Ideellt arbete pågår! Det ideella arbetet har ett stort ekonomiskt värde och arbetet är betydelsefullt för de mindre föreningarnas möjligheter att bedriva en verksamhet. Föreningarna är beroende av att föräldrar engagerar sig i föreningens arbete. Stora delar av de ideella föreningsinsatserna sker genom att anordna olika evenemang. Evenemangen är ekonomiskt viktiga för de mindre idrottsföreningarna då de är ett sätt att säkerställa verksamhetens inkomst. För att effektivisera arbetet och kvalitetssäkra evenemanget behöver föreningen ta tillvara på de erfarenheter och den kunskap som bildas under evenemanget. Det är även viktigt att det sker en kunskapsöverföring till kommande projekt. Fem intervjuer och en enkätundersökning har genomförts med personer som har erfarenhet av att arbeta ideellt i en mindre idrottsförening. Resultatet av djupintervjuerna visar att de mest frekventa faktorerna som påverkar kunskapsöverföringsprocessen är tid, rollfördelning och rutiner. Faktorerna påverkar i olika grad och resultatet tyder på att det är den tysta personliga kunskapstypen som är den dominerade kunskapstypen bland mindre idrottsföreningar. Faktorerna skapar möjligheter och underlättar kunskapsöverföringen genom att individer känner delaktighet och självständighet. Förutom att faktorerna möjliggör att kunskap förs vidare till kommande projekt bidrar de till att det uppstår hinder i processen. Hindren åskådliggörs genom avsaknad av rutiner, otillräckliga rutiner eller tidsbrist. Studiens resultat lyfter fram den paradox som uppstår när föreningarna effektiviserar sin verksamhet genom att bli allt mer företagslika i sina arbetsformer, organisation och struktur i syfte att minska den ideella arbetsinsatsen. / In the Swedish sports clubs non-profit work is in progress. Much of voluntary work in the smaller sports clubs is done by organizing events. The events are important for securing income. Event Project generates a large amount of knowledge that needs to be transferred to following projects to ensure quality. Five interviews and a questionnaire were carried out, with people, who work in small sports club as volunteers. The results of the interviews show that the most common factors affecting knowledge transfer in smaller sports are time, roles and routines. These factors affect knowledge transfer to different degrees but the result show that it is the individual’s knowledge transfer abilities which is the strength of the small sport clubs. These factors help people participate and feel more auto-nomous, but they can also result barriers to knowledge transfer. People organizing these events develop invaluable knowledge, which needs disseminating to further projects. The study results highlight the paradox that arises when unions are trying to reduce labor input by streamlining.

Uppsala universitets studentnationer har i århundraden fungerat som mötesplatser för kulturella utbyten, fester och evenemang för stadens studenter. Nationerna erbjuder tjänster som i stor utsträckning liknar de tjänster verksamheter inom hospitality-sektorn erbjuder, så som servering av mat och dryck, musikföreställningar och klubb. Det dagliga arbetet utförs av studenter, som generellt arbetar ideellt eller för en mycket liten ersättning. För de som har anställning inom serviceyrken, och därmed dagligen interagerar med kunder, är det inte ovanligt att utsättas för olika former av problematiska beteenden som kan ha stor inverkan på bådearbetsmiljö och välbefinnande. Trots att problematiska kundbeteenden har varit ämne för otaliga vetenskapliga studier, finns mycket lite forskning om ämnet i icke-kommersiella sammanhang. I denna uppsats används Goffmans teori om kognitiva ramverk för att analysera intervjuer med serviceanställda studenter från några av Uppsalas största studentnationer. Resultaten av studien antyder att informanterna, när de konfronteras med klagomål från kunder, använder en kognitiv ram som särskiljer nationerna från andra kommersiella serviceföretag. Genom detta omdefinierar de också sina egna förväntningar på den servicekvalitet de bör erbjuda. Resultaten visar också att denna kognitiva särskiljning mellan nationer och konventionella företag spelar en viktig roll i hur informanterna uppfattar sin egen arbetsplats och sin egen identitet som arbetare.

Under hösten 2021 har åtta kvalitativa djupintervjuer genomförts med föreningsaktiva inom tre olika svenska volleybollföreningar. Syftet med uppsatsen var att bidra med kunskap om idrottsrörelsens aktiva medlemmar och vad som motiverar dem till det ideella engagemanget. Samt vad som kan orsaka valet att inte engagera sig. Med avstamp i den kvalitativa innehållsanalysen bearbetas materialet för att vidare analyseras utifrån Max Weber och Marcel Mauss teorier om socialt handlande respektive gåvoekonomi. Trots omfattande forskning på idrottsrörelsen i allmänhet saknas fortfarande en grundlig kunskap om vad som motiverar medlemmar till det ideella arbetet inom idrottsrörelsen. Uppsatsens bidrag är därmed en mer ingripande förståelse av icke utövares motivation inom ideella idrottsföreningar. Det mer generella frivilliga engagemanget kan av denna insikt bli lättare att förstå. Av resultaten framgår att individer först och främst engagerar sig för att söka gemenskap inom ett givet sammanhang. Resultaten visar också på en upplevd moralisk plikt att ”ge tillbaka” till den rörelse där man själv varit aktiv som utövare. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att en stark föreningsanda är det centrala för en väl fungerande förening. Gemenskapen och samhörigheten spelar en betydelsefull roll för den ideella arbetarens engagemang.

No description available.

Ideellt arbete är frivilligt, oavlönat engagemang. De första föreningarna i Sverige bildades redan på 900-talet. Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ideellt engagerade personer ser på lärandet inom en förening. Att dessutom se om det fanns några hinder för lärande och hur informanterna i studien upplevde kunskapsdelningen inom föreningen. Studien har en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med sex stycken styrelseordföranden på lokal nivå i den ideella föreningen. Studiens teori bygger bland annat på en studie gjord av Köpsén om lärande i fackföreningar, Ellströms ståndpunkter om lärandet i organisationer och Bergs antaganden om kommunikation och kunskapsdelning. Studien kom fram till att lärande främst sker i samspel med andra individer. I de fall där informanterna anser att de får bra feedback och tillräckligt stöd i sitt arbete är upplevelsen av lärandet i föreningen positiv. Hinder för lärande i föreningen upplevs som stort när bristen på engagemang är tydligt.

<p>Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.</p><p>Fottler (1981) visar på de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvåfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, så kallade motivations- och hygienfaktorer.</p><p>Den ideella sektorn saknar många av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utsträckning motiverar med hjälp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som också påverkar ledarskapet är organisationsstorleken.</p>

Detta är en studie om ideellt engagemang med syfta att undersöka om det är någon skillnad mellan hur kvinnor respektive män engagerar sig. Frågeställningen innefattar även varför människor väljer att engagera sig i ideella verksamheter. Angreppsättet är kvalitativt och omfattar fem semistrukturerade intervjuer och en deltagandeobservation. Utifrån det insamlade materialet tycks en viktig anledning till engagemang vara det sociala utbytet och känslan av välbefinnande som engagemanget ger. Belysningen ur ett genusperspektiv ger däremot en mer splittrad bild. / This is a study of voluntary work with a purpose of investigating if there is a difference between how women and men chose to become engaged in voluntary work. The scope also include the question of why people want to be engaged in voluntary work more generally. The approach is qualitative and the work comprises five semi structured interviews and one participatory observation. Judging from the collected material, an important reason for becoming engaged in voluntary work is the social interactions and the sense of well-being the engagement gives. The insights regarding the gender aspects are more fragmented.

ABSTRACT Titel: I work all day, I work all night to get the KK-card and skip the line - En kvalitativ studie om studenters motiv till engagemang i studentnationerna i Uppsala. Att ha en ansvarsroll och jobba på en studentnation är att göra mycket arbete för en liten monetär ersättning. Trots den nästintill icke-existerande lönen väljer studenter att arbeta och engagera sig på studentnationen. Men i frånvaro av en ekonomisk ersättning, hur motiverar studenterna sitt arbete? Man kan likna arbetet på studentnationen med volontärarbetet inom hjälporganisationer, men då omtalas arbetet som något som man gör för att stärka sin egen självkänsla bland annat. Detta är ett resonemang vilket skiljer sig från hur man kan se på arbetet på studentnationer, då dessa varken är hjälporganisationer, eller ter sig servera någon annan specifik nytta än i studiesociala sammanhang för studenter. Utöver forskning om volontärarbete finns det inte mycket tidigare forskning som kan kopplas till ämnet, om studentnationer, arbetet på dem, och motivationen som driver studenterna till detta engagemang. Frågeställningen som därmed grundar studien är:  Hur legitimerar de arbetande studenterna sitt arbete inom studentnationen? Den metod som studien baseras på är kvalitativa intervjuer, vilka är semi-strukturerade till formen. Genom intervjuer önskas nå hur respondenten berättar om motiv till sitt engagemang. Intervjuerna är fem till antalet och uppåt 45 minuter långa. De baserades på en förkonstruerad intervjuguide. Det teoretiska ramverk som denna studie bygger på är Ann Swidlers teori om kultur och hur detta kan vara influerande i de handlingsstrategier individer konstruerar för att motivera sina handlingar. Swidler menar på att man som individ har en viss uppsättning verktyg i sin verktygslåda, en viss kulturell kapacitet vilken man kan använda sig av i navigerandet i olika situationer. Teorin används för att förklara de resurser informanterna använder för att motivera sitt engagemang på ett visst sätt och ger svar på varför de legitimerar sitt engagemang så som de gör. Resultatet av studen visar på hur studenterna motiverar sitt arbete genom att använda sig av legitimeringsstrategier. Strategierna är liknande mellan samtliga informantern och man finner även liknelser angående inom vilken situation de använder vilken specifik legitimeringsstrategi. Det ter sig som att det inom den subkultur som studentlivet kan te sig vara så erhåller man som deltagare en ny uppsättning verktyg till sin verktygslåda och förändrar och lär sig nya värderingar vilka ter sig mer viktiga inom kulturen man nu befinner sig i. De framkomna resultaten kan vidare bidra som komplement till den tidigare forskning som finns om bland annat volontärarbete som inte sker som en form av hjälparbete, exempelvis volontärarbete på festivaler eller diverse intresseföreningar. Nyckelord: Studenter, Ideellt arbete, Legitimering, Strategier, Kultur

Studien är skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och behandlar kunskapsöverföring inom ideella föreningar. Syftet med studien är att undersöka hur erfarenheter och kunskap uppstår samt förvaltas för att sedan överföras i en organisation. Undersökningen ämnar även identifiera förbättringsåtgärder med hjälp av det resultat som genereras. Studien bygger på en fallstudie, där Stockholms nation i Uppsala har undersöks utifrån hur organisationen hanterar den kunskap som uppstår och finns bland de engagerade. Ett kvalitativt arbetssätt har använts, där intervjuer har gjorts med engagerade på nationen. Informationen har analyserats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande teorier om upplärning, olika typer av kunskap, samt förvaltningen av den. I studien framgår det tydligt att den enskilde individens kunskap bygger på learning-by-doing, samt att erfarenheter från tidigare ämbeten på nationen är någonting som används i senare ämbeten. Tre olika typer av överlämningar har identifierats och dessa används beroende på vilket typ av ämbete det är som ska överlåtas. Det ligger dock i ämbetsmannens intresse att bestämma hur omfattande överlämningen blir. Vidare visar det sig att den enskilde individens vilja att vara med och utveckla nationen är en avgörande faktor för hur väl kunskapsöverföringen i organisationen fungerar.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i åtta huvudteman och utifrån dessa teman utkristalliserades följande fyra områden; Det personliga är politiskt – det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling. Tidigare forskning har visat att ideellt engagerade människor engagerar sig både för sin egen och för andras skull, samt att majoriteten har stora socioekonomiska resurser, en högre utbildningsnivå och tillgång till många sociala arenor. Detta var något som även stämde in på denna studie. Utöver det framkom även att engagemanget bottnade sig i en ilska över ett icke jämställt samhälle och en vilja att förändra, vilket i förlängningen också kunde ses som en form av politiskt ställningstagande.</p>