This paper examines the effect of the mandatory adoption of the International Financial Reporting Standards (IFRS) on transparency for investors by measuring the increase in earnings management during the post-adoption period of IFRS. One sign of earnings management is current year earnings being only slightly higher than the previous year’s earnings. An increase in earnings management means a decrease in accounting quality and a decrease of transparency for investors. By comparing firms that mandatorily adopted IFRS to similar benchmark firms in terms of strength of legal enforcement, book-to-market ratios, market values and net incomes, I am able to run empirical regressions examining variables of growth, equity issuance, leverage, debt issuance, turnover, size, cash flow, and time period in order to determine the effect of the adoption on IFRS on earnings growth. After looking at 516 firms from 20 countries for the years of 2002-2007, I conclude that IFRS is decreasing financial reporting quality and decreasing transparency for the investing public, and therefore is not accomplishing its goal of bringing efficiency, accountability, and transparency to global financial markets.

IFRS allows firms to choose between fair-value accounting and historical cost accounting with impairment testing for property, plant and equipment (PPE). This study examines the effect of firms' accounting choices for this group of non-financial assets on over-investment after IFRS mandatory adoption in the European Union (EU). My results indicate that over-investment in PPE (or capital expenditures) is lower following IFRS adoption among EU firms that used historical cost accounting with impairment testing in the post-IFRS period, consistent with EU firms having more timely loss recognition for PPE under IFRS strict impairment rules. In my analysis of United Kingdom (UK) firms, I find that most UK firms elected to use historical cost accounting with impairment testing for PPE after IFRS mandatory adoption. I also find that UK firms that previously used fair-value accounting under UK GAAP and then switched to historical cost accounting with impairment testing under IFRS exhibit greater reductions in over-investment relative to other EU firms that used historical cost accounting with impairment testing prior to IFRS adoption. Additional analysis suggests that the reductions in over-investment after IFRS mandatory adoption are greater as the severity of agency conflicts increases, consistent with outside shareholders demanding timely loss recognition as a means of addressing agency conflicts with managers.

La presente investigación se realizó con el objetivo de determinar si impacto financiero de los contratos de asociación en participación conforme la NIIF 11 “Acuerdos Conjuntos” en los bancos del sector retail. Para llevar a cabo la validación de nuestra hipótesis, hemos encuestado a los principales bancos del sector retail de Lima. Se realizó un caso práctico bajo dos escenarios, el cual ayudará a evaluar el impacto financiero de nuestro tema de investigación. De los datos analizados podemos concluir que implementar la NIIF 11 generaría un impacto financiero favorable para los bancos del sector retail. Esto se llevaría a cabo bajo la figura de consorcio. / The present investigation was carried out with the objective of determining the financial impact of the joint venture agreements under IFRS 11 "Joint Agreements" in the banks of the retail sector. To carry out the validation of our hypothesis, we have surveyed the main banks of the Lima retail sector. A practical case was carried out under two scenarios, which will help to evaluate the financial impact of our research topic. From the data analyzed, we can conclude that implementing IFRS 11 would generate a favorable financial impact for banks in the retail sector. This would be carried out under the consortium figure. / Tesis

<p>Summary</p><p>In a world where distances have become shorter and shorter, boundaries are to some extent disappearing and are creating space for integration and globalisation. One significant example of the integration process is the foundation of the European Union.</p><p>The need to improve the economical development within the European Union has lead to the elaboration of a complex assemble of international standards to regulate the way companies should present their economical situation. The IAS /IFRS standards must be applied in all quoted companies from January 2005; and at the same time the four biggest auditing agencies in the world are characterized by their biggest employment session since many years. When it comes to the implementation of the new standards, companies and auditors have experienced many difficulties in learning how to deal with purchased goodwill and financial instruments.</p><p>What practical adjustments the introduction of the new European standards has brought in the work of auditors and how does their adaptation process look like from an educational perspective?</p><p>The purpose of our study is to understand what practical adjustments auditors have made in order to adapt to the new standards when it comes to the verification of financial statements, in particular for goodwill and financial instruments. We will try to achieve this understanding trough the analysis of the learning context behind the transition process in four different auditing agencies. Together with this, we want to analyse in what extend the complexity of the new rules influenced the phenomenon of high recruitment. In order to answer our purpose we have chosen to carry out seven qualitative interviews with public certified auditors.</p><p>We believe that knowledge about reality can be achieved through the interpretation and deep analysis of different information and for this reason we argue for a hermeneutical scientific ideal.</p><p>Our theoretical frame is important to both understand the theoretical differences between the old and the new standards, but also to have an overview of the profession of auditors. We also present theories behind organisational learning; and we create a background to understand the different factors behind the higher demand.</p><p>Our empirical information is presented in different categories that we identified partially through the study of the theoretical frame, and partially through the discussion with our respondents in semi structured interviews.</p><p>Our analysis is both linked to the theoretical frame, but it also tries to look at different aspects directly from the empirical material collected.</p><p>The result of our research shows that the organisational learning in auditing agencies is very effective, partially because this profession is used to continuous changes. Auditors have experienced several practical modifications in their way of verifying financial statements, which depends both on the standards, but also on the relationship with the clients. Finally we discovered that the influence of the complexity of the standard on the higher recruitment is not significant if seen as a single factor.</p>

<p>Datum: 2006-10-10</p><p>Nivå/utbildning: Kandidat uppsats</p><p>Författare: Diana Joseph och Ander Sandström</p><p>Handledare: Gösta Söderlund</p><p>Titel: IAS/IFRS?</p><p>Problem: Hur påverkas företag och dess intressenter av IAS/IFRS</p><p>implementeringen och hur har deras föreberedelser fungerat?</p><p>Syfte: Att få en djupare inblick i hur företagsintressenterna i form av revisorerna och analytiker har förberett sig inför IAS/IFRS införandet.</p><p>Metod: En kvalitativ studie</p><p>Resultat/slutsatser: Att respondenterna till stor utsträckning varit väl förberedda inför den nya standarderna och att de överlag är positivt inställda till en ökad jämförbarhet och harmonisering av redovisningsreglerna. Det finns dock vissa värderingsproblem av tillgångar som uppstår och där inte alla respondenter har samma åsikter om hur de kan lösas.</p><p>Sökord: IAS/IFRS, Goodwill, redovisning, koncernredovisning, de nya</p><p>standarderna, impairment test, intangible assets</p><p>Omfång, sidor: 50</p><p>Antal ref/källor: 26</p>

<p>Problem: Hur arbetar olika banker med att särskilja immateriella tillgångar med begränsad nyttjandetid från goodwill och finns det skillnader mellan hur detta tillämpas i praktiken före och efter införandet av IFRS 3? Vad finns det för problem vid behandling av immateriella tillgångar?</p><p>Syfte: Denna studie har till syfte att studera hur företag har anpassat sig till de nya reglerna IFRS 3.</p><p>Metod: Studien består av en empiri- och en litteraturinsamling. Empiri-insamlingen genomfördes med hjälp av en intervju, granskande av årsredovisningar och e-postfrågor som skickades till representanter hos de tre undersökta bankerna. Litteraturinsamlingen består av artiklar, broschyrer och böcker. De inhämtades från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola.</p><p>Resultat och Slutsats: Innan IFRS 3 behandlade de undersökta bankerna immateriella tillgångar relativt olika, men i och med införandet blev de mer lika varandra. Detta betyder att IASB har kommit en bit på väg vad gäller harmoniseringen mellan företag, åtminstone vad gäller de undersökta bankerna. För att komma längre i harmoniseringsprocessen krävs det att de får större förståelse för vikten av att immateriella tillgångar redovisas på rätt sätt.</p> / <p>Research Issue: How do various banks work to distinguish intangible assets with limited amortization from goodwill, are there differences between how it is applied in practice before and after the introduction of IFRS 3? What are the problems in treatment of intangible assets?</p><p>Purpose: This study has the purpose to study how companies have adapted to the new rules IFRS 3.</p><p>Method: One empirical and one literature study were made. The empirical data collection was carried out by means of an interview, review of annual reports and e-mail questions were sent to representatives of the inquired banks. The literature consists of articles, brochures and books. They were found in databases and the library at Mälardalen University.</p><p>Results and Conclusion: Before IFRS 3 the banks treated intangible assets rather differently, but after the implementation their treatment became more similar. This means that the IASB has made some progress in terms of harmonization the accounting standards between companies, at least for the inquired banks. In order to advance further in the harmonizing process, it requires that the banks gain more understanding of the importance that intangible assets are accounted properly.</p>

<p>Bakgrund: Dagens näringsliv har fått en alltmer global prägel och de flesta börsnoterade företagen har internationella kontakter i någon form. EU- parlamentet har beslutat att alla bolag vars aktier eller skuldebrev är noterade på en börs ska upprätta sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS, och detta måste följas av samtliga noterade bolag inom EU senast 1 januari, 2005. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur väl anpassade små svenska företag är och vilka eventuella problem de har i anpassningen till IFRS. Syftet är vidare att skapa en beskrivande modell över hur företagens anpassningsprojekt bör utformas. </p><p>Avgränsningar: Med små företag avses i denna uppsats företag som är noterade på de officiella listorna och har en omsättning som understiger 200 miljoner kronor. De officiella listorna är A-listan, O-listan, NGM (New Growth Market) och Aktietorget. Genomförande: Informationen i det empiriska avsnittet har erhållits genom att kvalitativa telefonintervjuer genomförts. </p><p>Resultat: Små svenska börsnoterade bolag har ganska låg medvetenhet om vad som krävs av dem i övergången till IFRS vilket tyder på att de är relativt dåligt anpassade till de nya reglerna. På grund av företagens utformning kan vissa företag ändå klara övergången utan några större problem.</p>

<p>Background: In 2001 the European Commission presented legislation to require use of IASB standards named IAS/IFRS for all listed parent companies within the EU no later than 2005, to improve an internal market for financial services within the EU. This harmonisation of the accounting regulations answers to the social development of today with land-frontiers easier to cross, increased demands on an open financial market and the companies searching for risk capital outside the boundaries of the own country. International comparisons within accounting have consequently become more of current interest and necessary. When the requirement to use the IASB standards only is intended for the group accounting the remaining question is according to which regulations the parent companies will set up their annual financial reports. In Statens Offentliga Utredningar 2003:71(Swedish Government Official Reports) the parent companies are suggested to be given an opportunity to apply IAS/IFRS also in the annual financial report. </p><p>Purpose: The purpose of the investigation is to map how the listed parent companies will take advantage of the suggested opportunity to, from the year of 2005, choose set of accounting rules for their annual financial reports. We furthermore intend to explain and understand the attitude towards the current accounting and taxation debate of the parties concerned. </p><p>Delimitations: The investigation is delimited to concern Swedish parent companies listed on the Stockholm stock exchange. The investigation is furthermore excluding financial companies as banks and insurance companies while they are governed by their own law of annual financial report. We consequently have chosen to focus on those companies applying the law of annual financial report of 1995 (1995:1554). </p><p>Realization: The investigation was realized as a cross-section investigation where quantitative as well as qualitative data were collected with the intention of creating an on-the-spot account of the present situation. The quantitative data were obtained through a questionnaire investigation directed towards those in Swedish listed parent companies accountable for accounting and the qualitative data was obtained by interviewing experts. </p><p>Result: The majority of the companies participating in the questionnaire investigation have chosen to apply IAS/IFRS in their annual financial report, even though they have a negative attitude towards the regulations. Homogeneous regulations within the group are considered the most important reason for using IAS/IFRS in the parent company as well. A majority of these companies want to keep the link between accounting and taxation despite some negative fiscal consequences. Only less than one third of the representatives of the companies would choose to render account according to the IAS/IFRS regulations, if they had the possibility to choose by themselves, though. The regulations are furthermore by many representatives of the companies experienced as complex and hard to manage.</p>

<p>Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Från att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gått mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges inträde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS år 2005. </p><p>Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats från 1992 till 2003 med avseende på börsnoterade företag samt även att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tänkas föra med sig. </p><p>Avgränsningar: Studien omfattar endast koncernredovisningspraxis från 1992 och framåt. Endast svenska koncerner, vilka inte är bank- eller försäkringsföretag, och vars moderföretag är noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt Attract 40- lista, har undersökts. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet grundar sig främst på studier av årsredovisningar, tidigare praxisundersökningar samt intervjuer. </p><p>Resultat: Tidsstudien visar att praxis oftast följer redovisningsregler. Vissa områden inom koncernredovisningen har inte förändrats nämnvärt, medan andra genomlevt omfattande förändringar, som bland annat märks i övergången från försiktighetsprincipen till redovisning enligt en rättvisandebild. Anpassningen till EU i svenska lagar och rekommendationer är den främsta orsaken till förändringarna. Det kan även konstateras, att ett enhetsperspektiv alltmer vunnit genomslag i praxis. För att anpassa sig till IAS/IFRS måste företagen bland annat redovisa till verkliga värden och ge ut ytterligare information, vilket resulterar i redovisning enligt en mer rättvisande bild. Exemplet TeliaSonera visar främst på effekter på balansräkningen med konsekvenser för soliditet och räntabilitet.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem.</p><p>Syfte:</p><p>Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter. Genom att syftet uppfylls minskar den kunskapsbrist som finns avseende praxis i användandet av IAS 36.</p><p>Genomförande:</p><p>Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ fallstudie på ett svenskt bolag. Utöver fallföretaget har ett verifieringsföretag använts. Som förstudie har två redovisningsexperter intervjuats vilka likväl hjälpte till med att förklara IAS 36 olika beståndsdelar.</p><p>Resultat:</p><p>Uppsatsen har visat på att IAS 36 rekommendationer inte är så tydlig för företagen som de till en början tycks vara. Såväl identifiering av kassagenererande enheter som fördelning av goodwill kan innebära problem för företagen och att standardens intentioner inte alltid följs. Fallföretagets fördelning av goodwill skulle i förekommande fall kunna ske på en högre nivå än vad den görs idag. Fördelas goodwillen på en högre nivå skull det ske helt i enlighet med det viktiga begreppet rättvisande bild som IASBs föreställningsram hänvisar till. Dagens fördelning av goodwill kan göra att synergier från enheter som inte tilldelats goodwill inte beaktas i den nedskrivningsprövning som görs av goodwill. Uppsatsen har även visat på att väsentlighet är en viktig faktor. Beaktas inte väsentlighet kan identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill bli allt för godtyckligt för att vara av värde, till de beslutsunderlag som används av fallföretagets intressenter.</p>