Bakgrund   Våld i nära relationer; på engelska Intimate partner violence (IPV), är en av de vanligaste formerna av våld som drabbar kvinnor runt om i världen. Ett stort problem med våld i hemmet är att brottsoffret och gärningspersonen har en känslomässig relation till varandra. Brottsoffrets möte med sjukvården kan vara från några minuter till flera månader och sjuksköterskan har en stor roll i att skapa en trygg relation med patienten. I dagsläget finns det väldigt lite utbildning inom området våld i nära relationer att tillgå för personal i hälso- och sjukvården vilket kan leda till stort lidande för patienten. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa den våldsutsatta kvinnans erfarenhet och upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna PubMed och CINAHL Complete har använts för att söka fram 15 artiklar som inkluderats i resultatet. Sophiahemmet högskolas mall för kvalitetsgranskning av artiklar har använts och resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ analysmetod. Resultat I resultatet framgår att kvinnor som utsatts för våld i nära relationer värderar empati, säkerhet och sekretess i mötet med hälso- och sjukvården. Det handlar om att införliva trygghet och att skapa en god relation med den våldsutsatta kvinnan. Kvinnorna upplever i vissa fall att de får bristfällig information och känner sig dömda och förminskade i samband med mötet, vilket bidrar till känslor av skuld och skam.    Slutsats Empati och trygghet i mötet har stor inverkan på kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Likaså kan konsekvenserna av ett avslöjande ha stor betydelse för om kvinnorna väljer att öppna sig för vårdpersonalen eller inte. Sjuksköterskor anser att de många gånger är obekväma med att initiera till samtal om våld då de inte har tillräcklig kunskap i ämnet. Detta gör att kvinnorna kan uppleva mötet med hälso- och sjukvården som svår.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalité och lindra lidande för patienter och deras familjer vid obotlig sjukdom. Allt fler människor väljer att avsluta sina liv hemma, anhöriga har en avgörande roll för att det ska vara genomförbart. Att vårda sin närstående kan vara komplext och innebära att både behöva hantera sin egen och den andres sorg och samtidigt lösa praktiska uppgifter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stötta såväl patienten som anhöriga. Syftet: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt har genomförts baserat på artiklar från Pubmed och Cinahl. 14 artiklar med kvalitativ design inkluderades, dessa analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhöriga upplevde att de behövde vara tillgängliga och vaka över den närstående dygnet runt vilket påverkade dem på flera plan. De fick anpassa flera aspekter av livet efter den närståendes behov vilket bidrog till psykisk och fysisk påfrestning. Bristande stöd och information från sjukvården upplevdes vilket skapade otrygghet. Stöd från familj och vänner ansågs värdefullt för att den palliativa vården skulle kunna bedrivas i hemmet. Diskussion: Anhöriga bör i ett tidigt skede av den palliativa vården uppmärksammas utifrån deras omvårdnadsbehov, detta för att främja deras hälsa och motivera dem att bibehålla den egna identiteten i syfte att öka deras meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i den vårdande rollen. Slutsats: Vidare forskning bör fokusera på vilka omvårdnadsbehov anhöriga i kris har och hur sjukvården kan bemöta dessa behov på ett adekvat sätt. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Tidigare forskning belyser att patienter uppskattar palliativ vård i hemmet då det kan inge en känsla av trygghet och säkerhet. Patienter anser även att hemmet kan ha en positiv inverkan på självbestämmande och en bibehållen livskvalité. Anhöriga upplever tudelade känslor av palliativ vård i hemmet eftersom det kan bidra till trygghet och bekvämlighet, men kan inkräkta på integritet och värdighet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt utifrån tio kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades; Hemmet som arbetsplats, vilket beskrev hur sjuksköterskorna uppfattade hemmet som arbetsplats utifrån både positiva och negativa aspekter. Tidens betydelse, där tid lyftes som faktor för vårdens kvalitet och hur den beskrevs spela roll i sjuksköterskornas dagliga arbete. Betydelsen av relationer betonar hur hemmet påverkar sjuksköterskornas relationer och samarbeten. Kommunikationens betydelse för samarbeten i team, där erfarenheter av hur samarbeten i tvärprofessionella team påverkar den palliativa vården i hemmet. Slutsats: Tillgänglighet och följsamhet är nyckelbegrepp för kvalitet inom palliativ vård i hemmet och vårdens kvalitet styrs av sjuksköterskors förmåga att uppnå dessa.

I klassrummen så används högläsning på varierande sätt beroende på elevgruppen, pedagogen samt klassrumsmiljön. Avsikten bakom denna kunskapsöversikt är att göra en undersökning kring vad forskningen har att säga om hur högläsning utvecklar barn och elevers språkkunskaper. Frågeställningen som vi har inriktat oss inom är ”Hur bidrar högläsning till språkutveckling för elever i lågstadiet?”. Genom en metodiskt informationssökning bland både nationella samt internationella databaser så lyckades vi hitta användbara artiklar till vår studie. De varierande artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa studier, vilket medförde en större utbredning i kunskapsöversikten. Vidare så har resultatet av artiklarna delats in i tre olika kategorier, nämligen högläsningens attityder i hemmet, högläsning i den tidiga åldern samt högläsning i skolan. Sammanfattningsvis så påvisar forskningen att föräldrarnas litteracitetaktiviteter i hemmet bidrar till en positiv språkutveckling bland de minderåriga. Ju tidigare barn och elever får bekanta sig med böcker desto gynnsammare blir dess språkutveckling. Forskningen konstaterar även att beroende på hur högläsningen används i praktiken skiljer det sig åt när det kommer till språkutvecklingen. Den interaktiva högläsningen visade sig ha en gynnsam påverkan bland barn och elevers språkprocess. Där bland annat systematiska lässtopp bidrog till ett utvecklande av både språket men även elevernas kognitiva och emotionella intelligens.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för våld av en manefter sin 15-årsdag. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som ofta är dolt.Hälso- och sjukvården är många gånger den första och ibland enda myndighetsom den våldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet är attidentifiera vilka barriärer som påverkar sjuksköterskans bemötande avvåldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturstudie med en systematisk ansats.Resultat: Efter analys av tio studier identifierades två olika kategorier och sexunderkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) ochorganisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskorkänner sig osäkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om våldsutsatthet, pågrund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i dennalitteraturstudie. / Forty-six percent of the women in Sweden have been subjected toviolence by a man after their 15th birthday. Violence against women is a societalproblem that is often hidden. Health care is often the first and sometimes the onlyauthority that the abused woman comes in contact with. Aim: The aim was toidentify the barriers that affect nurses' approach towards abused women. Method:A literature review with a systematic approach. Results: After analysis of tenstudies, two categories and six subcategories were identified: individual factors(education, experience, attitudes) and organizational factors (environment,guidelines, resources). Conclusion: Nurses felt insecure and unprepared tointervene with women suspected of being exposed to domestic violence, becauseof individual and organizational factors that emerge in this literature review.

Palliativ vård i hemmet innebär att ge specialiserad vård och stöd till patienter med obotlig och livshotande sjukdom i sitt eget hem. Målet med palliativ vård i hemmet är att möjliggöra för patienten att tillbringa sina sista dagar och stunder i en tygg och bekant miljö. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll inom palliativ vård genom att underlätta kommunaiktion, föra respektfulla samtal och adressera patienternas unika behov. De är nödvändiga för att säkerställa kontinuitet i vården under viktiga övergånger när en patient går från kurativ till palliativ vård. Det inkluderar att utforska patientens tankar om deras sjukdom och deras önskemål vid eventuell försämring. / Palliative care at home involves providing specialized care and support to patients with incurable and life-threatening illnes in their own homes. The goal of palliative care at home is to enable the patient to spend his last days and moments in a safe and familiar environment. Nurses play a critical role in palliative care by facilitating communication, conducting respectful conversations and addressing patients´ unique needs. They are necessary to ensure continuity of care during important transitions when a patient moves from curative to palliative care. It includes exploring the patient´s thoughts about their illness and their wishes in the event of deterioration.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka konsekvenser en individ får av att ha blivit utsatt för våld eller bevittnad våld i hemmet i barndomen. Varn som lever med våld eller blir vittne av våld som utövas mellan föräldrarna i hemmet kan ses som psykiskt våld mot barnet vilket i sin tur kan hämmda deras utveckling. Relationen mellan barn och föräldrar i hemmet spelar en stor roll för barnets utveckling och tillväxt. Det har visat sig att barn som växer upp i våldsamma miljöer har färre chanser till gynnsam utveckling och löper större risk för negativa utfall. För att få en bättre förståelse kring barnets utveckling och hur barndomen formar individen i framtiden kommer denna studie utgå ifrån anknytningsteorin och social inlärningsteorin. Med dessa teorier som utgångspunkt kan man få en djupare förståelse kring varför konsekvenser av våldet i barndomen uppstår och fortsätter i vuxenlivet. Metoden som har använts i denna studie är en strukturerad litteraturstudie utifrån Karolinska institutet (2023) steg-för-steg-guide. Metoden grundar sig i nio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats och artiklarna valdes genom strukturerade sökningar i databaserna Psycinfo och Sociological Abstract. Det framgår en översiktstabell i resultaten av inkluderade artiklar. Resultaten visar på diverse konsekvenser av att ha blivit exponerade för våld i barndomen. Exponeringen av våld i barndomen kan bland annat ge omfattande psykiska konsekvenser som utvecklas under uppväxten till vuxenlivet. Dessa konsekvenser inkluderar depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Resultaten indikerar även att barn som bevittnar våld mellan föräldrar kan påverkas i vuxenlivet med negativa effekter såsom en dålig självbild, uppkomsten av aggressivt beteende och en ökad sårbarhet. Studien avslutad med en diskussion om metodens styrkor och svagheter, samt en reflektion kring de framkomna fynden i resultatdelen där det nämns bland annat om en korrelation mellan könen.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett växande folkhälsoproblem med ett stort mörkertal. För att komma till rätta med detta krävs samarbete med flera samhällsaktörer. Sjuksköterskor har en central roll i denna viktiga uppgift. Att kunna identifiera våld som en bakomliggande orsak till somatiska och psykosomatiska symtom är en viktig del i arbetet. Joyce Trawelbee beskriver omvårdnad som en mellanmänsklig process. Mellanmänsklig relation kan skapas först när flera interaktions faser genomgåtts. Processen för att nå en mellanmänsklig relation enligt Trawelbee är uppdelad i fem olika faser, första mötet, identitetens framväxt, empati, sympati och en ömsesidig förståelse och kontakt.  Motiv: Våld i nära relationer är ett vanligt förekommande problem som har stora och långvariga hälsorisker för kvinnor som utsätts. Då distriktssköterskan i många fall kan vara en viktig och avgörande del i att kunna uppmärksamma dessa kvinnor finns det ett stort värde av att belysa distriktssköterskans erfarenheter av dessa möten.  Syfte: Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors och sjuksköterskors professionella erfarenheter av att möta och samtala med kvinnor om våld i nära relationer i primärvården.  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med åtta erfarna distriktssköterskor /sjuksköterskor genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.  Resultat: I analysen framkom elva subkategorier och fem huvudkategorier: att uppmärksamma tecken på våld, viktigt vid bemötande av våldsutsatta kvinnor, sjuksköterskans känslomässiga reaktion, erfarenhet av hinder som bromsar att nå fram till kvinnorna och sjuksköterskans erfarenhet av att underlätta samtal med våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Att sjuksköterskan känner sig trygg i mötet med våldsutsatta kvinnor var vanligt förekommande, dock fanns situationer då sjuksköterskan ändå inte nådde fram. Då våld i nära relationer är svår att identifiera är det viktigt att sjuksköterskan och patienten upprättar en god relation.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Palliativ vård är till för att förbättra patienters och närståendes livskvalitet när patienten har drabbats av en obotlig sjukdom. Vid palliativ vård i hemmet är närstående en resurs som ofta utför en stor del av vården. Till följd av detta riskerar de att själva drabbas av ohälsa. Distriktssköterskans uppgift är bland annat att stödja och handleda patienten och närstående med ett hälsofrämjande perspektiv. Om patient och närstående görs delaktiga i vården skapas förutsättningar för en vårdande relation. Genom att ge stöd och avlasta närstående kan distriktsköterskan påverka situationen för närstående men även för patienten. Syftet med den här studien var att belysa närståendes upplevelse av relationen med vårdpersonal vid palliativ vård i hemmet. En litteraturöversikt med systematisk sökning har valts som metod där kvalitativa data samlats in och analyserats med tematisk analys. I resultatet framkom huvudtemat en trygg relation som i sin tur utgjordes av tre teman: tillit, partnerskap och kommunikation. Närstående kände att de hade större tillit till den palliativa vården när vårdpersonal var tillgängliga, utförde kontinuerlig vård och hade egenskaper och färdigheter som var lämpliga. Partnerskapet skapades genom nära relationer, involvering av närstående och att vårdpersonal lättade på bördan. Upplevelsen av en välfungerande kommunikation uppnåddes genom att närstående var välinformerade och fick hjälp med vägledning. En trygg relation vid palliativ vård i hemmet är en pågående process. Distriktssköterskan behöver vara medveten om vad som krävs för att kunna skapa en trygg relation med närstående då det även är betydelsefullt för patientens vård.