: Idag väljer allt fler att vårdas sista tiden i livet i hemmet, det innebär att den drabbades närstående involveras i olika grader av vården och detta kan resultera i stora förändringar hos de närstående. Att ge stöd till närstående är en av grundpelarna i den palliativa vården. Syfte: Var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Studien var en allmänlitteraturöversikt och resultatet baseras på data utifrån elva vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Utgörs av två kategorier och sex underkategorier. 1, Upplevelsen av en ny vardag vid livets slut i det egna hemmet, beskriver närståendes upplevelser av komplexitet av två roller samt upplevelsen av begränsningar och behov som sätts åt sidan. 2, Upplevelsen av en känslovåg i livet slutskede, beskriver känslor av maktlöshet, rädslor och ångest samt upplevelsen av hopp och trygghet vid livets slut. Diskussion: Närstående utsätts för en komplex situation av vården i livets slut. Närstående har svårt att känna välbefinnande och upplever en rädsla och ångest i livet slutskede. Dessutom finns risken att närstående själv drabbas av psykisk ohälsa. Vidare forskning behövs kring närståendes behov av stöd och insatser för att kunna förbättra deras livssituation i hemmet när palliativ vård i livets slutskede bedrivs.

Bakgrund: Ett av målen med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för både den vårdsökande personen och dess närstående. Från att vara närstående till att själv vara delaktig i vården kring personen med cancer är ett stort steg. För närstående kan exempelvis vardagen och relationer förändras och de förväntas ta ett stort ansvar i sin vårdarroll. Syfte: Syfte var att beskriva närståendes upplevelse av att i hemmet vårda en person med cancer i palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes. Fjorton kvalitativa artiklar granskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Artikelsökningen genomfördes i Medline och CINAHL.Resultat: I resultatet framkom tre kategorier samt nio underkategorier, kategorierna var; närståendes inre upplevelse av vårdsituationen, närståendes yttre upplevelse av vårdsituationen samt närståendes interaktion med omvärlden. Både positiva och negativa upplevelser framkom från de närstående som vårdat en person i hemmet. Att erhålla stöd från vårdpersonal samt ett socialt nätverk var av stor vikt för att hantera känslorna som uppkom. Slutsatser: Avgörande för upplevelsen av den palliativa vården i hemmet var stöd, information och trygghet från vårdpersonal vilket möjliggörs genom familjefokuserad omvårdnad. / Background: One of the objectives with palliative care is to improve the quality of life for both the person with cancer diagnosis and their family caregivers. It is a big leap to become a family caregiver. The everyday life and relationships are examples of things that can change for the family caregiver and they are expected to take great responsibility in their caring role.  Aim:  The purpose was to describe family caregivers’ experiences of caring for a person with a cancer diagnosis in a palliative state at home. Method: A literature review with an inductive approach founded on 14 qualitative articles. The search of articles was performed at Medline and CINAHL. Results: The results highlighted three categories with nine subcategories, the categories were; the family caregivers internal experience of the care situation, the family caregivers external experience of the care situation and the family caregiver’s interaction with the environment. Both positive and negative experiences emerged from the family caregivers that cared for a person at home. Support from the healthcare staff and a social network was of great importance in dealing with the feelings. Conclusion: Decisive for the experience of the palliative care at home was support, information and safety – which is enabled by family-focused care.

I januari 2020 blev barnkonventionen en lag i Sverige. Regeringen anser att lagen ska bidra till att barnkonventionen tillämpas i större utsträckning i ärenden som berör barn. Lagen är så pass ny att inga tidigare studier har genomförts i Sverige utifrån rättsväsendets perspektiv. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur barnkonventionen som lag påverkar det polisiära arbetet avseende barns utsatthet för våld i hemmet. Den aktuella studien ämnar därav att bidra med ny kunskap inom det kriminologiska forskningsfältet. Studien avser att tillföra en mer tydlig och förståelig bild i praktiken kring hur polisanställda uppfattar att barnkonventionen som lag fungerar och påverkar deras arbete. Studiens två frågeställningar kommer besvaras genom åtta semistrukturerade intervjuer med polisanställda som arbetar med barns utsatthet för våld i hemmet. Studiens resultat visar att lagen möjliggör ett ökat barnbaserat synsätt inom polismyndigheten, dock ser det polisiära arbetssättet relativt oförändrat ut. Resultatet tyder på att det finns svårigheter kring hur lagtexten ska tolkas och tillämpas i praktiken. Deltagarna efterfrågar tydligare riktlinjer, hjälpmedel och utbildning kring hur lagtexten ska tolkas och tillämpas. Detta för att lagtexten ska kunna implementeras i större utsträckning i deras arbete. Det finns en vision om att nya riktlinjer ska tilldelas inom snar framtid. Ett förslag till framtida forskning är att studera lagens påverkan när tydligare riktlinjer, hjälpmedel och utbildning tilldelats. / In January 2020, the Convention on the Rights of the Child (CRC) became Swedish law. The government considers that the application of the CRC as a law should have an increased enforcement relating to cases affecting children. This law is so new, that no previous studies from the perspective of the judiciary system have been conducted in Sweden. The main aim of this study is to investigate how the CRC as a law affects police work with regards to children’s exposure to domestic violence. This current study seeks to provide new knowledge in the field of criminological research by increasing our comprehension of the new law and to improve our understanding on how police employees perceive how the CRC is working as a new law, and how it affects their work. To address the two study issues, eight semi-structured interviews were conducted with police employees who work with children, who are subjected to domestic violence. The results show that the new law offers increased focused on the child’s perspective within the police authority’s work, but the operational approach looks relatively unchanged. The results indicate that there are difficulties in how the legal text should be interpreted and applied in practice. Police employees request a need for clearer guidelines, education and means on how to interpret this new law, so that the law can be further implemented in their work. There is a vision that new guidelines will be introduced in a near future. One suggestion for future research is to study the impact of this new law when clearer guidelines, tools and education have been implemented.

Syftet med studien är att belysa och analysera barns vardagsliv vid pappas våld i hemmet. Detta kommer ske utifrån vuxnas personliga berättelser och erfarenheter av att ha levt med pappas våld i hemmet under barndomen. Genom intervjuerna ämnar jag lyfta deras personliga berättelser samt utifrån deras erfarenheter och insikt över tid åskådliggöra deras resonemang kring barns boendesituation och umgänge vid våld i hemmet samt vuxenvärldens agerande.Pappas våld i hemmet kan innebära både fysisk och psykisk misshandel av barnet, sexuella övergrepp eller vanvård alternativt en kombination av flera våldsformer samtidigt. Att som barn leva med pappas våld i hemmet innebär stora risker för psykiska och fysiska skador både direkt och på sikt. Enligt både svensk lagstiftning och styrdokument som FNs konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har barn rätt till trygghet och omsorg samt att skyddas mot all form av våld. Resultaten i min studie visar att barnen sällan uppmärksammas och att pappans våld kan pågå under en persons hela barndom utan att en enda vuxen agerar för att skydda barnet. Trots synliga symptom både fysiskt och psykiskt hos barnen, brast både professionella och informella vuxna i sitt ansvar och sin skyldighet att tillgodose barnets behov av omsorg samt skydda dem från våld. Barnen i deras dubbla beroendeställning till vuxenvärlden lämnades således i en mycket utsatt situation. Deras vardag och boendesituation med pappan präglades av rädsla, ångest och smärta. För att klara av situationen använde sig barnen av strategier för att skydda både sig själva eller övriga familjemedlemmar. Barnen tog tidigt ett vuxenansvar och anpassade ofta hela sin person utefter pappans beteende. Hela deras varande som barn påverkades. Respondenterna vittnar också om långsiktiga konsekvenser i form av både psykisk- och fysisk ohälsa. / The purpose of this study is to enlight and to analyze the everyday life of children growing up with a violent father. It will be executed through personal stories from adults who experienced domestic violence of fathers during childhood. Examined by interviews I intend to enlighten their personal stories and through their experiences and understandings over time, communicate their insight about the living situation of abused children along with having to interact with the father and the actions of the adult world.A father’s violence can include physical, mental or sexual abuse, physical neglect, or a combination of multiple variations of the previous mentioned forms. Growing up violated by a father includes great risks of mental or physical harm, immediate and long term. According to Swedish laws and regulations, like the UN convention on the Rights of the Child (CRC), every child is entitled to security and to care and shall be protected from all forms of violence. The results of this study shows, in spite of this, that these children rarely became acknowledged and therefore the violence of the father could precede throughout one person’s childhood without one single adult successfully acting to protect the child. Despite visible symptoms, physically and mentally, the professional and informal adults close to the child failed their responsibility and duty to cater the child’s need of care and protection from harm. Because of their double dependency position to the adult world the children were left in a very vulnerable situation. They managed by using strategies to protect both themselves and other family members. Early in their life the children took a grownup level of responsibility and often adjusted themselves according to the father’s behavior. Their whole being as a child was affected. The respondents testify long term consequences of their mental and physical health.

Bakgrund: Alla barn borde få växa upp i ett tryggt hem med omsorgsfulla föräldrar men tyvärr är det inte alla barn som får göra det. Trots de skyddsnät och de rättigheter som finns till barns fördel finns det barn som utsätts för våld. Våldet som de utsätts för kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Våldet påverkar barnen negativt både på kort och lång sikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa barns egna upplevelser av våld i hemmet. Metod: En litteraturöversikt användes som metod. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut efter systematisk litteratursökning och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes i kategorier. Resultat: Resultatet visar hur barnen upplevde relationen till förövare, mamma eller syskon, vilka känslor som uppstår, samt vad som upplevs hjälpa barnen. Upplevelserna kunde delas in i tre kategorier, flöjt av tre subkategorier. Konklusion: Relationerna såg olika ut beroende på om det var relationen till förövare, mamma eller syskon. Barnen agerade olika beroende på de känslor som de upplevde. Med hjälp av vänner, lek och spel upplevde barnen att de kunde slippa verkligheten för en stund / Background: All children should grow up in a safe home with caring parents but unfortunately, not all children have the possibility. Regardless of the safety nets and the rights that are in the child's favor, there are children who are subjected to violence. The violence can be physical, mental or sexual. The violence affects children negatively both in the short and long term. Aim: The purpose of the study was to illuminate children's own experiences of domestic violence. Method: A literature review was used as a method. Seven scientific articles were selected after a systematic literature search and has been quality review. The articles were analyzed and compiled into categories. Results: The result shows how the children experience their relationship with the perpetrator, and the mother and siblings, which feelings that appear and what the children experienced helped them. The children's experiences were sorted into three separate categories, followed by three subcategories. Conclusion: The relationships looked different depending on whether it was the relationship with the perpetrator, mother or siblings. The children acted differently depending on the feelings they experienced. With the help of friends, play and games, the children felt that they could escape reality for a while.

Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Forskning visar att det krävs ett stort engagemang och mycket erfarenhet för att förhindra suicid samt påverka patientens välbefinnande. Samtidigt som patienter som är i behov av suicidpreventiva åtgärder ökar, minskar antalet slutenvårdsplatser. Svar på det minskade antalet vårdplatser har psykiatriska närsjukvårdsteam startats, som bland annat har uppdraget att arbeta med suicidprevention. Hur vårdarna upplever arbetet med suicidprevention i hemmet är oklart, då forskningen på området är begränsad. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av suicidprevention i hemmet utifrån ett vårdarperspektiv. I studien användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Livsvärldsintervju med 10 vårdare genomfördes. Insamlad data analyserades genom en beskrivande innebördsanalys. Sex innebördsteman framträdde i datamaterialet: Hemmiljön ger trygghet i mötet, Ett möte som kräver en aktiv närvaro, Ett personligt och delat ansvar, En frihet som skapar trygghet i vårdandet, Suicidprevention i hemmet skapar utmaningar och En meningsfull vård. Studien visar att det går att vårda patienter för suicidprevention i hemmet. Arbetet upplevs ge möjligheten att göra en bredare bedömning. Det upplevs också ge möjlighet att erbjuda en helare vård där patienter och anhöriga ges möjlighet att delta. Att göra suicidriskbedömningar innebär ett stort ansvar för vårdarna och för att hantera detta behövs kunskap och erfarenhet av suicidpreventivt arbete. Kollegorna upplevs bidra till en ökad trygghet i bedömningarna och de fungerar som ett känslomässigt stöd. Studien visar att området suicidprevention i hemmet behöver undersökas ytterligare för att förbättra och utveckla arbetssituationen och vården för vårdarna respektive patienterna och deras anhöriga.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att förbättra livskvaliteten för patienter som drabbas av en obotlig sjukdom. Att vårda patienten palliativt i hemmet är inte alltid ett självklart val för anhöriga, då det innebär stora förändringar av hemmiljön och rollförändring inom familjen.   Att anhöriga väljer att vårda i hemmet anses som ett stort ansvar, som kan yttra sig i form av  utmattning, oro och depression. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelse av palliativ vård i hemmet ur ett anhörigperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med bygge på  vetenskapliga artiklar. Sökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och inkluderades femton kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att anhöriga kände stort ansvar att vårda den sjuke och ansvaret påverkade deras hälsa och dagliga liv. Anhörigas egna behov ignorerades då fokuset låg hos den sjuke. Stöd från hälso-och sjukvårdspersonalen underlättade vårdandet av den sjuke. Däremot upplevde  anhöriga  upplevde otillräckligt stöd av hälso- och sjukvårdspersonalen när det gäller information och  förberedelsen för vårdrollen. Diskussion: Anhöriga möter nya situationer när de väljer att ta på sig rollen som vårdare till den sjuke i hemmet. För att kunna hanter den nya situationen behöver anhöriga stöd samt information från hälso-och sjukvårdspersonalen. Stödet kan se ut på olika sätt och en viktig uppgift för sjuksköterskan är att våga ge stöd i de existentiella frågorna likväl som de medicinska. Slutsats: Anhörigas livssituation blev förändrad i rollen som vårdare och de beskrev både praktisk och känslomässiga förändringar i det dagliga livet. Oron över att se den sjuke lida, ansvaret samt maktlösheten är några av orsakerna som leder till att anhöriga blir isolerad i hemmet. / <p>Examinationsdatum: 2020-12-10</p>

Bakgrund: Anhörigvårdares upplevelser av att vårda en person med en demenssjukdom bör belysas, eftersom sjukdomen förändrar hela vardagen både för den drabbade och den anhöriga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med en demenssjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie med åtta artiklar med kvalitativ design. Data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades i resultatet: anhörigas motiverande upplevelser av att vårda sin närstående, anhörigas upplevelser av känslomässiga påfrestningar av att vårda sin närstående samt anhörigvårdares upplevelse av att behöva stöd och information. I resultatet framkom positiva och negativa upplevelser av att vårda en anhörig, behovet av stöd och information samt bristerna som fanns. Anhörigvårdare upplevde att vårdandet gav värdefulla stunder och en tillfredsställelse av att få hjälpa. De upplevde däremot att relationen påverkades och att det var påfrestande att ingå i en ny roll som vårdare. De upplevde även att stödet från den formella vården var otillräcklig och inte personcentrerad. Konklusion: När en närstående drabbas av en demenssjukdom förändras livssituationen och anhörigvårdare kan uppleva psykisk såväl fysisk ohälsa. Stöd och information i ett tidigt skede kan ha betydande inverkan på anhörigvårdare och deras förmåga att bibehålla sin egen och den demensdrabbades livskvalité. / Background: Family caregivers experience of caring for a person with dementia should be highlighted, since the disease changes the everyday life both for the affected and the relative. Aim: The Aim with the literature study was to describe relatives’ experiences of caring for a relative with dementia. Method: The study is a general literature study with eight articles using qualitative design. Data was conducted through a content analysis. Results: Three categories were identified in the result: relatives’ motivating experiences of caregiving for their relatives, relatives’ experiences of emotional stress from caregiving for their relatives and family caregivers experience of needing support and information. The result showed positive and negative experiences of caring for a relative, the need of support and information and the shortage that existed. Family caregivers experienced that the caring provided valuable moments and the satisfaction of being able to help. However, felt though that the relationship was affected and that it was stressful to enter a new role as a caregiver. They also experienced that the support from the formal care was insufficient and not person-centered. Conclusion: When a relative gets diagnosed with dementia the life situation changes, and family caregivers experience psychological and physical illness. Support and information at an early stage can have a significant impact on family caregivers and their ability to maintain their own and the dementia sufferer’s quality of life.

Bakgrund: Palliativ vård fokuserar på att förbättra livskvaliteten för anhörig och närstående, som står inför livshotande sjukdom. Stöd skall erbjudas under och efter bortgången. Närstående kan utgöras av vänner, maka, make eller andra viktiga personer i den anhörigas liv. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt innehållande 14 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och mixad studiedesign. Studiernas resultat analyserades utifrån en manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Databassökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultat: Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet kunde innebära positiva och negativa aspekter, närståendes livssituation förändrades och ansågs stundvis svår. En god relation med sjukvården skapade lugn och trygghet medan en dålig relation resulterade i frustration, osäkerhet och hjälplöshet. Tiden efter den anhörigas bortgång kunde se olika ut beroende på hur väl förberedda närstående var. Trots negativa upplevelser såg närstående tillbaka på tiden med stolthet och glädje över att spendera den sista tiden med sin anhöriga. Diskussion: Sjuksköterskan bör sträva efter att upprätta en god relation med närstående. Genom interventioner med individer i liknande situation kan negativa isoleringsmönster antas brytas. Tröst kan förmedlas genom familj, vänner och sjukvårdspersonal. Samtalen kunde underlätta att sätta ord på känslor. Slutsats: Då sjuksköterskan agerar lyssnande, bekräftande och icke dömande skapas förutsättning för en god relation. Sjuksköterskeutbildning på grundnivå bör i större omfattning fokusera på relationsskapande och kommunikation, för att möta anhöriga och närstående i livets slutskede. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-06</p>

Bakgrund: Palliativ vård sker ofta i hemmet där anhöriga många gånger får ta huvudansvaret förvården samt att finnas där för att möjliggöra för den sjukas önskningar. Tillsammans med anhörigastår sjuksköterskan i fokus med sitt kunnande och nära samarbete med familjerna. Palliativ vårdsyftar på att lindra symtom och lidande samt att göra den sista tiden så värdig som möjligt. Det ärviktigt att se helheten och vara lyhörd för de behov som uppstår. Syfte: Var att belysa anhörigasupplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt där 14artiklar inkluderades till resultatet. Resultat: Att bli anhörigvårdare innebar att rollerna förändradesoch att ansvaret inte alltid var önskat. Stöd och information från sjuksköterskan och teamet var viktigför att anhöriga skulle känna sig inkluderade. Många saknade kunskap för vården och behovet attförbereda sig var omfattande. Kontinuitet i vården bidrog till trygghet och vissa anhöriga fann detmeningsfullt att utföra vården i hemmet. Diskussion: De ansvar som anhöriga fick då de vårdade enpalliativ närstående i hemmet kunde upplevas utmanade och känsloladdat. Sjuksköterskan kan medsitt kunnande bistå anhöriga med information, stöd, råd och adekvat vägledning. Att kommunicera,vara lyhörd, samarbeta samt inkludera anhöriga är viktiga delar i den palliativ vården som sker ihemmet. Slutsats: Vård i livets slut i hemmet gör att anhörigas roller och relationer förändras ochhöga krav ställs på anhöriga och sjuksköterskor. Vidare forskning inom palliativ vård bör fokusera påhur sjuksköterskan kan hjälpa anhöriga att minska ansvarsbördan i den palliativa vården i hemmet. / <p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>