En redovisning enligt IFRS ska ge en rättvisande bild för de finansiella rapporternas användare. För att uppnå den rättvisande bilden har IFRS olika värderingsmetoder, en av dessa är värdering till verkligt värde. Den standarden som hanterar verkligt värde är IFRS 13. Inom verkligt värde finns en värderingshierarki, som innehar tre nivåer. Vid Nivå 3 minskar tillförlitligheten mer än de andra nivåerna. Detta är på grund av möjligheten till att bolaget kan använda sig av subjektiva bedömningar. En standard inom IFRS som tillåter en värdering till verkligt värde är IAS 41. Denna standard hanterar redovisningen av biologiska tillgångar (till exempel skog). Två länder som innehar mycket skogsmark är Sverige och Kanada. Skog har en lång produktionscykel vilket leder till att det är en komplex tillgång att värdera och därför värderas den oftast till Nivå 3. Resultatmanipulering kan uppstå då det sker subjektiva bedömning, vilket kan ge en missledande bild av företagets finansiella ställning. Den problematik med resultatmanipulering och biologiska tillgångar har varit grunden för studiens forskningsfrågor och syfte. Studiens syfte är att förklara hur IAS 41 påverkar tillförlitligheten vid värdering till verkligt värde i de finansiella rapporterna. Det ska även studeras skillnader i resultatmanipuleringens befintlighet inom företag verksamma inom skogsbranschen i Sverige och Kanada. Med hjälp av att analysera olika skogsbolags årsredovisningar gav studien svar på om resultatmanipulering förekommer vid tillämpning av IAS 41 och om skillnader mellan skogsbolag i graden resultatmanipulering belägna i olika länder. I denna studie består datainsamling huvudsakligen av numeriska data ifrån årsredovisningar och därför har en kvantitativ metod valts. Ansatsen är deduktiv och studien bygger på hypoteser för att kunna besvara forskningsfrågorna. För att verifiera eller falsifiera hypoteserna användes olika T-test, regressionsanalyser och även The Modified Jones Model som visar resultatmanipuleringens befintlighet genom att beräkna de godtyckliga periodiseringarna. Populationen i studien består av skogsbolag som tillämpar IFRS. Urvalet kommer vara totalt 14 skogsbolag belägna både Sverige och Kanada. Hälften av de valda skogsbolagen använder sig av IAS 41 och äger biologiska tillgångar. Från urvalet kommer varje företags årsredovisningar under räkenskapsåren 2012 till 2020 att undersökas. Det resultat som undersökningen gett är att skogsbolag tenderar att värdera biologiska tillgångar till Nivå 3. Undersökningen visar också att det förekommer resultatmanipulering i skogsbolag som värderar enligt IAS 41, dock i mindre grad. Regressionsanalysen i undersökningen upplyser att det inte finns ett samband mellan godtyckliga periodiseringar och att redovisa enligt IAS 41. Vidare fanns inga skillnader mellan Sverige och Kanada i graden av resultatmanipulering. Slutsatsen som framgår är att det inte förekommer resultatmanipulering i någon större utsträckning i kanadensiska och svenska skogsbolag. / Accounting in accordance with IFRS must give a true and fair view to the users of the financial statements. To achieve the true and fair view, IFRS has different measurement methods, one of which is fair value. The standard that provides the guidance on fair value measurement is IFRS 13. Within fair value, there is a hierarchy, which has three levels. At the Level 3, the reliability decreases more than the other levels. This is due to the possibility that the company can use subjective assessments. An IFRS standard that allows a fair value measurement is IAS 41. This standard deals with the recognition of biological assets (for example, forests). Two countries that hold a lot of forestland are Sweden and Canada. Forests have a long production cycle andis a complex asset to value, therefore it is most often valued at Level 3. Earnings management can occur when there is a subjective assessment, which can mislead the true and fair view of the company's financial position. The problem of earnings management and biological assets has been the basis for the study's research questions and purpose. The purpose of this study is to explain how IAS 41 affects the reliability of fair value measurement in the financial statements. Differences in the existence of earnings management within companies operating in the forest industry in Sweden and Canada will also be studied. Annual reports of the forest companies are use in this study to provide the answers to whether earnings management occurs, in the application of IAS 41 and if there are any differences between forest companies in the degree of earnings management located in different countries. In this study, data collection consists mainly of numerical data from annual reports and therefore a quantitative method has been chosen. The approach is deductive and this study is based on hypotheses to be able to answer the research questions. To verify or falsify the hypotheses, various T-tests, regression analyzes and The Modified Jones Model were used to show the existence of the earnings management by calculating the discretionary accruals. The population in this study consists of forest companies that applies IFRS. The selection will be a total of 14 forest companies located in both Sweden and Canada. Half of the selected forest companies use IAS 41 and own biological assets. From the sample, each company's annual reports during the financial years 2012 to 2020 will be examined. The result given by the survey is that forest companies tend to value biological assets at Level 3. The survey also shows that there is earnings management in forest companies that value in accordance with IAS 41, but at a lower extent. The regression analysis in the survey states that there is no connection between discretionary accruals and reporting in accordance with IAS 41. Furthermore, in this study there were no differences between Sweden and Canada in the degree of earnings management. The conclusion that emerges is that there is no manipulation of earnings to a large extent in Canadian and Swedish forest companies. This paper is written in swedish.

Bakgrund: Det har uppmärksammats att konsumtionen och efterfrågan av el fortsätter att öka för varje år. Resultatet av det växande behovet har lett till stigande utsläppsnivåer inom energibranschen. Ett sätt för att kontrollera nivåerna av utsläpp är utsläppsrätter. Priset på utsläppsrätter har ökat och förväntas öka ännu mer. Det finns i dagsläget inget gemensamt globalt direktiv om hur utsläppsrätter ska redovisas, däremot finns rekommendationer inom både IFRS och US GAAP om hur de kan klassificeras och värderas i redovisningen. IFRS är en principbaserad redovisningsstandard som är utgiven av IASB, medan US GAAP är en regelbaserad redovisningsstandard som utfärdas av FASB. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur utsläppsrätter redovisas i energibranschen hos europeiska respektive amerikanska företag. Frågeställning: Vilka likheter och skillnader finns mellan klassificering och värdering av utsläppsrätter utifrån IFRS och US GAAP i energibranschen? Metod: I denna studie har en kvantitativ innehållsanalys genomförts där det empiriska materialet utgörs av 31 företags årsredovisningar. Vidare har en kodningsmanual skapats där kategorier kring klassificering och värdering av utsläppsrätter utformats, för att sedan kunna sammanställa datan i ett kodningsschema. Teoretisk referensram: Studiens resultat har med hjälp av legitimitetsteorin och institutionell teori förklarat vad de rådande likheterna och skillnaderna gällande redovisningen av utsläppsrätter i Europa och USA kan bero på. Slutsats: Resultaten visar att de skillnader som finns mellan IFRS och US GAAP i energibranschen är främst klassificering av utsläppsrätter, efterföljande värdering av utsläppsrätter och redovisningen av utsläppsskyldighet. De största likheterna mellan IFRS och US GAAP är värdering av tilldelade utsläppsrätter samt köpta utsläppsrätter. / Background: It has been noticed that the consumption and demand for electricity continues to increase every year. The result of the growing needs has led to rising emission levels in the energy industry. One way to control the levels of emissions is emission rights. The price of emission rights has increased and is expected to increase even more. There is currently no common global directive on how emission rights are to be reported, however, there are recommendations within both IFRS and US GAAP on how they can be classified and valued in the accounts. IFRS is a principle-based accounting standard established by the IASB, while US GAAP is a rules-based accounting standard established by the FASB.  Purpose: The purpose of this study is to examine the accounting of emission rights in the energy industry between European and American companies.  Question: What are the similarities and differences between the classification and valuation of emission rights between IFRS and US GAAP in the energy industry?  Method: In this study a quantitative content analysis has been implemented where the empirical material consists of 31 companies' annual reports. Furthermore, a coding manual has been created where categories regarding classification and valuation of emission rights have been designed, in order to compile the data in a coding scheme.  Theory: The results of the study have with the help of legitimacy theory and institutional theory explained what the similarities and differences regarding the accounting of emission rights in Europe and the USA may be due to.  Conclusion: The results show that the differences that exist between IFRS and US GAAP in the energy industry are mainly the classification of emission rights, the subsequent valuation of emission rights and the reporting of emission obligations. The biggest similarities between IFRS and US GAAP are the valuation of allocated emission rights and purchased emission rights.

Macroeconomic conditions can impact the payment capacity of individual mortgage holders' household loans. If the clients of a bank's retail credit portfolio experience deteriorating paymentcapacity it will reflect on the probability of default of the overall portfolio. With IFRS 9, banks are expected to sophisticate their calculations of expected credit loss, demanding forward-looking estimates of probability of default by incorporation of macroeconomic forecasts. Finding what macroeconomic factors have a statistical significant relationship to the actual default frequency of a portfolio can aid banks in estimating probability of default with reference to current and forecasted macroeconomic conditions. This study aims to explore the relationship between macroeconomic factors and the default frequency in a Swedish retail credit portfolio. The research is based on quantitative data analysis of historical default data, complemented by implications of the macroeconomic condition on the payment capacity of households from a theoretical perspective. Macroeconomic factors studied are the Swedish gross domestic product, house price index, reporate and unemployment rate. The supporting data consists of default data from Nordea's Swedishretail credit portfolio. The time period covers 2008-2015 and provides basis for analysis of a timeperiod with different conditions in the macroeconomy, including effects of the 2008 financial crisis. A multiple linear regression model is used as a method to suggest the relationship between themacroeconomic factors and the default frequency. The model coefficients are estimated with calculations of Ordinary Least Squares and the significance supported by statistical test. Results show that gross domestic product and repo rate are statistically significant macroeconomic variables in explaining changes in the default frequency and thus probability of default of a Swedish retail credit portfolio. / Makroekonomiska omständigheter kan påverka hushållens betalningsförmåga och i sin tur återbetalningsförmågan hos bolånetagare. Om flertalet låntagare inom en banks retailportfölj upplever en försämrad betalningsförmåga kommer det att avspeglas på sannolikheten för fallissemang (probability of default) i den totala portföljen. Med IFRS 9 förväntas banker förfina sina beräkningar av förväntade kreditförluster, vilket kräver framåtblickande beräkningar av probability of default med makroekonomiska prognoser i åtanke. Genom att identifiera vilka makroekonomiska faktorer som har statistisk signifikans för förändringar i historisk fallissemangsfrekvens i en portfölj förväntas banker kunna integrera dessa i, och därmed förbättra, sina beräkningar av probability of default. Denna studie syftar till att utreda sambandet mellan makroekonomiska faktorer och fallissemangsfrekvensen i en svensk retailportfölj. Den kvantitativa analysen av data över historiska fallissemang och makroekonomiska faktorer kompletteras med teoretiska implikationer av makroekonomiska omständigheter för hushållens betalningsförmåga. De makroekonomiska faktorer som studeras är svensk BNP, Boprisindex, Reporänta och Arbetslöshet. Fallissemangsfrekvensen baseras på data från Nordeas svenska retailportfölj som täcker åren 2008-2015 och därmed inkluderar följdeffekter av finanskrisen 2008. En multipel linjär regressionsmodell används för att förklara relationen mellan de makroekonomiska faktorerna och fallissemangsfrekvensen. Regressionskoefficienterna estimeras med hjälp av minstakvadratmetoden och kompletteras med diagnostiska test. Resultaten visar att BNP och Reporäntan är statistiskt signifikanta makroekonomiska faktorer för påvisandet av förändringar i fallissemangsfrekvensen och följaktligen Probability of Default i en svensk retailkreditportfölj.

Traditionally  Operational  Leases  have  been  exempted  from  being  recognized  on  the  balance  sheet  of  the  financial  statements.  With  the  new  leasing  regulation  presented  by  the  International  Accounting  Standards Board  (IASB);  International  Financial  Reporting  Standards  16  (IFRS  16),  with  effective  date  of  2019‐01‐01  operational leases are to be accounted for as finance leases, being capitalized into the balance sheet as a right of use asset and lease liabilities. This will affect the financial statement considerably for some heavy users of operational  leases,  such  as  retailers,  whereas  another  factor  that  also  have  an  impact  is  balance  sheet  composition  before  implementation.  Many  key  ratios  will  also  be  affected  and  it  is  expected  that  for  some long‐term companies, such as production companies, will take the lease or buy decision up for more serious discussion. This is because operational leasing no longer can be used to balance financing and debt as it has been used in the past. The implementation of the standard will be considerably heavier administration‐wise for companies with no previous  financing  leases  since  they  do  not  currently  have  system  support  for  lease  valuations  or  advanced  administration processes surrounding operational leases. This is common for firms with leased space as a big part of their operations, such as retailers. Implementation will be a big project for many enterprises and the effect on the balance sheet may be finished very close to effective date, resulting in that some shortcuts may be  taken.  This  could  result  in  a  higher  lease  debt  than  necessary  as  there  are  many  assumptions  and  interpretations  to  be  made  during  the  implementation  process.  These  assumptions  and  adjustments  are expected to be continuously worked on by companies to reevaluate and decrease lease debt, where incentives to do so exist.  A qualitative interactive inductive approach, using semi‐structured interviews is used in this study to explore and  dig  deeper  into  possible  strategic  redesigns  of  contractual  clauses  to  decrease  the  effect  this  standard  would  have  on  financial  statements.  The  possible  strategies  described  are  to  be  viewed  as  possible  changes that would reduce the effect on the balance sheet where a company has incentives to do so. There also seem to be changes within the retail market that could change contract structure in the future, independently of IFRS 16. However, these changes could in turn be used to argue for assessments regarding lease terms that would decrease the effect on a company’s balance sheet in accordance with IFRS 16. / Historiskt  sätt  så  har  operationella  leasingavtal  varit  undantagna  från  att  tas  upp  i  balansräkningen  i  de  finansiella  rapporterna.  Med  anledningen  av  nya  redovisningsrekommendationer  av  IASB;  IFRS  16  –  Leasing, med start 2019‐01‐01, kommer operationella leasingavtal inte längre att särskiljas från finansiella leasingavtal, utan  också  kapitaliseras  in  i  balansräkningen  som  en  nyttjanderättstillgång  och  en  leasingskuld.  Det  här  kommer  att  påverka  balansräkningens  komposition,  i  vissa  fall  väldigt  mycket,  i  synnerhet  för  frekventa användare  av  operationella  leasingavtal  såsom  detaljhandelsbolag  och  produktionsbolag,  och  som  dessutom  har en svagare skuldsida på balansräkningen. Långsiktiga produktions‐ och industriföretag förväntas omvärdera beslut gällande leasa versus köpa då de inte kommer kunna balansera skuldbalansen genom att använda sig av operationella leasingavtal längre.  Implementeringen av IFRS 16 kommer att bli svårare på ett administrativt splan för lokalhyresgäster i de fall de inte har system för att hantera finansiella leasar på plats. De tenderar även att ha mindre effektiva system för att  samla  och  hantera  sina  operationella  leasar  innan  implementering.  Detta  tenderar  att  vara  vanligare  för  företag där att hyra lokaler representerar en stor del av företagets operationella strategi, såsom i detaljhandeln som ett exempel. Implementeringen kan vara ett stort projekt för många företag och effekten bli tydlig först närmare  implementeringsdatum.  Detta  kan  resultera  i  att  genvägar  kommer  att  tas  och  i  vissa  fall  kommer  resultera  i  exempelvis  större  leasingskuld  än  nödvändigt.  De  antaganden  och  justeringar  som  är  möjliga kommer mer sannolikt att tas efter implementering, då incitament även tros bli större att ta till dessa möjliga strategier.  En  kvalitativ  interaktiv  och  induktiv  inriktning  med  framförallt  semi‐strukturerade  intervjuer  har  använts  i  denna  studie  för  att  utforska  och  möjliggöra  att  gräva  djupare  efter  möjliga  strategiska  förändringar  som kontraktsmässigt skulle kunna minska effekten på balansräkningen i de fall det finns incitament att göra det. Det  finns  tendenser  som  visar  på  att  förändringar  är  på  gång  inom  detaljhandeln,  oberoende  av  redovisningsförändringarna som i sin tur kan göra att det möjligen kommer bli enklare att argumentera för att ta  upp  en  mindre  leasingskuld  i  balansräkningen  enligt  IFRS  16,  såsom  förkortade  lokalhyresavtal  och  mer  serviceavtal snarare än hyresavtal.

Den första januari 2018 ersattes den kritiserade redovisningsstandarden IAS 39 av IFRS 9.Regelverksändringen medförde förändringar i hur kreditförluster ska redovisas och hanterasmed reservposter i balansräkningen. Syftet med denna studie är att studera omregelverksändringen har medfört en ökad värderelevans för faktiska kreditförluster ochavsättningar för kreditförluster. Studien undersöker värderelevansen under IAS 39 och IFRS9 genom att tillämpa regressionsmodeller. Studiens urval består av 97 banker medskatterättslig hemvist i Europa som rapporterat enligt både IAS 39 och IFRS 9. Studienresulterade i att värderelevansen avseende avsättningar för kreditförluster och faktiskakreditförluster ökat efter införandet av IFRS 9. Det innebär att redovisningsinformationenunder IFRS 9 har en bättre förmåga att förklara förändringar i aktiepris jämfört med IAS 39.Däremot kan studien behöva en längre tidshorisont för att fullt ut kunna utvärdera omvärderelevansen faktiskt har ökat i och med införandet av IFRS 9.

Bakgrund: Genom den kraftiga ökningen i användandet av tekniska och digitala betalmedel fanns ett behov av att se över de existerande regelverken. Den markanta största avsaknaden är regleringar kring egenupparbetade immateriella tillgångar och kryptovalutor vilket utgjorde grunden för denna studien.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur människor som arbetar med redovisning tar beslut kring redovisning av kryptovalutor utifrån existerande regelverk och praxis, för att vidare undersöka vilket behov det finns av utökade och mer detaljerade regleringar. Metod: Studien har en induktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi med en experimentell forskningsdesign. Den empiriska datan har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fokus på fyra caseuppgifter.     Slutsats: Studien påvisar en bristande kunskap i hur existerande regelverk ska appliceras på nya redovisningsproblem. Det konstateras att nuvarande regleringar och hjälpmedel inte är tillräckliga i sin utformning för att stötta deras användare. / Background: Due to the heavy increase in the use of technical and digital means of payment, there was a need to review the existing regulations. The significant biggest shortcoming is regulations regarding self-developed intangible assets and cryptocurrencies, which formed the basis for this study. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze how people who work with accounting make decisions about accounting for cryptocurrencies based on existing regulations and customs, to further investigate the need for extended and more detailed regulations. Method: The study has an inductive approach and a qualitative research strategy with an experimental research design. The empirical data has been collected via semi-structured interviews with a focus on four case data. Conclusion: The study demonstrates a lack of knowledge in how existing regulations should be applied to new accounting problems. It is noted that current regulations and aids are not sufficient in their design to support their users.

SyfteSyftet med studien är att mäta hur mycket upplysningar banker listade på Nasdaq OMX Stockholm lämnar om riskfaktorer i sin årsredovisning enligt IFRS 7 riktlinjer och anvisningar. Avsikten är att få en uppfattning om svenska bankers regelefterlevnad. Studien avser även att undersöka om riskupplysningen har förändrats över tid. (År 2010, 2017 och 2023) MetodStudien antar en kvantitativ forskningsstrategi för att svara på studiens syfte. Innehållsanalysen ger studien inslag av kvalitativ forskning på grund av den subjektivitet som uppstår när varje årsredovisning ska gås igenom, analyseras och poängsättas med 1 eller 0. Forskningsunderlaget bygger på 12 bankers årsredovisningar. Resultat och slutsatserDenna studies resultat visar på att det finns brister i riskupplysningarna som svenska banker redovisar. År 2010 var medelvärdet för regelefterlevnad bland alla undersökta banker 49 procent, år 2017- 57 procent och år 2023 - 66 procent. Flest punkter uppfyllda med riskupplysningar lämnar de större bankerna men även hos dessa menar vi att förbättringspotential finns. Generellt är det högst regelefterlevnad för kreditrisk och likviditetsrisk medan punkterna som handlar om marknadsrisker har varit lägst regelefterlevnad inom. Examensarbetets bidragStudien ger kunskap till olika intressenter som vill kunna ta genomtänkta beslut där information om risk är relevant. De kan genom denna studie erhålla ökad förståelse och kunskap om IFRS 7. Denna studie är så vitt vi vet den enda studien som studerar svenska banker noterade på Nasdaq OMX i Sverige och är därför en viktig byggsten i det vetenskapliga fältet. Förslag till fortsatt forskningFör framtida forskare föreslår vi djupare analyser i ett bredare underlag, fler företag, fler punkter och fler årtal är exempel på hur vidare forskning skulle kunna läggas upp. Fortsatt forskning bör söka efter mer tydligt definierade mått på riskupplysningar som ger jämförbara resultat. / AimThe purpose of the study is to measure how much information banks listed on Nasdaq OMX Stockholm provide about risk factors in their annual report according to IFRS 7 guidelines and instructions. The purpose is to get an idea of Swedish banks' compliance. The study also intends to investigate whether risk disclosure has changed over time (in 2010, 2017 and 2023). MethodThe study adopts a quantitative research strategy to answer the study's purpose. The content analysis gives the study elements of qualitative research due to the subjectivity involved in reviewing, analyzing and scoring each annual report with 1 or 0. The research data is based on the annual reports of 12 banks. Results and conclusionsThe results of this study show that there are shortcomings in the risk disclosures reported by Swedish banks. In 2010, the average compliance rate among all banks surveyed was 49 per cent, in 2017 - 57 per cent and in 2023 - 66 per cent. The largest banks report the highest levels of compliance with risk disclosures, but we also believe that there is potential for improvement among these banks. In general, compliance is highest for credit risk and liquidity risk, while the items dealing with market risks have been the least complied with. Contribution of the thesisThe study provides knowledge to various stakeholders who want to make informed decisions where information about risk is relevant. They can through this study gain increased understanding and knowledge of IFRS 7. This study is to our knowledge the only study that studies Swedish banks listed on Nasdaq OMX in Sweden and is therefore an important building block in the scientific field. Suggestions for further researchFor future researchers, we suggest deeper analyses on a broader material; more companies, more items and more years are examples of how further research could be organized. Further research should look for more clearly defined measures of risk disclosure that can provide comparable results.

Inflytandet från internationella standardsättare har lett till att nationella redovisningsregelverk till stor del utformats efter internationella redovisningsstandarder. Sedan år 2014 är större onoterade svenska företag därför skyldiga att upprätta finansiella rapporter i enlighet med K3- eller K4-regelverket, som fastställts av Bokföringsnämnden. Det frivilliga valet mellan redovisningsregelverk kan leda till minskad jämförbarhet i finansiella rapporter, vilket påverkar investerares och intressenters beslutsfattande. Denna problematik påverkas ytterligare av resultatmanipulering, där företagsledningen manipulerar finansiella rapporter för att gynna sina egna intressen. Tidigare forskning tyder på både positiva och negativa samband mellan implementering av IFRS och resultatmanipulering. Denna studie analyserar sambandet mellan tillämpade redovisningsstandarder (K-regelverk) och resultatmanipulering i större onoterade svenska företag, för att belysa hur valet av regelverk påverkar ledningens opportunistiska incitament för resultatmanipulering. Med hjälp av en regressionsmodell analyseras sambandet med olika variabler förknippade med resultatmanipulering genom hypotesprövning. Sambanden analyseras sedan utifrån Institutionell teori, Agentteori och Positiv redovisningsteori. Resultaten visar att tillämpat K4-regelverk och revisioner utförda av big four byråer har signifikanta negativa samband med resultatmanipulering, vilket indikerar att striktare redovisningsstandarder minskar opportunistiska incitament för finansiell rapportering. Företagsstorlek, skuldsättning, forsknings- och utvecklingsutgifter samt goodwill visar positiva signifikanta samband med resultatmanipulering, vilket tyder på att större och mer skuldfinansierade företag, såväl som de som investerar i immateriella tillgångar, är mer benägna att manipulera det redovisade resultatet. Studien drar slutsatsen att frivilligt antagande av K4-regelverket (frivilligt IFRS-antagande) inte ökar incitamenten för resultatmanipulering jämfört med K3-regelverket, i motsats till resultat från tidigare studier utförda i andra länder. Detta indikerar att institutionella och kulturella faktorer kan påverka effektiviteten hos redovisningsstandarder för att minska resultatmanipulering. Sammantaget ger studien bevis för att specifika redovisningsstandarder och företagsegenskaper har signifikanta samband med resultatmanipulering, vilket bidrar till förståelsen av redovisningspraxis i svenska onoterade företag. / The influence of international standard setters has led to national accounting regulations being mainly modeled after international accounting standards. Since 2014, larger unlisted Swedish companies have been required to prepare financial reports in accordance with the K3 or K4 accounting regulations, as established by the Swedish Accounting Standards Board. The voluntary choice between accounting regulations can lead to reduced comparability in financial reports, affecting decision-making by investors and stakeholders. This issue is further affected by earnings management, where company management manipulates financial reports to benefit their own interests. Previous research suggests both positive and negative relationships between IFRS implementation and earnings management. This study investigates the relationship between applied accounting standards (K-regulations) and earnings management in large unlisted Swedish companies, to highlight how the choice of regulation affects management's opportunistic incentives for earnings management. Using a regression model, the significance of various variables associated with earnings management is assessed through hypothesis testing. The relationships are then analyzed based on Institutional theory, Agency theory and Positive Accounting Theory. The study’s results show that the applied accounting standard (K4) and big four audits have a significant negative relationship with earnings management, indicating stricter accounting practices reduce opportunistic incentives for financial reporting. Firm size, leverage, research and development expenditures and goodwill show positive significant relationships with earnings management, suggesting larger and more leveraged firms, as well as those investing in intangible assets, are more prone to manipulate earnings. The study concludes that voluntary adoption of the K4 standard (voluntary IFRS adoption), does not increase earnings management incentives compared to the K3 standard, contrasting with previous findings from studies conducted in other countries. This indicates that institutional and cultural factors may influence the effectiveness of accounting standards in mitigating earnings management. Overall, the study provides evidence that specific accounting standards and firm characteristics significantly impact the extent of earnings management, contributing to the understanding of accounting practices in Swedish unlisted firms.

Bakgrund och problem:Studien undersöker revisionsprocessen och användningen av IFRS 13 därfastigheter värderas till verkligt värde. Detta innebär att värderingen ska motsvaraett marknadsmässigt försäljningspris, ett så kallat verkligt värde. Medvärderingsmetoden medföljer subjektiva bedömningar som värderingen grundas på.Att värdera fastigheter på detta vis innebär komplexitet och antaganden. Inte minstinnebär det också utmaningar för revisorn och revisionsprocessen. Syfte:Syftet med denna studie är att studera revisorers komfort kopplat tillfastighetsvärderingar enligt IFRS 13. Metod:Studien har genomförts med en kvalitativ metod med en deduktiv ansats där empirinsamlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem auktoriserade revisorer. Slutsats:Trots att revisionsunderlag för fastigheter värderade till verkligt värde inte harsamma tillförlitlighet som vid anskaffningsvärde föredras de av respondenterna dåde menar att det skapar mer komfort eftersom det på ett bättre sätt speglarverkligheten till skillnad mot anskaffningsvärdering. Tidigare studier belyser riskenatt revisorer kan bli för beroende av specialister där professionell skepticism ochoberoendet rubbas. Vår studie kommer fram till att varken revisorns skepticism elleroberoende rubbas vid fastighetsvärdering enligt IFRS 13. / Background and Problem:The study examines the audit process and the use of IFRS 13, where real estates arevalued at fair value. This valuation should correspond to a market-based sales price.The method involves subjective assessments on which the valuation is based. Thisway of valuing properties involves complexity and assumptions which poseschallenges for the auditor and the audit process. Purpose:The purpose of this study is to investigate auditor’s comfort levels associated withreal estate valuation according to IFRS 13. Method:The method in the study was conducted using a qualitative method with a deductiveapproach, where empirical data was collected by semi-structured interviews withfive certified auditors. Conclusion:Despite the fact that audit evidence for real estate valued at fair value does not havethe same reliability as acquisition value, they are preferred by the respondents as thevaluation method creates more comfort by more accurately reflects reality asopposed to acquisition valuation. Previous studies highlight the risk that auditorscan become overly dependent on specialists which can affect professionalskepticism and the independence negatively. Our study concludes that neither theskepticism nor independence is disrupted during real estate valuation according toIFRS 13.

Titel: Värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Matilda Mattsson och Julia Axell Handledare: Fredrik Hartwig  Datum: 2024-05-29   Syfte: Denna studie syftar till att identifiera och analysera utmaningarna i fastighetsvärderingsprocessen hos börsnoterade fastighetsbolag i Sverige, särskilt vid tillämpning av IAS 40 och IFRS 13. Studien undersöker orsakerna till dessa problem och föreslår åtgärder för att förbättra värderingen till verkligt värde. Metod: Studien baseras på data från fem svenska fastighetsbolag. Genom semistrukturerade intervjuer har studien fått insikter i värderingsmetoder, svårigheter vid värderingen och möjliga lösningar.  Resultat och slutsats: Verkligt värde har förbättrat tillgången till mer relevanta och jämförbara värden. Trots detta möter bolagen utmaningar som få transaktioner och brist på aktiva marknader. För att bemöta detta föreslås strikta krav på transparens, redovisning av transaktioner och användning av externa värderare. Dessa åtgärder kan förbättra kvaliteten och tillförlitligheten i fastighetsvärderingen. Examensarbetets bidrag: För att förbättra fastighetsbolagens fastställande av tillförlitligt verkligt värde föreslås striktare krav på transparens och obligatorisk användning av både interna och externa värderare. Dessa åtgärder ökar objektiviteten, noggrannheten och förtroendet i värderingsprocessen.  Förslag till fortsatt forskning: Få studier undersöker hur externa värderare och tredjeparts involvering förbättrar tillförlitligheten i värderingsprocessen. Framtida forskning bör fokusera på deras roll för att hantera värderingsutmaningar och stärka förtroendet i fastighetsvärdering. / Title: Valuation of property investments at fair value Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Authors: Matilda Mattsson and Julia Axell Supervisor: Fredrik Hartwig  Date: 2024-05-29 Aim: This study aims to identify and analyze the challenges in the property valuation process of listed property companies in Sweden, particularly when applying IAS 40 and IFRS 13. The study examines the causes of these issues and proposes measures to enhance valuation to fair value. Method: The study is based on data from five Swedish property companies. Through semi-structured interviews, the study gained insights into valuation methods, challenges encountered, and potential solutions. Results and Conclusions: Fair value has improved access to relevant and comparable values, but companies face challenges like limited transactions and inactive markets. To address these, stringent transparency, transaction disclosure, and external valuer involvement are recommended to enhance property valuation quality and reliability. Contribution of the Thesis: To enhance the determination of reliable fair values by property companies, stricter transparency requirements and mandatory involvement of both internal and external valuers are suggested. These actions enhance objectivity, accuracy, and confidence in the valuation process. Suggestions for Future Research: Few studies explore how external valuers and third-party involvement enhance reliability in the valuation process. Future research should focus on their role in addressing valuation challenges and strengthening trust in property valuation practices.