Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av betydelsen av fysioterapeutens insatser i det Mobila Sjukhusteamet (MST). Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med sex patienter som varit inskrivna i MST på Skånes Universitetssjukhus i Malmö och under sin vårdtid, inneliggande på sjukhus och/eller i hemmet träffat fysioterapeuten i MST. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier med åtta underkategorier. Trygghet med underkategorierna Tillgänglighet, Bli sedd och Bemötande vilket bland annat innefattar att kunna förstå sina förutsättningar och begränsningar. Möjliggörande med underkategorierna Kompetens och Delaktighet där upplevelsen var att aktivitet möjliggjordes genom bedömning av funktionsförmåga, hjälpmedelsordination och träningsprogram. Egenvärde med underkategorierna Självständighet, Fysisk kontext och Social kontext där vardagsaktiviteter och deltagarnas kontexter sågs som viktiga för känslan av självständighet. Slutsats: Studien visar att deltagarna upplevde de fysioterapeutiska insatserna som betydelsefulla då dessa möjliggjorde för deltagarna att fungera så självständigt som möjlig utifrån sina förutsättningar i sin naturliga kontext. Det framkom även att fysioterapeutens förmåga att med yrkesspecifik kompetens och personcentrerad vård var viktig för att få deltagarna delaktiga i sin vårdprocess. För deltagarna skapade detta trygghet och en ökad tro på sin egen förmåga. Det som värdesattes högt av deltagarna och upplevdes bidra till att främja återhämtningen var att få lov att vara i den miljö de trivdes allra bäst i –sitt hem. / Purpose: The purpose of the study was to describe patients´experiences of the importance of the physiotherapist´s interventions in the Mobile Hospital Team. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with six patients who were enrolled in the Mobile Hospital Team at Skånes University Hospital in Malmö. The participants had during their period of care met the physiotherapist in the Mobile Hospital Team at the hospital and/or at home. Result: The study resulted in three categories with eight subcategories. Security with the subcategories Availability, Being seen and Reception which meant, among other things, being able to understand one´s condition and limitations. Enabling with the subcategories Competence and Participation where the experience was that activity was made possible through assessment of functional ability, prescription of assistive devices and training programs. Self-worth with the subcategories Independence, Physical context and Social context where everyday activities and the participants ‘contexts were seen as important factors for the feeling of independence. Conclusion: The study shows that the participants experienced the physiotherapeutic interventions as significant as these enabled the participants to function as independently as possible based on their conditions in their natural context. Furthermore the importance of the physiotherapist´s ability, with professional competence and patient centered care, was importing in making the participants feel involved in their situation, which created security and an increased belief in their own abilities. What was highly valued by the participants and felt contribute to promoting recovery was being allowed to be in the environment they were most comfortable in – their home.

Vården förflyttas idag ut från lasaretten och utförs alltmer i patientens hem. Hemmet som vårdmiljö innebär trygghet för patienten, men är komplext. För sjuksköterskan innebär vårdandet att möta patienten och skapa en god vårdrelation genom det vårdande samtalet där patientens livsvärld synliggörs. Med en alltmer ökande vård som utförs i hemmen så kan patientens privata sfär och trygghet äventyras. Denna litteraturöversikts syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede i hemmiljö. Analysen resulterade i tre huvudteman: ”Organisation och omgivande faktorer i vårdandet”, ”Vardagen och vårdandet” och ”Patienten, hemmet och anhöriga”, som därefter delades upp i sju underteman. Ur resultatet sågs flera faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelser av vårdandet. Här identifierades vårdrelationen med patienten som viktig och att vårda med anhöriga nära patienten, men även yttre faktorer såsom begreppet tid runt vårdandet och teamarbete lyftes fram som betydande faktorer. Sjuksköterskan är i behov av stöd och utbildning för att kunna ge god vård. Teamarbete sågs som centralt och var viktigt för att möjliggöra en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan, patient och anhöriga. Sammanfattningsvis visar studien på att sjuksköterskan upplever vårdandet som komplext, men att det är viktigt i vårdandet att sjuksköterskan bekräftar patienten och finns till för dennes behov för att patienten ska uppleva välbefinnande och god vård sista tiden i livet.

Bakgrund: Att vara närstående till en döende person som får palliativ vård i hemmet innebär stora påfrestningar som påverkar dem psykiskt och somatiskt. Sjuksköterskor som tar hand om palliativa patienter utgår från de fyra hörnstenarna; symtomkontroll, samarbete, kommunikation och relation, samt stöd till närstående. Närstående till äldre personer som får palliativ vård i hemmet blir ofta delaktiga i omvårdnaden, ibland ofrivilligt, därför är det viktigt att belysa deras upplevelse för att kunna identifiera vilka behov eller resurser som finns i takt med ökat palliativ vårdbehov i hemmet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en äldre person som får palliativ vård i hemmet. Metod: Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga originalartiklar. Sökningar gjordes i två databaser, PubMed och CINAHL, och 14 kvalitativa artiklar användes till resultatet efter urval- och granskningsprocessen. Resultat: Många närstående inte ville lämna den äldre personen ensam och åsidosatte sina egna behov. De upplevde en plikt mot den äldre personen att delta i den palliativa omvårdnaden och saknade tillräcklig kunskap. Brist på stöd och information gav negativa upplevelser. Att bli sedd av vårdpersonal var betydelsefullt. Diskussion: Att leva med en döende person påverkade närståendes psykiska hälsa genom upplevelser av bland annat oro, rädsla och ångest. Sjuksköterskan kan ge stöd genom information och utbildning. Slutsats: Genom att se närstående som en person med egna behov av stöd och hjälp samt arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan minska ansvarsbördan och främja hälsan och välbefinnande hos närstående. / <p>2023-11-03</p>

Bakgrund: Årligen dör cirka 90 000 människor i Sverige, och ungefär 80% av dem anses behöva palliativ vård. Med en växande befolkning globalt ökar trycket på vården, särskilt på den palliativa vården. I hemmiljö blir närstående huvudansvariga för att vårda de som får palliativ vård. Detta innebär ett betydande ansvar för sina familjemedlemmars välbefinnande. Det är därför av betydelse att sjuksköterskor har kunskap om närståendes upplevelser av den palliativa vården som ges i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Studien utfördes som en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes, med krav på att studierna skulle vara av kvalitativ ansats för att få fram resultat till valt syfte. Sju vetenskapliga artiklar användes till resultatet. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: I resultatet visas fyra olika kategorier som identifierades i analysen. Kategorierna var att uppleva att religion och kultur har en inverkan, att uppleva ett växande ansvar, att uppleva att stöd från vårdpersonal är viktig och att uppleva otillräcklighet. Slutsats: Närståendes erfarenheter av palliativ vård i hemmet spänner över både positiva och negativa aspekter. Det är av betydelse att sjuksköterskor antar ett personcentrerat tillvägagångssätt och inkluderar både patienten och närstående i vården. Resultaten pekar på betydelsefulla insikter som sjuksköterskor kan integrera i sin kliniska praxis för att förbättra närståendes välmående och upplevelser under den palliativa vården i hemmet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen påverkas av detta. Vi har valt att använda en kvalitativ metod och samlat in material från respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn påverkas negativt av att bevittna våld i hemmet, vilket visas genom inåtagerande eller utåtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvär. Resultatet från respondenterna överensstämmer till stor del med forskningen gällande hur barnen visar att de inte mår bra samt hur de kan påverkas både kort- och långsiktigt. Slutsatserna för denna studie är att barnen oftast uppmärksammas av skolkuratorer genom att en lärare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehänvisning av barnen, för att de skall få nödvändigt stöd och skydd. Ytterligare slutsatser är att det inte finns några specifika signaler som barnen uppvisar vid den här problematiken, utan det kan vara inåtagerande likväl som utåtagerande signaler, samt psykosomatiska signaler. Barnen kan få både kort- och långsiktiga symtom i form av till exempel koncentrationssvårigheter, aggressivitet och passivitet. / The aim of this study is to research how school counselors note children that has witnessed domestic violence and how child psychiatry counselors perceive that children are affected by this. We have chosen to use a qualitative method and collect material from respondents through semi-structured interviews. According to previous research children can be adversely affected by witnessing domestic violence, as shown by the inward or outward behavior, and by the child experiencing somatic pains. The result from the respondents comply largely with the research regarding how children show that they aren’t doing well and how they can be affected both short and long term. The conclusions of this study show that children often are encountered by school counselors through a teacher or school nurse making them aware of a child that has problems, and that an empathetic counselor in an inviting environment creates security for the children. At times of referring the children further for necessary support and protection, there is a need for more resources. Further conclusions are that there are no specific signals that children exhibit at this problem, but it can be inward as well as outward behavior signals, as well as psychosomatic signals. The children can have both short and long term symptoms such as, for example, concentration difficulties, aggression and passivity.

Abstrakt Bakgrund: 2010 avled omkring 72 000 människor med behov av palliativ vård i Sverige. Sedan ÄDEL-reformens genomförande har andelen svårt sjuka som vårdas och dör i hemmet ökat. Den avancerade medicinska hjälpen i hemmet har förbättrats, men anhöriga spelar fortfarande en viktig roll för genomförandet av palliativ vård i hemmet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att studera anhörigas upplevelser vid vård av en närstående i hemmet i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Sju artiklar med kvalitativ design och en artikel med mixed design valdes ut genom sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av anhörigvårdarna var kvinnor. Resultatet visade i hög grad på att anhörigvårdare upplevde vårdandet av sin närstående svårt och påfrestande. Problem som nämns i resultatet är bland annat trötthet, oro och ångest, frustration, ilska och rädsla. Positiva aspekter framkom också och däribland uppgavs tillfredsställelse, stolthet och en känsla av att ha gjort det rätta. Konklusion: Anhörigvårdarna ses som en förutsättning för palliativ vård i hemmet. Bättre stöd och mer information från sjuksköterskan och övrig personal i teamet till anhöriga som vårdar en familjemedlem i hemmet i livets slutskede kan leda till ökad trygghet och delaktighet hos anhörigvårdarna. Forskningsmässigt är ämnet väl studerat, men kunskapen skulle behöva spridas till yrkesverksamma inom sjukvården.

Bakgrund: Nuförtiden har det blivit mer vanligt att patienter som lider av obotliga sjukdomar vill vårdas och dö i hemmet vid palliativt skede. Trots insatser från hälso- och sjukvården spelar närstående ofta en avgörande roll i vården. Närstående tar ofta på sig rollen som vårdare för att uppfylla den sjukes önskan. Att engagera sig i vårdandet av en anhörig lägger ett stort ansvar på närstående vilken kan påverka de närståendes fysiska och psykiska hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelse av att vårda sin anhöriga i hemmet vid palliativt skede. Metod: Metoden för studien var en litteraturöversikt som grundade på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Vid sökning användes tre databaser; CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt Friberg (2017). Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio subkategorier. De första huvudkategorierna var positiv upplevelse av att vårda anhöriga med tre subkategorier; förbättrade relationer, att känna sig delaktighet i sin vårdande roll och att uppfylla önskan. De andra huvudkategorierna var negativ upplevelse av att vårda anhöriga med subkategorier; vårdbördan och ansvar, isolering och ensamhet, att vara osäker och rädslan och ångest. De tredje huvudkategorierna var närståendes upplevelse av hälso – och sjukvården med två subkategorier; otillfredsställelse - och tillfredsställelse med hälso-och sjukvård. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Meleis transitionsteori, områdets utgångspunkt som beskrivs i litteraturöversiktens bakgrund och annan forskning. Utgångspunkten tas framförallt ifrån Meleis transitionsteori som var relaterad till närståendes upplevelse av rollövergångar. / Background: Nowadays, it has become more common for patients suffering from incurable diseases to be cared for and die at home at palliative stages. Despite efforts from the health and medical care, next-of-kin often play a crucial role in the care. Next-of-kin often take on the role of carer to fulfil the sick person's desire. Engaging in caring for a family member adds great responsibility to the next-of-kin which can affect their physical and mental health. Aim: The purpose was to describe the next-of-kin experiences of caring for their relatives in the home at the palliative stage. Method: The method of the study was a literature review based on ten scientific qualitative articles. When searching, three databases were used; CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO. The articles were quality-reviewed and analysed according to Friberg (2017). Results: The result showed three main categories and nine subcategories. The first major categories were positive experiences of caring for relatives with three subcategories; improved relationships, feeling involved in their caring role and fulfilling desire. The other main categories were negative experiences of caring relatives with subcategories; care burden and responsibility, isolation and loneliness, being insecure and fear and anxiety. The third main categories were next-of-kin experiences of health professionals with two subcategories; satisfaction and dissatisfaction. Discussion: The result is discussed based on Melei's transition theory, the background of the literature review and other research. The starting point is mainly taken from Melei's transition theory, which was related to the next-of-kin experience of role transfers.

No description available.

No description available.

Hjärtsvikt är en av Sveriges största folksjukdomar och en vanlig orsak till sjukhusvistelse. Kvalificerad professionell vård i hemmet kan minska antalet inneliggande vårddygn för den hjärtsviktssjuke. Lyfts inte hjärtsviktssjuka personers behov av stödjande insatser fram finns risk för att professionella vårdare i hemmet inte uppmärksammar den sjukes behov av psykosocialt stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva behovet av psykosocialt stöd för den hjärtsviktssjuke personen som vårdas i hemmet. Systematisk litteraturstudie valdes där 19 artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Det framkom två huvudkategorier; professionella stödet och det informella stödet. Resultatet beskriver behovet av stödjande insatser i form av psykosocialt stöd den hjärtsviktssjuke erfar i hemmet. Då den professionella vården gjorde en helhetsbedömning av den hjärtsviktssjuke uppmärksammades psykosociala behov hos den sjuke. Genom att stärka den inneboende förmågan med stödjande insatser kunde den sjuke hantera de psykiska symtom som hjärtsvikt medförde. För det professionella stödet var delaktighet av största vikt, delaktighet ökade känslan av att bemästra sjukdomssituationen och stärkte värdigheten hos den sjuke. Litterturstudien riktar sig främst till distriktsköterskor i kommunal hemsjukvård och är överförbar på personer med andra palliativa sjukdomar. Vidare forskning för att få en helhetsbild av den hjärtsviktssjukes vård i hemmet skulle vara att undersöka hur atienternas copingförmåga påverkar deras psykosociala välbefinnande. / Heart failure is one of the most common diseases and a major cause of hospitalization in Sweden. Professional health care provided at home might decrease the number of days of hospitalization for the heart failure patient. If not the heart failure patient´s need for support takes into consideration, there is a risk that professional caregivers in the home do not pay attention to the patient`s need of psychosocial support. The purpose of this study was to describe the heart failure patient's need for psychosocial support while being cared for in the home. A systematic literature review was chosen, 19 articles where selected and analyzed by qualitative content analysis. Two main categories revealed: professional support and informal support. Results of the study describe the supportive services in the form of psychosocial support on heart failure patient experience in the home. The professional care made a holistic assessment of the patient and they noticed psycho-social needs. By enhancing the inherent ability with supportive services, the patient could cope with the mental symptoms of heart failure. For the professional support the involvement of the supporting effort was of paramount importance. If the heart failure patient felt participating in the care, the patients feeling of mastering the disease situation and strengthening of the dignity increased. The literature study caters mainly to district nurses in municipal home care and is transferable to persons with other palliative diseases. Further research is needed to gain an overall picture of the heart failure patient's home care would be to examine how patients' coping, affect their psychosocial well-being.