Since 2005, listed firms in Germany have been subject to the hybrid enforcement system that aims at ensuring consistent and faithful application of relevant accounting standards and in particular IFRS. Being first of its kind, the German enforcement system combines cooperative investigations conducted by a private financial reporting enforcement panel (FREP) and federal powers through downstream involvement of the German Financial Supervisory Authority (BaFin). The hybrid enforcement system’s main deterrent is adverse disclosure which involves public dissemination of financial misreporting. In this dissertation, which comprises five separate manuscripts, I analyze both foundations and consequences of adverse disclosure in Germany. The first two manuscripts address different questions related to institutional premises and deduce avenues for future research. The remaining three manuscripts elaborate on selected research questions related to consequences of financial misreporting and their determinants. In summary, this dissertation has material impact on the understanding of hybrid enforcement systems.:I. ENFORCEMENT IN GERMANY: FOUNDATIONS AND CONSEQUENCES OF ADVERSE DISCLOSURE 1 Introduction to the Research Context 2 Overview and Findings of the Manuscripts II. ENFORCEMENT OF FINANCIAL REPORTING: A CORPORATE GOVERNANCE PERSPECTIVE 1 Introduction 2 Theoretical Background 3 Identification and Description of Relevant Literature 4 Critical Discussion 5 Avenues for Further Research 6 Conclusion and Limitations III. DEUTSCHLAND UND ÖSTERREICH ALS BEISPIEL DER IMPLEMENTIERUNG HYBRIDER ENFORCEMENT-SYSTEME IN EUROPA 1 Einleitung und Problemstellung 2 Charakteristika hybrider Enforcement-Systeme 3 Unterschiede in der formalrechtlichen Gestaltung der Enforcement-Systeme in Deutschland und Österreich 4 Implikationen für die Klassifizierung hybrider Enforcement-Systeme und die Enforcement-Praxis 5 Zusammenfassung IV. DETERMINANTS OF INVESTOR REACTIONS TO ERROR ANNOUNCEMENTS: EXTENDED EVIDENCE FROM GERMANY 1 Introduction 2 The German Enforcement System 3 Previous Research and Hypotheses Development 4 Methodology 5 Results 6 Conclusion V. THE ASSOCIATION BETWEEN EXECUTIVE TURNOVER AND FINANCIAL MISREPORTING: EVIDENCE FROM GERMANY 1 Introduction 2 Corporate Governance, Financial Misreporting, and Management Turnover 3 Hypothesis Development and Empirical Predictions 4 Methodology 5 Results 6 Conclusion VI. ENFORCEMENT OF FINANCIAL REPORTING IN PROFESSIONAL FOOTBALL FIRMS: AN INTEGRATIVE CASE 1 Introduction 2 Student Material 3 Educators Material

The overall importance of capital market communication has increased hand in hand with the development of the economic importance of the capital market it-self. Equity investors use various information sources, such as management reports, consolidated financial statements, investor relation presentations, and web pages, to prepare and assess investment decisions. This cumulative dissertation consists of four manuscripts that analyses different group accounting related aspects of the capital market communication. The first two manuscripts are classified as contributions to the understanding of current IFRS topics in capital market communication. These manuscripts are case-based instructional resources and deal with group accounting decisions on financial instruments and consolidation issues. The second part of the dissertation comprises empirical analyses on financial KPI reporting across different parts of capital market communication. The manuscripts provide empirical analysis of the consistent use of financial KPIs across the different parts of capital market communication, the determinants of consistent KPI reporting and the value relevance.:I. Group Accounting in the Field of Tension Between Capital Market Communication and IFRS – Overview of the Dissertation 1 Introduction 2 Overview and Findings of the Manuscripts II. The Success Story of International Additives Producer AG – A Case Study on Categorization of Investments under IFRS 1 Manuscript – The Case 2 Teaching Notes 3 Suggested Case Solutions III. The Hardest Cycle Climb at TCC – A Financial Instruments Case 1 Case 2 Case Learning Objectives and Implementation Guidance 3 Teaching Notes IV. Determinants of Consistent Capital Market Communication: Evidence from Germany 1 Introduction 2 Regulatory Framework for KPI Disclosure 3 Literature Review and Hypotheses Development 4 Research Design 5 Results and Discussion 6 Conclusion V. The Capital Market Relevance of Consistent Key Performance Indicator Reporting: Preliminary Evidence from Germany 1 Introduction 2 Literature Review and Hypotheses Development 3 Data Collection and Variable Measurement 4 Results and Discussion 5 Conclusion, Limitations and Future Research

Trots redovisningens huvudsakliga syfte att bistå som informationskälla och beslutsunderlag varierar kvaliteten för upplysningar mellan olika företag. IASB:s regelverk lämnar ett stort utrymme för tolkning, vilket leder till att upplysningar till viss grad genomsyras av de problem relationen mellan en principal och en agent kan ge upphov till. Det kan resultera i en redovisning som inte längre återger en ekonomiskt rättvisande bild av verksamheten, vilket bidrar till ett informationsgap mellan företag och dess intressenter. Denna studie bidrar till att reducera negativa marknadseffekter till följd av gapet, genom en granskning av ett slumpmässigt urval om 249 svenska börsnoterade företag och dess upplysningar vid byte av redovisningsprincip för operationella leasingavtal. IFRS 16- Leasingavtal kräver att merparten av alla leasingavtal tas upp i företagets balansräkning som en nyttjanderättstillgång, respektive leasingskuld. Det empiriska material som studien baseras på lyckas förklara en del av variationen i upplysningskvalitet mellan företag, genom den effekt kapitaliseringen av avtalen bidrar till vid förändringen av redovisningsprincip. / Despite the main purpose of accounting as source for information and support in investment decisions, the quality of disclosure differs between companies. The accounting standards developed by IASB leaves room for interpretation, which may lead to disclosures permeated by the relationship between principals and agents, resulting in an information gap between the company and its stakeholders. This study contributes to a reduced market influence caused by this gap, by reviewing the disclosures of 249 Swedish listed companies when changing principles of accounting for operating leases. IFRS 16- Leases requires a capitalization of the lease contract as an asset and debt respectively in the balance sheet. The empirical data of the study succeeds to explain some of the variance in disclosure quality between companies, during a transitional period, by the effect of capitalizing when changing principle.

In this study, we investigate how the implementation of IFRS 16 is affecting the financial statements of Swedish publicly listed firms, and what implications there are for financial statement users. These effects are analyzed by looking at transitional effects on total assets, total liabilities and EBITDA and by comparing different sectors, following estimations of sectoral differences in prior studies (e.g. Fülbier et al., 2008; Morales-Díaz & Zamora-Ramírez, 2018a). As a way of approximating the practical implications of IFRS 16, this study is analyzing changes in the key financial ratios: D/E and EV/EBITDA. We find significant median increases in total assets, total liabilities and EBITDA in the full sample, as well as within each sector group. Further, we confirm the existence of sectoral differences, finding the largest median increases in the Consumer Services sector and the smallest in the Financials sector. We also confirm that IFRS 16 bring new implications for financial statement users, since important and commonly used financial ratios are significantly changed: we observe a significant median increase in the D/E ratio and a significant median decrease in the EV/EBITDA multiple.

1 januari 2018 infördes en ny redovisningsstandard för reglering av finansiella instrument, IFRS 9, som ersatte föregångaren IAS 39. Finansiella instrument är ett område som varit diskuterat under många års tid och blev ännu mer i fokus efter finanskrisen 2008. IAS 39 var länge kritiserad för att vara komplex, innefatta flera problem och ett av de mestomdiskuterade områden var bland annat hur kreditförluster redovisades. Införandet av den nya standarden medförde skillnader i hur finansiella instrument klassificeras, värderas och hur nedskrivning tillämpas. Alla svenska börsnoterade bolag ska använda IFRS vid upprättande av sin koncernredovisning, men de som främst kom att påverkas av standardbytet var dockfinansiella bolag. Införandet av IFRS 9 kom att leda till förändringar i bolagens finansiella rapportering och då standarden endast varit i kraft under ett års tid fanns få studier om vilka effekter standardbytet faktiskt har haft. Med grund i detta avser denna studie att bidra tillforskningen genom att undersöka vilka övergångseffekter IFRS 9 har haft på svenska bankersfinansiella redovisning. Studien genomförs med hjälp av en dokumentanalys med komparativa inslag av tre svenskabankers finansiella rapporter. Empirin sammanställs i tabeller och text för att sedan mynna ut i ett konsoliderat undersökningsresultat. Därefter analyseras empirin för att belysa skillnader som uppkommit i hur bankerna tillämpar redovisning av sina finansiella tillgångar efterinförandet av IFRS 9. Utöver detta syftar studien även till att analysera förändringen ur ett intressentperspektiv. De största skillnaderna som IFRS 9 medfört ligger i hur de finansiella tillgångarna klassificeras och hur nedskrivning tillämpas. Den nya nedskrivningsmodellen utgår frånförväntade kreditförluster till skillnad från föregångaren i IAS 39 där en tillgång endast skrevsned till följd av en faktisk förlusthändelse. Studien visar att de nya klassificeringskategorierna under IFRS 9 lett till en minskning i tillgångarnas redovisade värde till följd av omklassificering och nedskrivning i alla studerade fall. Den nya nedskrivningsmodellen har resulterat i en markant ökning av bankernas kreditförlustreserver och de förändradeklassificeringarna och nedskrivningen har lett till en minskning i bankernas egna kapital. IFRS 9 har fått en positiv inverkan på bankernas finansiella rapporter sett ur ett intressentperspektiv. Detta eftersom standardbytet haft en positiv effekt på flera av de kvalitativa egenskaperna i redovisningen. Studien visar på övergångseffekter som bytet från IAS 39 till IFRS 9 har inneburit. Vid studiens genomförande befinner sig ekonomin i en högkonjunktur vilket kan ha påverkat utfallet, vid övergången till en lågkonjunktur kan ytterligare väsentliga effekter uppkomma. / On January 1, 2018, a new accounting standard became effective for the regulation of financial instruments, IFRS 9, which replaced the predecessor IAS 39. Financial instruments are a subject that has been discussed frequently for many years and became even more in focus after the financial crisis in 2008. IAS 39 have been criticized for being complex, include several problems and one of the most controversial areas was how credit losses were reported. The introduction of the new standard resulted in differences in how financial instruments are classified, valued and how impairment is applied. All public companies in Sweden must use IFRS when preparing their consolidated financial statements, but those that primarily was affected by the standard replacement was financial companies. The introduction of IFRS 9 led to changes in the financial reporting and since the standard only has been effective for a year, few studies have been made on what effects the standard change has brought. Based on this, the study aims to contribute to the research area by examining which transition effects IFRS 9has implied to the financial statements of Swedish banks. This study is using a document analysis with comparative elements on the financial reports of three Swedish banks. The empirical data is compiled in tables and text, and then a consolidated result is made. Subsequently, the empirical data is analyzed to illustrate differences that have arisen in the accounting of financial assets after the introduction of IFRS9. In addition, this study aims to investigate how stakeholders’ perception of the financial reports is affected by the new standard, this is done with regard to their decision making. The main differences that IFRS 9 entails is how the financial assets are classified and how impairment is applied. The new impairment model is based on expected credit losses, unlike the predecessor in IAS 39, where impairment only were applied as a result of an actual loss event. This study shows that the new classification categories under IFRS 9 led to a decrease in the reported value of the assets as a result of reclassification and impairment. The new impairment model has resulted in an increase in the reserve for expected credit losses and the result of the new classification categories and the impairments was a decrease in equity. IFRS9 has had a positive impact on the stakeholders' perception of the financial reports and opportunities to make decisions. This is because the standard change had a positive effect on several of the qualitative characteristics of accounting. This study shows the transition effects that the change from IAS 39 to IFRS 9 has entailed. During this study, the economy is in a boom, which may have affected the outcome. When the economy transitions to a recession, further significant effects can arise. This paper is written in Swedish.

Syfte: Tidigare användes IAS 17 vid redovisning av leasingavtal där operationella leasingavtal uteslöts från balansräkningen. Detta bidrog till en felaktig bild av företagens finansiella ställning. Standarden IFRS 16 infördes då som inte längre behandlar avtalen olika. Tidigare studier behandlar endast fiktiva siffror vilket har gjort det svårt att se den verkliga påverkan. Syftet med studien är att beskriva hur införandet av IFRS 16 har påverkat företags nyckeltal för publika bolag samt hur effekten sett ut mellan branscherna.   Metod: Studien baseras på en positivistisk forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien antar en kvantitativ strategi som baseras på sekundärdata från Thomson Reuters Eikon. Datamaterialet presenterar data från två år, 2018 respektive 2020, i 235 publika företag vilket resulterade i 2036 observationer. Insamlad data analyserades i ett statistikprogram, SPSS, och sammanställdes sedan i tabeller.  Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar bevis för ett samband mellan implementeringen av IFRS 16 och påverkan på nyckeltal, där vissa nyckeltal påverkades mer än andra. Resultatet för sambandet mellan nyckeltalen och branscherna påvisar att vissa branscher påverkas mer av införandet än andra. Studiens slutsats är därför att nyckeltalen påverkas i och med implementeringen men inte i den utsträckning som förväntades samt att branscherna påverkades olika av implementeringen.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till reella siffror vilket inte tidigare varit möjligt. Den beskriver även vilka branscher som drabbats mer än andra samt hur den egentliga påverkan ser ut. Studien bidrar till sist till att se hur nyckeltal kan komma att påverkas av framtida redovisningsregleringar.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning på ämnet är att inkludera fler länder, branscher och andra nyckeltal för att få fler perspektiv på hur den reella påverkan ser ut. Ett ytterligare förslag hade varit att gå in djupare på de påverkade branscherna för att skapa en större förståelse för påverkan av implementeringen och hur denna påverkan ser ut för enskilda företag. / Aim: Previously, IAS 17 was used in accounting for leases where operating leases were excluded from the balance sheet. This contributed to an inaccurate picture of the financial position of enterprises. The IFRS 16 standard was introduced at the time, which no longer treated the contracts differently. Previous studies only process fictitious numbers which makes it difficult to see the real impact. The purpose of the study is to describe how the introduction of IFRS 16 has affected public companies´ financial ratios and if the transformation has influences industries differently.   Method: The study assumes positivistic research with a deductive approach. The study adopts a quantitative strategy based on secondary data from the database Thomson Reuters Eikon. The material presents data from two years, 2018 and 2020, in 235 listed companies in Sweden and Germany which resulted in 2036 observations. The collected data has been analysed in one statistical program, SPSS, and then compiled into tables.  Results and conclusions: The results of the study gives some evidence that the implementation of IFRS 16 has a connection with the influence on financial ratios, where some financial ratios had a more significant impact than others. The results for the relationship between the financial ratios and the industries show that some industries are more affected by the introduction than others. The study's conclusion is therefore that the ratios are affected by the implementation but not to the extent that was expected and that the industries were affected differently by the implementation.  Contribution of the thesis: The study contributes to real numbers, which has not previously been possible. It also describes which industries that have been affected more than others and what the actual impact looks like for companies in these industries. The study ultimately helps to see how financial ratios may be affected by future accounting regulations.  Suggestions for future research: One suggestion for future research is to include more countries, industries, and other financial ratios to get more perspectives on what the real impact looks like. A further suggestion would have been to go deeper into the affected industries to create a greater comprehension of the impact of the implementation and what the impact looks like for individual companies.

During the recent years, numerous so-called Buy Now, Pay Later companies have emerged. A type of financial institution offering short term consumer credit contracts. As these institutions have gained popularity, their undertaken credit risk has increased vastly. Simultaneously, the IFRS 9 regulatory requirements must be complied with. Specifically, the Probability of Default (PD) for the entire lifetime of such a contract must be estimated. The collection of incremental PDs over the entire course of the contract is called the PD term structure. Accurate estimates of the PD term structures are desirable since they aid in steering business decisions based on a given risk appetite, while staying compliant with current regulations. In this thesis, the efficiency of Machine Learning within PD term structure modeling is examined. Two categories of Machine Learning algorithms, in five variations each, are evaluated; (1) Deep Neural Networks; and (2) Gradient Boosted Trees. The Machine Learning models are benchmarked against a traditional Markov Chain model. The performance of the models is measured by a set of calibration and discrimination metrics, evaluated at each time point of the contract as well as aggregated over the entire time horizon. The results show that Machine Learning can be used efficiently within PD term structure modeling. The Deep Neural Networks outperform the Markov Chain model in all performance metrics, whereas the Gradient Boosted Trees are better in all except one metric. For short-term predictions, the Machine Learning models barely outperform the Markov Chain model. For long-term predictions, however, the Machine Learning models are superior. / Flertalet s.k. Köp nu, betala senare-företag har växt fram under de senaste åren. En sorts finansiell institution som erbjuder kortsiktiga konsumentkreditskontrakt. I samband med att dessa företag har blivit alltmer populära, har deras åtagna kreditrisk ökat drastiskt. Samtidigt måste de regulatoriska kraven ställda av IFRS 9 efterlevas. Specifikt måste fallisemangsrisken för hela livslängden av ett sådant kontrakt estimeras. Samlingen av inkrementell fallisemangsrisk under hela kontraktets förlopp kallas fallisemangsriskens terminsstruktur. Precisa estimat av fallisemangsriskens terminsstruktur är önskvärda eftersom de understödjer verksamhetsbeslut baserat på en given riskaptit, samtidigt som de nuvarande regulatoriska kraven efterlevs. I denna uppsats undersöks effektiviteten av Maskininlärning för modellering av fallisemangsriskens terminsstruktur. Två kategorier av Maskinlärningsalgoritmer, i fem variationer vardera, utvärderas; (1) Djupa neuronnät; och (2) Gradient boosted trees. Maskininlärningsmodellerna jämförs mot en traditionell Markovkedjemodell. Modellernas prestanda mäts via en uppsättning kalibrerings- och diskrimineringsmått, utvärderade i varje tidssteg av kontraktet samt aggregerade över hela tidshorisonten. Resultaten visar att Maskininlärning är effektivt för modellering av fallisemangsriskens terminsstruktur. De djupa neuronnäten överträffar Markovkedjemodellen i samtliga prestandamått, medan Gradient boosted trees är bättre i alla utom ett mått. För kortsiktiga prediktioner är Maskininlärningsmodellerna knappt bättre än Markovkedjemodellen. För långsiktiga prediktioner, däremot, är Maskininlärningsmodellerna överlägsna.

Background and problem: On January 1st 2019 the new accounting standard IFRS 16 was implemented which requires lessees to capitalize operating leases, hence moving the lease information from the footnotes on to the balance sheet. When capitalizing operating leases in quantitative studies, researchers have been able to state that it also has an effect on the income statement as well as on financial indicators, and have based on this tried to predict what effect capitalization of operating leases would have on the lessee’s underlying business. However, the expectations lack academic published empirical evidence and, above all from a period after the implementation of IFRS 16. Research question and Aim: By answering the research question “How has the introduction of IFRS 16 affected the business of lessees within the Swedish retail industry?”, the study aims to understand the impact IFRS 16 has had on the businesses of lessees within the Swedish retail industry. Theory: Previous literature has identified how capitalization of operational leasing can potentially affect parts of the business. The identified parts have been summarized in a conceptual framework, which defines what is meant by the business. The conceptual framework consists of the four different perspectives: leasing policy; reporting process; raising capital; financial goals. Method: The study has applied a qualitative method, using semi structured interviews for collecting empirical support. The respondents consisted of Chief Financial Officers, accounting specialists and accounting managers who represented Swedish retail industry lesses. Result and contribution: The study has found that lessees operates in two worlds, where the transition to IFRS 16 has occurred but where the lessees still add additional accounting according to IAS 17. Furthermore the results show that IFRS 16 enables for interpretation and assessment, which lessees have solved by centralizing processes for business and decision making concerning leasing. The insights can offer guidance for lessees that are on the verge of implementing the new accounting standard. At the same time the results complement the literature with a previously understudied perspective and thereby contributesto a more holistic view regarding the consequences of implementation of IFRS 16. / Bakgrund och problematik: Den 1 januari 2019 infördes den nya redovisningsstandarden IFRS 16, som numera tvingar leasetagare att kapitalisera operationell leasing och därmed förflytta information om leasingåtaganden från fotnoterna till balansräkningen. Vid kapitalisering av operationell leasing har forskare genom kvantitativa studier kunnat konstatera att det även får implikationer på såväl resultaträkningen som finansiella nyckeltal, för att sedan försöka förutspå vad kapitalisering av operationell leasing skulle ha för påverkan på den underliggande verksamheten. Däremot saknar förväntningarna akademiskt publicerade empiriska belägg, och framförallt från en tid då IFRS 16 trätt i kraft. Forskningsfråga och syfte: Genom att svara på forskningsfrågan “Hur har införandet av IFRS 16 påverkat verksamheten för leasetagare inom den svenska detaljhandeln?”, ämnar studien att förstå vilken påverkan införandet av IFRS 16 har haft på verksamheten för leasetagare inom den svenska detaljhandeln. Teoretisk förankring: Tidigare litteratur har identifierat hur kapitalisering av operationell leasing potentiellt kan komma att påverka delar inom verksamheten. De identifierade delarna har summerats i ett konceptuellt ramverk, som definierar vad som avses med verksamheten. Det konceptuella ramverket består av de fyra olika perspektiven: leasingpolicy; rapporteringsprocess; kapitalanskaffning; finansiella mål. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ metod i form av semi-strukturella intervjuer för insamlandet av empiriskt underlag. Respondenterna bestod av ekonomichefer, redovisningsspecialister och redovisningschefer, vilka representerade leasetagare verksamma inom den svenska detaljhandeln. Resultat och bidrag: Studien har funnit att leasetagare befinner sig i två världar, där det har skett en övergång till IFRS 16 men att leasetagare fortfarande tilläggsredovisar enligt IAS 17. Därtill visar resultaten att IFRS 16 möjliggör för tolkningar och bedömningar, vilket leasetagare har löst genom att centralisera arbets- och beslutsprocesser gällande leasing. Insikterna kan tänkas erbjuda en vägledning för leasetagare som står inför att tillämpa den nya redovisningsstandarden. Samtidigt kompletterar resultaten litteraturen med ett tidigare understuderat perspektiv och medverkar därmed till en mer holistisk förståelse vad gäller följderna av IFRS 16.

AbstractThroughout the world today, there is unquestionably, an increasing interest surrounding issuesconcerning sustainability, and this has in turn led to new discussions regarding the developmentof sustainability reporting. It is mandatory in Sweden for example, for companies which meetcertain criteria set by the ÅRL, to prepare reports on sustainability, including a compulsoryannual summary. But currently there exists no global guidelines for these reports, andcompanies worldwide have been making such reports in different ways and with differentmethods with no clear standards, which in turn can create confusion and ambiguity forstakeholders and investors. Therefore, IASB along with IFRS Foundation as a frontrunnerpresented a Consultation Paper with proposals for developing and streamlining globalsustainability reporting. They requested company stakeholders to respond to these ideas via CLwhich were designed with carefully targeted questions to best conclude what they thought ofthe proposals. The culmination of completed CL provides empirical and invaluable evidencewhich can then be used to accelerate and thus make it easier to establish the aforementionedproposals.The purpose of the study is to examine the attitudes regarding the suggested sustainabilityreporting proposals, and to analyze the ways in which the attitudes vary between the differentgroups of stakeholders. The study is also to clarify where organizations stand regardingsustainability in relation to their stakeholders and investors, as well as globally, and if patternsin their attitudes can be discovered.The result of the study shows that most of the represented stakeholders show a positive responseto the IFRS Foundations propositions regarding an update of the reporting on sustainability.However, it has also highlighted some negative responses to each question, but on the wholethose opinions were underrepresented. To summarize, most of the CL analyzed show apredominantly favorable response to a global standard concerning sustainability reporting andthe majority have agreed that its right that the IFRS Foundation have the leading role in thismatter. It also stands clear after analysis that several stakeholders think that it is advisable thatthe main focus should be on the financial reports within sustainability and that it should bepublic.The study concludes that several patterns can be found within the stakeholder’s attitudes.Including the consensus that developing better sustainability reporting is an urgent matter thatdemands more attention. These empirical findings lead to the conclusion that the majority feelthat sustainability reporting should take a wider perspective and not only focus on the financialrisks within sustainability. Although they collectively accept that the financial implications area good place to start discussions regarding interests globally. Several stakeholders also pointout that without increased guidelines and rules for generic reporting, that information can bemanipulated or used disingenuously to embellish a company’s actions regarding sustainability.They therefore suggest that the reporting should be made public to alleviate the risk of problemssuch as greenwashing.To summarize, the stakeholder’s interests can both be united or divided, regardless of whichindustry they operate in. But what does, without question, unite them the most in this study, isthe understanding and willingness to make changes for the future with regard to sustainabilityin both social, economic and environment matters. / SammanfattningI takt med konsumenter och intressenters stigande intresse för hållbarhet i stort, harhållbarhetsredovisningens ramverk och utveckling diskuterats. Det är idag obligatoriskt förföretag i Sverige som uppfyller minst två av tre krav som finns i ÅRL att upprätta enhållbarhetsredovisning i samband med publicering av sin årsredovisning. Det finns ett flertalramverk att följa och företag världen över gör på olika sätt, vilket kan skapa förvirring ochotydlighet hos intressenter och investerare. IASB har därför, med IFRS Foundation som aktör,sammanställt ett Consultation Paper där de ger förslag på hur hållbarhetsredovisningen vidarekan utvecklas. Till detta uppmanas intressenter att skicka in så kallade CL där de besvararsammanlagt 10 olika frågor och därmed bidrar med sina åsikter i ämnet. De insamlade CL utgörstudiens empiri och bildar tillsammans med bland annat den modifierade intressentmodellengrunden för att besvara frågeställningarna.Syftet med studien är således att undersöka vilka attityder som framkommer av de inskickadeCL gällande IASB:s föreslagna arbete och utveckling av hållbarhetsredovisning, samt på vilketsätt attityderna skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp som avses. Studien ska hjälpatill att klargöra hur olika företag och organisationer ställer sig till utveckling avhållbarhetsredovisning. Studien ska vidare presentera hur betydelsefullt hållbarhet är för såvälintressenter och investerare som världen i stort och om det finns mönster i intressenternasattityder.Resultatet av studien visar att majoriteten av de intressenter som presenterats i studien ärpositiva till IFRS Foundations förslag gällande utveckling av hållbarhetsredovisning. Detframkom dock negativa och ifrågasättande kommentarer till varje fråga men dessa var i detstora hela underrepresenterade. Sammanfattningsvis är merparten av de CL som bearbetatspositiva till ett globalt ramverk inom hållbarhetsredovisning och att IFRS Foundation bör varaden aktör som leder arbetet. Vidare anser flera intressenter att det är en god idé att fokus främstska ligga på de finansiella rapporterna inom hållbarhet samt att hållbarhetsredovisningen skavara publik.En av studiens två slutsatser efter bearbetning av empirin är att det uppstår ett flertal mönsterbland intressenternas attityder som både enar och skiljer dem åt. Däribland åsikten om attutvecklingen av hållbarhetsredovisning är ett brådskande ärende som bör prioriteras, därsamtliga intressenter instämmer. Den andra slutsats som framkommer är att majoritet uppleveratt hållbarhetsredovisningen bör ta ett bredare perspektiv och inte bara representera definansiella riskerna inom hållbarhet. Denna åsikt presenteras även om flertal också tillägger attdet är en bra start för en global standard att anta ett främsta fokus först. Ett flertal intressenterpåpekar också risken för att informationen kan missleda eller vinklas för att presentera företageti bättre ljus. Sammanfattningsvis visar det sig att intressenternas intressen kan både krocka medvarandra och förenas oavsett vilken intressentgrupp de verkar inom. Det som enarrespondenterna främst i denna studie är medvetenheten och viljan att skapa förändring inomhållbarhet i socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

I slutet på 2019 sattes en projektgrupp ihop av IFRS Foundation, med målet att undersöka intressenters efterfrågan på redovisning för hållbarhet och ta reda på vad IFRS Foundations kunde göra för att svara på den eventuella efterfrågan. Detta mynnade ut i ett dokument som kallas consultation paper on sustainability reporting, som släpptes i september 2020. Dokumentet behandlar det eventuella behovet av globala redovisningsstandarder för hållbarhet, huruvida IFRS Foundation ska vara delaktiga och i så fall hur mycket. IFRS Foundation presenterar ett förslag om ett Sustainability Standards Board, som innebär att, under styrning av IFRS Foundation, utveckla globala redovisningsstandarder för hållbarhet. Problemdiskussionen för studien presenterar olika intressenters behov av redovisningsstandarder för hållbarhet samt hur utbudet på redovisningsstandarder för hållbarhet ser ut idag, vilket resulterade i studiens syfte. Studiens första syfte är att undersöka hur olika intressenters attityder skiljer sig åt gällande huruvida det finns ett behov av globala redovisningsstandarder för hållbarhet. Det andra syftet är att undersöka hur intressenters attityder skiljer sig åt huruvida IFRS Foundation kan använda sina relationer för att för att främja ett redovisningsramverk för hållbarhet, och ifall ett sådant ramverk bör verka under IFRS Foundation. Studien har använt sig av en abduktiv forskningsansats som utgångspunkt, vilket implicerar både deduktiva och induktiva inslag. Intentionen med studien har varit att analysera och tolka dokument för att få en djupare förståelse för intressenternas kommentarer, vilket har resulterat i att en kvalitativ innehållsanalys har använts. Den 11 februari hade IFRS Foundation tagit emot 577 kommentarer från intressenter. Urvalsprocessen resulterade i totalt 277 av dessa som är utgångspunkt för studiens empiri och analys. Studiens resultat visar på att en stark majoritet av intressenterna menar att det finns ett behov av globala redovisningsstandarder för hållbarhet och att de lämpligen kan operera under IFRS Foundations struktur. Resultatet framför även att respondenterna värdesätter IFRS Foundations intressenter och relationer de har utvecklat under arbetet med finansiell redovisning. Däremot att de saknar expertis och erfarenhet från hållbarhetsarbete. Studiens slutsatser är att det inte framkom några skillnader mellan intressentgruppernas attityder i någon av aspekterna, då i princip alla är positiva till IFRS Foundations frågor. Detta ger i sig en signal att IFRS Foundations förslag om att skapa Sustainability Standards Board bör förverkligas, men att de bör göras i samarbete med andra initiativ. / At the end of 2019, a project group was put together by IFRS Foundation, with the goal of examining stakeholders' demand for accounting for sustainability and finding out what IFRS Foundations could do to respond to any demand. This resulted in a document called consultation paper on sustainability reporting, which was released in September 2020. The document addresses the possible need for global accounting standards for sustainability, whether IFRS Foundation should be involved and, if so, how much. IFRS Foundation presents a proposal for a Sustainability Standards Board, which involves, under the direction of the IFRS Foundation, developing global accounting standards for sustainability. The problem discussion for the study presents different stakeholders' needs for accounting standards for sustainability and what the range of accounting standards for sustainability looks like today, which resulted in the purpose of the study. The first purpose of the study is to examine how the attitudes of different stakeholders differ regarding whether there is a need for global accounting standards for sustainability. The second purpose is to examine how stakeholders' attitudes differ as to whether the IFRS Foundation can use its relationships to promote an accounting framework for sustainability, and whether such a framework should operate under the IFRS Foundation. The study has used an abductive research approach as a starting point, which means both deductive and inductive elements. The intention of the study has been to analyse and interpret documents to gain a deeper understanding of the stakeholders' comments, which has resulted in the use of a qualitative content analysis. As of February 11, it had received 577 comments from stakeholders. The selection process resulted in a total of 277 comment letters, which is the foundation of the study's empirical and analytic component. The results of the study show that a strong majority of stakeholders believe that there is a need for global accounting standards for sustainability and that they can appropriately operate under the governance structure of the IFRS Foundation. The result also states that respondents value IFRS Foundation's stakeholders and relationships they have developed during their work with financial accounting. However, they lack expertise and experience from sustainability work. The conclusion is that there were no differences between stakeholder groups in any of the aspects, since virtually everyone is in favour of IFRS Foundation's issues. This sends a signal that the IFRS Foundation's proposal to create the Sustainability Standards Board should be implemented, but that they should be implemented in cooperation with other initiatives.This master's thesis is written in Swedish.