Varumärket blir allt viktigare när företag ska överleva på en allt mer tjänsteorienterad marknad. Inom redovisningen ställs högre krav på särskiljning vid förvärv för att minska goodwillposten. Eftersom både marknadsförare och revisorer har ett ökat intresse av varumärkesvärdering är det intressant att se hur de två perspektiven skiljer sig åt men framför allt hur de olika perspektiven kan bidra till ökad gemensam förståelse kring värdering av varumärken och vilka faktorer som är av betydelse i sammanhanget. Genom att belysa de viktiga aspekterna vid värderingen inom respektive perspektiv kan det bidra till att utveckla värderingsmodeller och eventuellt leda till en mer relevant värdering.Huvudproblemet för undersökningen är att visa på vilka likheter och skillnader som finns mellan marknadsförings- respektive redovisningsperspektivet vid värdering av varumärken. För att nå fram till resultatet kommer vi även belysa vilka aspekter som kan vara betydelsefulla vid värdering av varumärken. Syftet är att se hur perspektiven eventuellt kan breddas och då bidra till en ökad förståelse för hur värderingen av varumärket kan förbättras.För att finna svar på problemformuleringen har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats som växlar mellan teori och empiri. Den data som har samlats in har utgjorts av både primär- och sekundärdata. Primärdata består av intervjuer och urvalet till intervjuerna har gjorts enligt ett bekvämlighetsurval där vi själva valt respondenterna.Undersökningen började med att grundligt ta reda på vad som fanns skrivet på området varumärkesvärdering. Både värderingsmodeller och definitioner skilde sig mycket åt mellan de två perspektiven där marknadsföringen försökte fånga många mjuka värden som inte alls fanns med i redovisningsteorier. Det som vi fann förenade de två perspektiven var dock en gemensam bild av att kassaflödet är mycket centralt.Vid jämförelse av teori och empiri har vi sett att synsätten i de olika perspektiven skiljer sig åt både vad gäller definitioner och värderingsmetoder. De båda perspektiven kan dock tillföra olika aspekter till synen på varumärkets värde och gemensamt skapa en intressant bild. Marknadsföringssynen bidrar framför allt med en syn på varumärket som en intern tillgång i förhållande till externa faktorer men redovisningen vänder på det hela och ser varumärket som en extern tillgång värderad internt i företaget. / Uppsatsnivå: C

Företag blir allt mer globala och investeringar i utländska företag blir allt vanligare. Att investera över gränserna kan vara komplext då redovisningsreglerna länge skiljt sig åt i olika länder. Behovet av att reducera skillnader som finns i redovisningen har länge varit stort. För att komma till rätta med detta tog Europaparlamentet år 2002 ett beslut om att införa International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards (IAS/IFRS) inom EU och en process inleddes som innebar att alla medlemsländer ska redovisa enligt IAS/IFRS. I och med att Sverige är med i EU ska alla noterade företag i landet upprätta sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS-standarderna från och med början av år 2005.Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur redovisningen av svenska bankers finansiella instrument har förändrats i och med införandet av IASB:s redovisningsstandarder. Vårt syfte är även att undersöka hur tillämpningen av IASB:s standarder har påverkat redovisningen av finansiella instrument hos banker i Storbritannien.Då syftet med vår forskning är deskriptivt passar kvalitativa metoder väl in i vår forskningsprocess. Vårt material består av lagtexter och intervjuer vilket medför att vi har tolkat mer än statistiskt analyserat och jämfört.Vi har kommit fram till slutsatsen att de nya reglerna gällande finansiella instrument främst påverkar klassificering och värdering av dessa. Resultatet har inte påverkats nämnvärt utan det är balansomslutningen som står för skillnaderna. Vi har även kommit fram till att banker i Storbritannien har påverkats på liknande sätt som de svenska av införandet av IAS/IFRS-standarderna. / Uppsatsnivå: C

Investeringar i varumärken är vitalt för värdeskapande och skapar stabilitet och identitet i företag. I många situationer är den ekonomiska effekten uppbenbar. Immateriella tillgångar är behäftade med problem rörande identifiering, värdering och presentation av internt upparbetade varumärken i balansräkningen. Svårigheten förknippas i första hand med brist på tillräckligt vägledande redovisningsstandarder. När det gäller förvärvade varumärken är vägledningen för värdering och presentation otillräcklig.Syftet med studien har varit att undersöka hur värdering av varumärken genomförs i praktiken. Tre värderingsspecialister från ledande revisionsbyråer har intervjuats. Utöver intervjuerna har tio börsnoterade bolags årsredovisningar undersökts i syfte om att upptäcka skillnader i värderingen.Studien visar att det huvudsakligen finns tre metoder för uppskattning av värdet i varumärken. Metoderna är kostnadsbaserad, inkomstbaserade och marknadsbaserade. Den intäktsbaserade är den mest förekommande i praktiken för värdering av varumärken. De viktigaste parametrarna som beaktas vid värdering är framtida försäljningsprognoser, utvecklingskostnader för varumärket, framtidsutsikter, marginalnivåer och marknadsföringskostnader.Slutsatser som dragits utifrån studien är att (a) tillämpning av olika värderingsmetoder genererar varierande uppskattningar av värdet i varumärken. (b) De parametrar som beaktas för respektive modell är också varierande. (c) Variationer i uppskattningarna av varumärkets värde skapar problem med principen kring jämförbarhet. (d) Vidare är det ytterst komplext att tolka på vilket sätt varumärket skall identifieras och därmed separeras från goodwill.Den kritiska reflektionen i studien ledde fram till slutsatsen att skillnaderna i hanteringen av internt genererade och externt förvärvade varumärken är emot huvudprincipen jämförbarhet och tillgångsredovisning (IASBs ramverk). För att undvika skillnader i redovisningen av tillgångar som är av samma natur borde kostnader för internt genererade och förvärvade tillgångar hanteras på samma sätt. / Program: Civilekonomprogrammet

Harmonisering av redovisningen har blivit allt viktigare då den finansiella marknaden har globaliserats. Därmed har IASBs främsta mål varit att öka jämförbarheten i den internationella redovisningen, vilket resulterade i att från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 var svenska bolag tvungna att tillämpa IFRS i sina koncernredovisningar. Syftet med införandet har varit att minska skillnader inom redovisningen mellan länder. Redovisning av den immateriella tillgången goodwill, är en del av harmoniseringsprocessen då goodwill enligt IFRS 3 från och med år 2004 inte längre skall skrivas av, utan årligen testas om det föreligger ett nedskrivningsbehov. En eventuell nedskrivning sker enligt IAS 36 om det bedömda verkliga värdet understiger det bokförda värdet. När bolag skall testa om det föreligger ett nedskrivningsbehov för redovisad goodwill skall de följa upplysningskraven i IAS 36 p. 134 vilket vägleder processen genom beaktande av upplysningskraven.Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsnoterade bolag följer upplysningskraven i IAS 36 p. 134 när de lämnar information om de uppskattningar som används för att beräkna återvinningsvärde för kassagenererande enheten (eller grupper av enheter) med goodwill. I upplysningskraven ingår även en delpunkt för immateriella tillgångar vilken denna studie avgränsats ifrån. Undersökningen omfattade alla bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm per den 2 januari 2012 med årsredovisning för räkenskapsår 2010. En bortfallsanalys upprättades och därefter föll flera bolag bort, vilket resulterade i att undersökningens urval utgjordes av sammanlagt 176 bolag. Studien har huvudsakligen utförts med en kvalitativ metod då vi utgått från standarden IAS 36 p. 134. Vi har sedan valt att tolka den på egen hand och med hjälp av ytterligare standarder från IAS 36 och ekonomisk litteratur. Informationen i de undersökta bolagens finansiella rapporter och standarder från IFRS/IAS som berör goodwill har legat som grund för undersökningen. Studien speglas även av en kvantitativ metod då vårt val av urval är stort och att det går att generalisera vårt givna resultat.Undersökningen resulterade i ett blandat resultat eftersom att en del upplysningskrav var uppfyllda i hög utsträckning medan andra i låg utsträckning. Det upplysningskrav som efterlevts i högst utsträckning är IAS 36 p. 134 c, där bolagen skulle lämna information om hur de fastställt återvinningsvärdet. Upplysningskravet som uppfylldes i minst utsträckning i förhållande till det totala urvalet är IAS 36 p. 134 div, där bolagen skulle ange den tillväxttakt som de extrapolerat kassaflödesprognoserna bortom den prognostiserade perioden på. Högst uppfyllandegrad för samtliga upplysningskrav uppnådde Large Cap som representerar Sveriges största noterade bolag. Small Cap som representerar Sveriges minsta noterade bolag erhöll minst uppfyllandegrad för de samtliga upplysningskraven. Samtliga bolag på Nasdaq OMX Stockholm har sammanlagt uppfyllt 73,3 % av upplysningskraven i IAS 36 p. 134 a, c - f. Studiens resultat avseende efterlevnaden av upplysningskraven kan utifrån teoretiska utgångspunkter förklaras med, svårighet att tolka upplysningskraven i IAS 36 p. 134 samt viljan från företagen att lämna väsentlig information i de finansiella rapporterna. / Program: Civilekonomprogrammet

År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs. I likhet med K3 är detta regelverk även avsett för icke noterade små och medelstora företag som upprättar årsredovisning.Studien har sin utgångspunkt i BFNs påstående om att reglerna i K3, med anpassning till ÅRL och IL, är utformade efter det internationella regelverket IFRS for SMEs.Syftet med studien är att undersöka om det svenska regelverket K3 bygger på det internationella regelverket IFRS for SMEs, genom att utföra en komparativ studie.Studien är utformad enligt en induktiv ansats och är av kvalitativ karaktär. Den teoretiska referensramen innehåller en beskrivning av K3 och IFRS for SMEs och dess normgivande organ. Undersökningen omfattar en jämförelse av sex utvalda kapitel i K3 och motsvarande kapitel som i IFRS for SMEs behandlar likartade områden. Likheter och olikheter regelverken emellan lyfts fram och analyseras med syfte att undersöka om K3 bygger på regler och principer i IFRS for SMEs.Studien visar att K3 i mångt och mycket är utformat i enlighet med IFRS for SMEs och därmed verifierar vi BFNs påstående. Likheter regelverken emellan överväger olikheter och innehållet i K3 skiljer sig från IFRS for SMEs endast i de avseenden K3 anpassats till svensk lag. Vi anser att K3 är ett bevis på att Sverige strävar efter ökad jämförbarhet. Inflytandet av ÅRL och IL i K3 förhindrar dock en fullständig tillämpning av internationella regler och principer. Vi förordar ökad internationell jämförbarhet på redovisningsområdet och förespråkar en lagförändring som tillåter Sverige att i större utsträckning vara en del av ett gemensamt redovisningsspråk. / Program: Civilekonomprogrammet

The main objective of this study is to determine how individuals involved in the accounting process view the role of accounting information in an economic environment where capital markets are dominant. The study also attempts to determine whether International Financial Reporting Standards (IFRS) play a part in fulfilling this role. To this end, we compare the perceptions of financial officers, financial analysts and auditors from two distinctly market environments, using Europe as a proxy for a highly developed capital market environment and Brazil as a proxy for a less developed capital market environment. By means of a survey, we investigate whether producers of accounting data (financial officers), users of that data (financial analysts), and controllers of accounting information (auditors) share the same views on the usefulness and goals of the financial accounting process. Extending the study to several countries is a useful means for determining whether and how the economic environment affects the respondents\' views of accounting information. We use descriptive statistics, univariate tests and multiple correspondence analyses (MCA) to analyze the responses to our multiple-choice questions. Results suggest that respondents\' activity has less influence on their answers than the country where they are located. / O principal objetivo dessa pesquisa é determinar como os indivíduos envolvidos no processo contábil veem o papel da informação contábil em um ambiente econômico, onde os mercados de capitais são dominantes. A pesquisa também tenta determinar se os International Financial Reporting Standards (IFRS) desempenham uma parte no cumprimento desse papel. Para este fim, comparam-se as percepções dos diretores financeiros, dos analistas financeiros e dos auditores em dois ambientes de mercado diferentes, usando a Europa como uma variável para mercados de capitais bem desenvolvidos e o Brasil como uma variável para um mercado de capitais menos desenvolvidos. Através de um questionário, identificam-se os produtores das informações contábeis (diretores financeiros), os usuários dessas informações (os analistas financeiros) e os verificadores da informação contábil (auditores) compartilham a mesma opinião sobre a utilidade e os objetivos do processo de contabilidade financeira. Ao estender a pesquisa para vários países, pode-se observar/determinar se e como o ambiente econômico afeta as opiniões dos usuários das informações contábeis. Foram utilizadas as estatísticas descritiva, análise univariada e análise de correspondência múltipla (ACM) para a análise e interpretação dos resultados. Os resultados sugerem que a atividade dos nossos participantes (analista financeiro, auditor ou diretor financeiro) produz menos interferência em seu comportamento ou opinião do que o país em que eles trabalham.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / A globalização econômica tem provocado transformações na base produtiva da economia mundial, estimulando a aceleração do processo de internacionalização de empresas. Esse processo estimula variados processos de convergência e interdependência. Também na área contábil, a internacionalização dos fluxos comerciais financeiros e tecnológicos expande a oportunidade de investimentos estrangeiros, o que, por sua vez gera a demanda por uma linguagem mais universal para as demonstrações financeiras. Nesse contexto, a educação superior em Contabilidade parece desempenhar papel fundamental para a construção de novas competências e de uma nova cultura que contribua para operacionalizar a convergência internacional de procedimentos contábeis. O presente trabalho pretendeu, assim, avaliar por meio da percepção dos operadores do ensino superior em Contábeis, o nível de adequação dos cursos de graduação diante das novas competências demandadas por um mercado de trabalho em processo de internacionalização. Para tanto, foi realizada uma revisão da literatura sobre globalização e internacionalização, convergência e harmonização, mecanismos de disseminação de normas internacionais, e ainda sobre demandas por competências específicas para a nova realidade de normas internacionais. Também foi aplicado questionário junto a professores e gestores de 10 cursos de graduação em Contábeis do município do Rio de Janeiro, procurando sistematizar a percepção sobre a formação e desenvolvimento de competências relacionadas a um mercado orientado por normas internacionais. Os resultados principais apontam para uma situação onde, apesar de avaliada como positiva e irreversível, e apesar dos professores se considerarem bem preparados para tratar o tema, a problemática das normas internacionais não é incorporada no cotidiano dos cursos de graduação. / The globalization economic has been promoted transformations in the world production economy base and stimulating acceleration in the internationalization process in companies. This process has requested many actions in the convergence and interdependency. The same happens in the account area, the internationalization of flows from comercial, finance and technology expand the opportunity from external investments, which demands a universal language at finance statement. In this context, the higher education in Accountability shows important place for building new competences and new cultures that cooperate for operationalize the international convergence in procedures account. The present work intended to evaluate, by perception of operators from higher education in Accountability, the level of adjustment of undergraduate course due new competences demanded by a work market in internationalization process. For this reason, a revision in the literature about globalization and internationalization, convergence and harmonization, ways of dissemination of international standards has been done, and over more, there are demands by competences for the new reality in international standards. In this work there is a questionnaire that was answered by teachers and managers from ten courses in Accountability of Rio de Janeiro city, in order to looking for systematizing the perception about the formation and development of competences related to the market oriented by international standards. The main results show a situation where, although evaluated like positive and irreversible, and even though teachers think that they are well prepared to discuss this subject in classroom, the problematic of international standards has not been inserted in the quotidian of undergraduate course.

Práce je zaměřená na dlouhodobý hmotný majetek. Hlavním tématem práce je srovnání účetního a daňového pohledu na dlouhodobý hmotný majetek. V práci je rovněž zpracován pohled Mezinárodních účetních standardů na tuto problematiku. Práce obsahuje příklady ukazující rozdíly v obou pojetích i výpočet odložené daně z těchto rozdílů.

Práce zkoumá původ a obsah ekonomického a účetního jevu zvaného goodwill. V textu pak kombinuje teoretické úvahy s praktickými aspekty účtování podle konkrétních účetních úprav. Stručně jsou v ní popsány současné úpravy podle IAS/IFRS, US GAAP a úprava v ČR. Dále se práce zabývá věcným obsahem goodwillu, popisem jednotlivých konsolidačních konceptů, odpisováním a testováním na pokles hodnoty, vztahem prvotního a nakoupeného goodwillu a vykazováním nehmotných aktiv obecně. Zvláštní kapitola je věnována daňovým souvislostem. Představeno je konsorcium Enhanced Business Reporting, zabývající se unifikovaným vykazováním tzv. nefinančních informací. V závěru se práce zabývá aktuálně připravovanou novelizací IFRS 3 a s ní souvisejícím konceptem totálního goodwillu.

The study deals with the accounting for real estate in the group of existing companies. Particular passages are devoted to defining real estate, the initial and follow-up valuation of real estate. Applying standards are IFRS, Czech accounting standards and Czech tax regulations. The study also compares these standards.