This Master´s thesis aims to aquire knowledge about volunteers attitude toward work. It emphasis is on the differences between volunteers and non volunteers. There are four research questions used in order to fulfill the aim in a scientific manner. The essay aims to get in depth knowledge regarding whether or not the respondents feel that they have gained advantages in work life due to the fact that they are involved in volunteer work. One of the pivotal questions is if there is a possibility to see a pattern that binds together the reasons for volunteer work and the attitude toward work.     In order to gain new knowledge in the researched field a quantitative method has been used. The research centers on answers from 159 respondents from one organization in central Sweden. The organization has approximately 300 employees, which gives a reply rate of about 50 percent. The theoretical framework revolves around nonprofit and volunteer work, but focuses mainly on the different attitudes that an employee can have regarding work. The main source of theory for the essay has been Goldthorpe et.al. (1971) work on attitude towards work. The main focus has been on the instrumental-, solidarical, and bureaucratic attitude.   There are differences between the volunteers and the non volunteers. Among the non volunteers there is a leaning toward the instrumental attitude. The volunteers are more commonly categorized as having a solidaric point or even a bureaucratic of view. The volunteer work mainly derives from a personal interest, a personal satisfaction, as well as that the individuals perceive it as sheer fun. The group that are volunteers are, according to both previous research and this study, able to gain advantages by their engagement in volunteer work. There are not any evidence towards the fact that volunteer work is weighting in negatively on work, on the contrary the volunteers are having a more positive look on work.   Keywords: Volunteer work, nonprofit work, Volunteers, non volunteers, attitude towards work, instrumental attitude, solidaric attitude, bureaucratic attitude.

Volunteer coaches are critical for the existence of youth sports organizations. They are both leading the activity and are expected to develop the athletes in a technical, psychological, social and cultural way. The mission as a coach requires skills and knowledge from a wide range of fields and the mission as a coach appears complex. Stakeholders like Riksidrottsförbundet, Gymnastikförbundet and the sport organization have certain requirements on how to design the activities. Coaches have to follow those guidelines and implement them in practice. The social context is one important factor for understanding the driving force. It affects how coaches perceive their assignment as a volunteer coach. This study aims to contribute to increased understanding of the fenomen volunteer coach mission and increase understanding for the drivers of volunteer coaches in gymnastics. In order to clarify this, 6 interviews with volunteer coaches from gymnastics organizations linked to Riksidrottsförbundet were conducted. This study indicates that the motive behind the coaching mission is grounded in an intrinsic value of being a coach. The coaching mission itself appears partly contradictory when trying to combine the sport related and the social dimensions. Seeing progress from practice and to follow the development of gymnasts are aspects that drives coaches. That combined with the social interaction is important for understanding the drivers of being a coach. / Utan ideellt engagerade tränare skulle idrottens omfattande ungdomsverksamhet inte vara möjlig. Tränaren innehar en nyckelfunktion inom den organiserade idrotten. Tränaren leder verksamheten och har uppgiften att fostra och utveckla idrottsutövarna positivt. Tränaruppdraget inbegriper idrottsliga såväl som sociala dimensioner vilket gör tränaruppdraget komplext. Intressenter såsom Riksidrottsförbundet, Gymnastikförbundet och föreningen ställer krav på hur träningsverksamheten ska utformas. I slutändan är det tränarens värderingar som avgör hur verksamheten bedrivs och uppfattas. Det sociala sammanhang där träningsverksamheten bedrivs påverkar tränarens uppfattning av uppdraget där det sociala sammanhanget även är centralt för att förstå vad som driver tränarna. Denna studie syftar till att bidra med ökad förståelse om fenomenet det ideella tränaruppdraget och skapa ökad förståelse för vad som driver ideella gymnastiktränare att vara tränare. För att öka förståelsen rörande detta genomfördes 6 telefonintervjuer med ideella tränare från gymnastikföreningar kopplade till Riksidrottsförbundet. Studien visar att det ideella tränaruppdraget grundar sig i ett värderationellt handlande där tränarna ser ett egenvärde i att vara tränare. Tränaruppdraget som sådant framkommer delvis motsägelsefullt då de idrottsliga och sociala dimensionerna i uppdraget är svårkombinerade. Vad som driver tränarna grundar sig i ett stort intresse för idrotten gymnastik och tränaruppdragets egenvärde. När träningarna ger resultat, att gymnasterna utvecklas, är sådant som driver gymnastiktränare att vara tränare. Detta kombinerat med det sociala konstruerandet är viktigt för att förstå vad som driver tränarna.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka motivationsfaktorer och utmaningar som de intervjuade tränarna lyfter fram som centrala för deras ideella engagemang inom idrottsföreningar. De frågeställningar som ska besvaras är: -Vilka drivkrafter lyfts fram i det ideella arbetet? -På vilka sätt pratar tränarna om ideellt ledarskap? -Vilka utmaningar med ideellt arbete lyfter tränarna fram i intervjuerna? Metod     Studien har en kvalitativ ansats i form av att nio aktiva manliga idrottstränare som arbetar ideellt i en förening intervjuades. Innan intervjuernas utförande skickades intervjufrågor till tränarna så att de skulle ha betänketid samt vara förberedda. När en intervju genomfördes så transkriberades den för att finna eventuella likheter och skillnader gentemot de andra intervjuerna och tidigare forskning. Resultat     De intervjuade tränarna menade ofta på att det ideella arbetet är tidskrävande samt ekonomiskt påfrestande. De drivkrafter som tränarna förklarade är att de får tillbaka andra saker inom det ideella arbetet så som glädje, energi, gemenskap, resultat, mindre stress samt utveckling av sig själv och andra. Användning av olika men också anpassade ledarstilar för organisationerna ansåg tränarna som viktigt för ledarskapet och gruppen. Slutsats Förhoppningsvis så kan uppsatsens resultat hjälpa personer som ingår i olika typer av organisationer att få uppfattningar om vilka drivkrafter som kan anses vara viktiga för arbetet. Resultaten kan ses som ett hjälpmedel till att vägleda och ge inspiration till tränare, idrottslärare eller andra föreningsaktiva medlemmar som på något sätt behöver veta varför eller hur de kan motiveras. / Aim The purpose of the study was to investigate which motivational factors and challenges that coaches highlighted as central for their volunteering involvement in sports. The research questions were as follows: -Which driving forces are highlighted in the volunteering work? -What are the coaches thinking about voluntary leadership? -What challenges with volunteering work do the coaches highlight in the interviews? Method The study had a qualitative approach where nine male sports coaches who work voluntarily in different associations were interviewed through a comfort selection. Before the interviews, the interview questions were sent to the coaches in advance so that they would have time to reflect on them and be prepared. When an interview was conducted, it was transcribed and analyzed in order to find similarities and differences with the other interviews and previous research. Results The results show that the coaches often emphasized that non-profit work is time consuming and financially stressful. The driving forces or motivation that the coaches highlighted were that they got other things back such as joy, energy, affinity, results, stress reduction and development of personal aspects but also improvements of athletes in the team. The coaches considered that abilities to have different adapted leadership styles for the organization is important. Conclusion The result of this study is seeking to illustrate which kinds of driving forces the trainers possess for their volunteering work. More over the results can be seen as a guide and give inspiration to coaches, physical education teachers or for other people with a task that includes different kinds of leadership. Through the study coaches obtains opportunities to get knowledge and reflect on how they can be motivated. / <p></p><p></p>

<p>I Sverige finns idag många som är ideellt engagerade och många utav dem återfinns inom idrotten. Tusentals individer är engagerade som tränare och ledare på ideell basis. Denna studie syftade till att förstå hur individen själv ser på sitt engagemang, vad som motiverade honom/henne att engagera sig från början samt hur man kan göra engagemanget mer långsiktigt. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med ideellt engagerade tränare i en av Stockholms större simföreningar. Materialet tolkades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att dessa tränare motiveras av ett genuint intresse för simning och barns utveckling, en vilja att själva utvecklas och må bra, den ekonomiska ersättningen samt en strävan att vara en del av ett socialt sammanhang.</p>

<p>Många människor i utvecklingsländer lever dagligen med tandvärk och har aldrig besökt en tandläkare. Tandläkare och tandhygienister som arbetar som volontärer åker iväg för att hjälpa till, skänka glädje och hopp till dessa människor. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns tandläkar- och tandhygieniststudenter som ville arbeta ideellt som volontär inom tandvården i utvecklingsländer efter avslutade studier. Studien genomfördes som en enkätundersökning där enkäterna sändes ut till alla (n= 367) som studerar sitt sista år på tandläkar- och tandhygienistprogrammet i Sverige. Resultatet visade att lite mer än hälften, 106 av 204 respondenter önskade arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer efter avslutade studier. Endast ett fåtal hade någon erfarenhet av ideellt arbete sedan tidigare och den största anledningen till att studenterna ville arbeta som volontärer i utvecklingsländer var viljan att hjälpa till. Det fanns ingen skillnad i svaren beroende på könsfördelning och yrkesgruppering. Slutsatsen med studien är att cirka hälften av de tillfrågade tandläkar - och tandhygieniststudenterna önskade att arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer.</p>

Många människor i utvecklingsländer lever dagligen med tandvärk och har aldrig besökt en tandläkare. Tandläkare och tandhygienister som arbetar som volontärer åker iväg för att hjälpa till, skänka glädje och hopp till dessa människor. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns tandläkar- och tandhygieniststudenter som ville arbeta ideellt som volontär inom tandvården i utvecklingsländer efter avslutade studier. Studien genomfördes som en enkätundersökning där enkäterna sändes ut till alla (n= 367) som studerar sitt sista år på tandläkar- och tandhygienistprogrammet i Sverige. Resultatet visade att lite mer än hälften, 106 av 204 respondenter önskade arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer efter avslutade studier. Endast ett fåtal hade någon erfarenhet av ideellt arbete sedan tidigare och den största anledningen till att studenterna ville arbeta som volontärer i utvecklingsländer var viljan att hjälpa till. Det fanns ingen skillnad i svaren beroende på könsfördelning och yrkesgruppering. Slutsatsen med studien är att cirka hälften av de tillfrågade tandläkar - och tandhygieniststudenterna önskade att arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer.

I Sverige finns idag många som är ideellt engagerade och många utav dem återfinns inom idrotten. Tusentals individer är engagerade som tränare och ledare på ideell basis. Denna studie syftade till att förstå hur individen själv ser på sitt engagemang, vad som motiverade honom/henne att engagera sig från början samt hur man kan göra engagemanget mer långsiktigt. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med ideellt engagerade tränare i en av Stockholms större simföreningar. Materialet tolkades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att dessa tränare motiveras av ett genuint intresse för simning och barns utveckling, en vilja att själva utvecklas och må bra, den ekonomiska ersättningen samt en strävan att vara en del av ett socialt sammanhang.

Detta arbete undersöker hur man på bästa sätt informerar om ideella organisationer i syfte att öka viljan till engagemang hos potentiella volontärer. De teoretiska utgångspunkterna behandlar trovärdighet inom välgörenhet, effektivitet och amatörism, trovärdighet i text och budskapsstrategier. Genom textanalyser och kompletterande intervjuer tydliggörs hur icke genomtänkt information kan skapa en missvisande uppfattning hos potentiella volontärer. Något som i förlängningen förvirrar och försvårar rekryteringsprocessen. Resultatet av arbetet är ett informationsmaterial utformat efter fem principer för att skapa förtroende i text och form – tala direkt till mottagaren, var transparent, förklara "hur" istället för "varför", håll det enkelt och redovisa resultaten. Detta skapar goda förutsättningar och underlättar en ideell organisations arbete.

Studien undersöker motiv till att engagera sig ideellt i hjälporganisationer riktade mot kvinnor och barn, samt vad ideellt engagerade i dessa organisationer förväntar sig att få tillbaka. Med ideellt arbete avses arbete som sker oavlönat och frivilligt, samt äger rum på den engagerades fritid. Studien, som är av kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats, har genomförts genom intervjuer av nio kvinnor som i dagsläget är frivilligt aktiva i antingen en lokal kvinnojour eller i en internationell biståndsorganisation inriktad på kvinnors rättigheter. Uppsatsen presenterar forskning som rör den ideella sektorn i sin helhet, men även sådan som mer specifikt rör motiv till ett socialt inriktat, ideellt engagemang. I sammanhanget diskuteras om ideella handlingar sker av egoistiska eller av altruistiska motiv, och den forskning som presenteras visar att det ofta handlar om en kombination av dessa. Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är Marcel Mauss teori om giftexchange, vilken i stort handlar om att en gåva alltid är förenad med förväntningar om reciprocitet. Vidare används också Pierre Bourdieus teorier och begrepp rörande kapital och habitus, såväl som hans utgångspunkt att det inte existerar några oegoistiska handlingar, utan att sådana egentligen är kopplade till vissa förväntningar. Slutligen används även teorier av G. H Mead, angående hur bland annat social spegling kan påverka någons självbild, och i förlängningen någons beslut om att engagera sig ideellt. I uppsatsens analysdel sammanförs tre olika teman som på ett övergripande plan sammanfattar varför respondenterna valt att engagera sig ideellt. Dessa är tema 1 personliga förutsättningar, vilket handlar om hur respondenternas bakgrund, omgivning och egna feministiska värderingar har lett fram till engagemanget samt tema 2, kallat vinning av engagemang behandlar hur förväntningar som såsom karriärmässiga fördelar och samvaro med andra motiverar engagemanget. Slutligen i tema 3, kallad identifikation och personlig utveckling, behandlas hur vissa av respondenternas egna upplevelser skapar identifikation med mottagarna samt hur deras egen självbild påverkas i positiv riktning av engagemanget. Således resulterar uppsatsen i att det finns flera motiv till att engagera sig, samt flera olika förväntningar om reciprocitet, där ökade karriärförutsättningar och en förbättrad självbild är exempel på detta.

Under år 2009 kom 2 250 ensamma barn till Sverige. Deras orsak till flykt är många, men det kan bland annat ha att göra med krig, förföljelse, tortyr med mera. När de kommer till Sverige får de en god man som ska träda in i vårdnadshavarens ställe.   Under hösten 2009 gjordes tretton djupintervjuer med gode män för ensamkommande barn i en stor kommun och i en liten kommun. Studiens syfte var att undersöka hur rollen som god man för ensamkommande barn fungerar samt hur den kan se ut och upplevas av de gode männen själva. Studien undersökte också vilka likheter respektive skillnader som finns i uppdraget som god man beroende på kommunstorlek. Den större kommunen har tagit emot ensamma barn under en längre period och god manskapet för de ensamkommande barnen har där existerat en längre tid medan det i den mindre kommunen är relativt nytt med ensamkommande barn.   Under studiens gång upptäckte vi att det inte finns några märkbara skillnader mellan stor kommun och liten kommun i godmansuppdraget, snarare fanns det mer likheter. Oavsett om kommunen har tagit emot ensamkommande barn en längre tid eller inte är uppdraget som god man oklart. Det finns inga klara tydliga regler i vad uppdraget faktiskt innebär utan det blir snarare en tolkningsfråga. Samtliga gode män sade sig sakna utbildning, kontaktperson och stödperson att vända sig till.