Redovisningsmässigt klassificeras leasingavtal som operationella eller finansiella. Som ett alternativ till finansiering har operationella leasingavtal tillämpats frekvent av företag. Med anledning av att ett operationellt leasingavtal inte behöver redovisas i rapporten över finansiell ställning för leasetagare. Detta har resulterat i att diskussioner om operationella leasingavtal uppstått. SEC har uppmärksammat problem beträffande operationella leasingavtal vilket har resulterat i att IASB utfärdat en ny redovisningsstandard, IFRS 16. Den nya redovisningsstandarden ersätter IAS 17 och IFRS 16 möjliggör för enbart en klassificering av leasingavtal i redovisningen, vilket är finansiella leasingavtal. Företag som tillämpar IFRS var vid ikraftträdandet 1 januari 2019, tvingade att klassificera om sina leasingavtal till finansiella. Svenska företag som tillämpar K3-regelverket har möjlighet att redovisa leasingavtal enligt båda klassificeringarna, operationellt eller finansiellt leasingavtal. I svensk skattelagstiftning framgår att ett finansiellt leasingavtal från leasetagares perspektiv ska hanteras som operationellt leasingavtal. Till följd av det uppstår ett gap mellan redovisning och beskattning när IFRS 16 appliceras. Nyttjanderätten i ett finansiellt leasingavtal samt leasingskulden ska redovisas i rapporten över finansiell ställning. Avskrivning, amortering och räntekostnader som uppkommer får redovisas utifrån både K3 och IFRS. Ur ett skatteperspektiv å andra sidan finns ingen avdragsrätt för leasetagare vilket kräver justeringar i inkomstdeklarationen för avskrivningar och räntekostnader. Skattemässigt tillfaller inte äganderätten av leasingavtalet leasetagaren. Temporära skillnader uppstår mellan nyttjanderättstillgången och leasingskulden som medför att uppskjuten skatt behöver tas hänsyn till. Syftet med studien är att undersöka hur klassificeringen av leasingavtal påverkar ett företags finansiella rapporter, både utifrån K3 och IFRS. Dessutom ämnar vi undersöka den problematik som uppstår i samband med de olika värderingsreglerna för de finansiella leasingavtalen. Vidare är syftet med studien att undersöka vilka effekter gällande redovisningsval vid uppskjuten skatt enligt K3 och IFRS som kan uppstå, samt dess påverkan på ett företags noter i finansiella rapporter. För att uppnå syftet har vi genom konstruerade typfall, tillämpat de olika regelverken. Empirin som presenterats till följd av typfallen har tolkats och analyserats utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper samt intressentteorin. Studiens resultat indikerar att finansiella rapporter påverkas av tillämpade klassificeringsregler enligt K3 och IFRS 16. Utfallet antyder även på problematik beträffande värderingsreglerna mellan inkomstskattelagen och IFRS 16. Beroende på om K3 eller IFRS appliceras beträffande leasingavtal förekommer olika tillvägagångssätt att hantera uppskjuten skatt. Följaktligen påverkas delvis redovisningen och delvis tilläggsupplysningarna för företaget. Vår slutsats är att redovisning av ett finansiellt leasingavtal utifrån både K3 och IFRS 16 bör prefereras av intressenter. Av den anledning att företag i högre utsträckning uppnår transparens och visar en mer korrekt bild i de finansiella rapporterna. / Lease agreements are classified as operational or financial. As an alternative to company funding, operational leasing has been applied frequently by companies since it is not required to be included in the balance sheet. Discussions regarding operational leasing agreements have occurred as a result. Due to the debates IASB issued a new accounting standard, IFRS 16, for leasing agreements in order to replace IAS 17. Companies that implement the new accounting standard were required by law to reclassify their existing operational agreements to financial agreements. Swedish companies that apply the K3 regulation have the opportunity to post leasing agreements according to both classifications. Tax legislation in Sweden states financial leasing agreements should be handled as operational leasing from a lessee’s perspective. When the accounting standard IFRS 16 is utilized, a gap in accounting and taxation appears. The leasing asset and leasing liability in a financial agreement are to be reported in the balance sheet. Depreciation, amortization, and interest expenses that arise may be reported as stated in both K3 and IFRS. From a tax aspect, adjustments are enforced in income tax return for depreciation and interest expenses. Ownership of the leasing agreement are not accrued to the lessee. Temporary discrepancies originating from leasing asset and leasing liability, leads to consideration of deferred tax in accounting. Intent of this study is to investigate how classification of leasing agreements affects financial reports for companies, according to K3 and IFRS. This study also focus on the dilemma issued from various valuation instructions for financial leasing regarding regulations (K3, IFRS) and income tax legislation. Our examination reviews the influence of chosen accounting standard for deferred tax, according to K3 and IFRS, and the impact it presents in financial notes. Aim of this study has been tested by implementing both regulations to typical scenarios prevalent within the industry. The empirical evidence emerged from our cases are clarified and analyzed on the basis of characteristics in quality and theory of stakeholders. Results coming from this study indicates financial reports affected by practiced rules of classification in accordance with K3 and IFRS. The outcome implies complications as to valuation instructions for income tax legislation and IFRS. Depending on whether the K3 regulation or IFRS are applied concerning leasing agreements, different approaches to managing deferred tax are appropriate. Consequently, both accounting and additional information in financial reports are influenced in partial. Our conclusion is that financial leasing accounting wise would be preferred by stakeholders when utilizing K3 and IFRS. That is due to a higher extent of transparency in financial reports as well as a faithful representation. This study is written in Swedish.

Following no strict legal or institutional definition, restructurings relate to renegotiations of within the firm - as a nexus of contracts - combined agreements. This cumulative dissertation focuses on renegotiations that are triggered by financial distress and that are conducted with current or potential debt- and shareholders. In form of a literature review, the first manuscript systematizes the bargaining dynamics between existing capital providers and their influence on the choice for in- or out-of-court firm reorganizations in Germany and the United States. How the renegotiations of existing payment obligations are reflected in financial instruments accounting according to the IFRS and the capital structure of the distressed firm is further elaborated in a case-based instructional resource. The second part of the dissertation discusses restructurings through the acquisition of the distressed target. Specifically, the phenomenon of negative goodwill is studied that arises in business combinations with acquisition costs that are lower than the fair value of the targets’ net assets. For the exemplary case of Germany, manuscripts three and four examine the frequency, materiality and reasons for the by the IASB as anomalous acclaimed phenomenon together with investors’ reactions to such transactions.:I. Restructuring Under Distress, Essays on Corporate Finance and Financial Reporting: An Overview 1. Introduction 2. Overview and Findings References II. Capital Structure and the Choice Between In- and Out-of-Court Reorganization: A Literature Review 1. Introduction 2. Theoretical Background on Reorganization Choices 3. Methodology 4. Analysis 5. Research Implications and Discussion 6. Conclusion References III. The Hardest Cycle Climb at TCC: A Financial Instruments Case 1. Case Manuscript 2. Case Guidance 3. Case Solutions References IV. Frequency of and Reasons for Bargain Purchases: Evidence From Germany 1. Introduction 2. Conceptual Background 3. Empirical Evidence 4. Conclusion and Avenues for Future Research References V. Does Underpayment Pay the Acquirer? An Event Study on Bargain Purchases 1. Introduction 2. Conceptual Background 3. Prior Literature 4. Sample Selection 5. Methodology 6. Results 7. Conclusion References

Since 2005, publicly traded European companies are required to prepare their consolidated financial statements in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS). This is the result of the so-called “IAS-Regulation” of the European Parliament and of the European Council (Regulation (EC) No. 1606/2002) which formulates two objectives directly related to financial reporting: (higher) comparability and transparency of financial statements. With regard to transparency, researchers often rely on proxies to measure the quality of financial statements. In this dissertation, I follow this approach and examine the quality of IFRS financial statements relying on different proxies, such as value relevance, the degree of earnings management, and disclosure quality. The four papers in this dissertation cover research questions related to the determinants and consequences of managerial discretion in the three most important components of financial statements: the balance sheet, the income statement, and the notes. In summary, this dissertation answers important questions concerning the quality of accounting under IFRS which have remained unanswered – and in some cases even unasked – until now. Therefore, this dissertation has a material impact on the understanding of accounting quality under IFRS.:1 Accounting Quality under IFRS – Essays on Value Relevance, Earnings Management and Disclosure Quality: An Overview … 1 1.1 Introduction … 2 1.2 Overview of the Manuscripts … 4 1.3 Principal Research Contributions … 13 References … 16 2 Discretion in the Accounting for Defined Benefit Obligations - An Empirical Analysis of German IFRS Statements … 19 2.1 Introduction … 21 2.2 Literature Review … 25 2.3 Research Approach … 29 2.4 Results … 38 2.5 Conclusion … 45 References … 54 3 The Association between Corporate Social Responsibility (CSR) and Earnings Quality - Evidence from European Blue Chips … 59 3.1 Introduction … 61 3.2 Literature Review and Hypothesis Development … 63 3.3 Research Design … 70 3.4 Results … 79 3.5 Conclusion … 88 References … 101 4 Reexamining OCI Pricing - Empirical Analysis of Reporting Location Changes due to IAS 1 (rev. 2007) … 105 4.1 Introduction and Background … 107 4.2 Literature Review … 111 4.3 Research Approach and Hypotheses Development ...114 4.4 Results … 121 4.5 Conclusion … 130 References … 150 5 Short-term and Long-term Effects of IFRS Adoption on Disclosure Quality and Earnings Management … 155 5.1 Introduction … 157 5.2 Institutional Background: The Development of the German Accounting Environment … 161 5.3 Related Literature and Hypotheses Development … 164 5.4 Research Design … 175 5.5 Results … 186 5.6 Conclusion … 195 References … 209

Värdering av förvaltningsfastigheter är komplext. Det finns många olika metoder att använda sig av i värderingsprocessen kring förvaltningsfastigheter, vilket skapar en osäkerhet kring vad som är det korrekta värdet. Osäkerhet är ett bestående problem som alltid kommer att finnas i värderingsprocessen. Med anledning av att det alltid finns risker och utmaningar i vä rderingsprocesser är syftet med denna studie att undersöka, med utgångspunkt i två företag, vad ett företag som följer IFRS 13 och ett som följe r K3 har för värderingsprocesser. Syftet är också att unders öka utmaningar och risker i värderingsprocessen. Tidigare forskning menar att vä rderingsprocessen ä r komplex f ör den baseras på uppskattningar om framtiden, samtidigt är det av stor vikt att värde ringen blir så tydlig och korrekt som möjligt. Studien grundas p å en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna bygger på teman. Teman i denna studie kommer att vara extern och intern värdering, värderingsprocess, risker och utmaningar. Genom intervjuerna uppkommer det empiriska materialet som sedan kopplas mot den teoretiska referensramen. Studien kommer att bestå av fem intervjuer och samtliga personer som intervjuas har en nära koppling till vä rdering av fastigheter. Alla intervjuer har skett på respektive företags kontor i Sundsvall. Exempel på frågor som ställs till intervjupersonen är, “Hur påverkas värderingen av konjunkturen?” och “Hur skiljer värderingen av fastigheter sig intern och exter nt?”. Resultatet av studien visar att det finns olika faktorer som påverkar vä rderingsprocessen, s åsom vakansrisken, hyresintäkter och driftkostnader. Det finns också en risk oavsett vilken värderingsmetod som företagen väljer att använda sig av. Nettonu värdesmetoden grundar sig till stor del på hyresintäkter vilket innebär att vakansrisken är en stor risk. Precis som nettonuvärdesmetoden är kassaflödesmetoden beroende av hyresintäkter. Andra risker med kassaflödesmetoden är att kostnaderna som är kopplade till fastigheten. Ortsprismetoden är en metod som många fastighetsbolag använder samtidigt som den kan vara problematisk, exempelvis på en marknad där det verkar ett fåtal aktörer kan det vara svårt att använda ortsprismetoden. / The valuation of an investment property is a complex process. There are many different methods for valuation that an assessor can use to valuate a property. This can create a risk of what the fair value should be. This study will analyze valuation of prope rties based on two companies. One of the companies is obligated to comply with IFRS 13 and the other company complies with K3. We will investigate, and analyze, which method for valuation the companies use and how they use the methods. We will also investi gate and analyze the risks and challenges the methods have. Previous research believes that the process of valuation is so complex because the valuation is based on estimates of the future. At the same time it is of great importance that the valuation beco mes as accurate as possible. The study is based on a quantitative method. The study will use semi structured interviews, which means that the interviews are based on different themes. The themes in this study are going to be extern and intern valuation the process of valuation and the risks and challenges. The empirical material of the study is a result of the interviews and these findings will be compared to the theoretical frame of reference. Five different interviews will take place. The persons int erviewed all have a close connection to the process of valuation of properties. The interviews have taken place at the offices of the companies in Sundsvall. An example of the questions asked at the interviews isis“ How does the economic situation in the country affect the process of valuation?” and,and,“ How does the process of valuation of properties differ internally and externally?” The results of this study shows that there are different factors affecting the process of valuation. These factors are the risk of vacancy, rental income and operating costs. There is a risk regardless of the method of valuation that the company uses. Net present value is largely based on the rental income which means that the risk o f vacancy is a major risk. The cashflow method is, like net present value, very dependent on rental income. Another risk with this method is the running costs of the real estate. The local price method is a method which many companies use even though this method can be highly problematic. Especially if there are only a few companies active in one area.

Bakgrund och problemformulering: År 2005 infördes standarden IFRS 3 med syfte att förbättra relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten i de finansiella rapporterna angående rörelseförvärv. Genom standarden infördes regler kring identifieringen av immateriella tillgångar för att kunna särskiljas från goodwill och därmed reducera goodwillposten. Trots regleringen av standarden visar tidigare studier att svenska börsnoterade företag redovisar mer än hälften av övervärden från rörelseförvärv som goodwill. Dessutom finns det indikationer på att IFRS 3 är öppen för egna tolkningar och subjektiva bedömningar som ger företag möjlighet att redovisa olika resultat beroende på hur de tolkar IFRS 3. En faktor som kan påverka ett företags fördelning av övervärden är dess branschtillhörighet, vilket denna studie ämnar undersöka. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera huruvida företagets branschtillhörighet har en påverkan vid fördelning av övervärden. Studien syftar vidare till att undersöka om det råder branschpåverkan vid identifiering av immateriella tillgångar.   Referensram: Studiens referensram utgår från den nyinstitutionella teorin, regelverk inom redovisningen samt tidigare forskning inom ämnet.   Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod i form av en komparativ design. Studien utgår från en totalundersökning där 75 företag inom sju branscher jämförts gällande hur de fördelar övervärden vid rörelseförvärv år 2018. Dessutom undersöker denna studie hur de olika branscherna identifierar och kategoriserar immateriella tillgångar.   Resultat och Slutsats: Samtliga undersökta branscher i denna studie fördelade den största andelen av övervärden på goodwill vilket överensstämmer med tidigare studier. Det framgår i denna studie att det råder en branschpåverkan vid identifiering av immateriella tillgångar. Kategorin kundrelaterade tillgångar var vanligast bland samtliga branscher. / Background and research issue: In 2005, the standard IFRS 3 was introduced, aimed to improve the relevance, reliability and comparability of the financial statements regarding business acquisitions. The standard introduced rules for the identification of intangible assets in order to be distinguished from goodwill and thereby reduce the latter. However, despite the new regulations, previous studies show that Swedish listed companies report more than half of the excess values from business acquisitions as goodwill. In addition, there are indications of IFRS 3 being open for alternative and biased interpretations, giving companies the opportunity to show different results. A factor which may influence how a company distributes the excess values is industry affiliation, which this study aims to examine.   Purpose: The purpose of this study is to examine and analyse whether the company’s industry affiliation has an impact on the distribution of excess values. The study also intends to examine whether there is industry impact in identifying intangible assets.   Framework: The framework of the study is based on modern organization theory, regulations in accounting and previous studies in the subject.  Method: This study is based on a quantitative method in the form of a comparative design.  The study is based on a census where 75 companies in seven different industries have been compared as regards to how they distribute excess values of business acquisitions and how the intangible assets are identified and categorised in the different industries.  Results: In all industries examined in this study, the largest part of excess values is distributed as goodwill which corresponds with previous studies. It appears in this study that there is an industry impact during identifying intangible assets. All industries used customer-related intangible assets as the most frequently used category for excess values of business acquisitions.

Background and problem: IAS 17, the name of the previous standard of leasing, allowed firms to showcase their leasing as either operational or financial. This allowance led to the financial reports of firms not presenting the leasing requirements and therefore showing misleading financial ratios. After a review performed by the IASB and FASB and the given conclusions, IFRS 16 was implemented in January 2019. This led to leasing contracts required to be presented in financial form, with the exception of leasing contracts with duration below 12 months and assets valued less than 5 000 United States Dollar. As of today, it is mandatory to report a leasing contract in the balance sheets, which facilitates economic comparisons and eliminates potential flaws when analysing financial situations of certain firms. IFRS 16 is expected to affect the financial ratios, cash flow analysis and income statement and balance sheet of companies that are included.    Purpose: The purpose of this study is to aid build an understanding of the impact on the financial ratios of firms operating on Nasdaq OMX Nordic after the implementation of IFRS 16. Additionally, this study aims to analyse if certain sectors are affected in different ways. Methodological approach: The methodological approach of this study is a quantitative method. To collect the data for this approach, interim reports for the first quarter of 2019 are used. In this study, the calculations of the financial rations have been done with the support of a census survey based on 103 publicly quoted companies within retailing and construction & service industries within Nordic. Lastly, the cross-over effects following the change to IFRS 16 within the financial ratios of these companies are constructed within the same industries.  Results: The introduction and implementation of IFRS 16 showed significant effects across all sectors. This is explained due to, the firms in the selected sectors of this study, mainly being financed through leasing. The results of this study show that effects of the implementation of IFRS 16 were most significant in the retailing industry, followed by the service industry. The construction industry was impacted the least by observing the financial ratios. / Bakgrund och problemdiskussion: I den tidigare standarden IAS 17 hade företagen möjligheten att redovisa sina leasingavtal som operationella- eller finansiella leasingavtal. Företagens möjlighet till att redovisa leasingavtalen som operationella ledde till att företagens finansiella rapporter inte synliggjorde leasingåtaganden. Efter en granskning utförd av IASB och FASB visade det sig att nyckeltalen gav en missvisande bild gällande företagens finansiella ställning vid tillämpning av operationell leasing. Till följd av detta implementerades IFRS 16 den 1 januari 2019, som förtydligar att samtliga leasingavtal skall redovisas som finansiella med undantag för leasingavtal med löptid under 12 månader och tillgångar av mindre värde än 5 000 amerikanska dollar. Företagen behöver numera redovisa sina leasingavtal i balansräkningen, vilket skapar ökad jämförbarhet och eliminerar tidigare brister vid bedömning av företagens finansiella ställning. IFRS 16 förväntas påverka företagens nyckeltal, kassaflödesanalys samt resultat- och balansräkning. Syfte: Syftet med studien är att bidra med en förståelse för hur IFRS 16 påverkat företagens nyckeltal på Nasdaq OMX Nordic. Studien ämnar även till att undersöka ifall branscherna påverkats olika. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ forskningsmetod, där datainsamlingen baseras på delårsrapporter från 2019, kvartal 1. Beräkning av nyckeltal har genomförts utifrån en totalundersökning som avser en population på 103 nordiska börsnoterade företag inom detaljhandeln, tjänstesektorn och byggbranschen. Därefter undersöktes övergångseffekterna av IFRS 16 på nyckeltalen mellan detaljhandeln, tjänstesektorn och byggbranschen. Resultat: IFRS 16 har haft en betydande påverkan på nyckeltalen i samtliga branscher. Detta till följd av att företagen i studiens utvalda branscher främst finansieras genom leasing. Studiens resultat visade att koncernföretag inom detaljhandeln påverkats mest av IFRS 16. Därefter kommer tjänstesektorn och sedan byggbranschen med minst påverkan på nyckeltalen.

Leasing means that a company rents out an asset to another company and is increasingly used as a source of financing. The standard provider International Accounting Standards Board, together with the Financial Accounting Standards Board, published a new standard in 2016, IFRS 16 Leases, which replaced the previous standard IAS 17 Leases. The main change is to eliminate the difference between financial leases and operational leases by reporting the assets and liabilities in the balance sheet, with the exception of the agreements that run for one year and are of little value. The standard is expected to affect the companies balance sheet, income statement and cash flow analysis. The purpose of the study is to give an account on the current standard, to investigate the extent to which the financial reports of Swedish listed companies are affected and to examine how sectors at Nasdaq Stockholm are affected by the transition. The study is based on 2019 financial reports for the first quarter of the 11 Swedish GICS sectors listed on Nasdaq Stockholm to calculate the key financial ratios; EBIT, EBITDA, ROA and debt/equity ratio. The results of the survey showed that the sectors as a whole received a minimal change after the transition, however, some sectors were affected more than the general change. The key financial ratios EBIT, EBITDA and debt/equity ratio were positively impacted, while ROA was negatively affected by the transition. EBIT median increased by 1,21 percent, EBITDA increased in the median by 6,95 percent, debt/equity ratio increased in the median by 9,38 percent and ROA decreased by 1,74 percent in the median. The consumer discretionary sector was most affected, while the utilities sector was least affected by the transition to the new lease standard. / Leasing innebär att ett företag hyr ut en tillgång till ett annat företag och används alltmer som en finansieringskälla. Normgivaren International Accounting Standards Board har tillsammans med Financial Accounting Standards Board publicerat en ny standard år 2016, IFRS 16 Leasing, vilket ersatte den tidigare standarden IAS 17 Redovisning av leasingavtal. Den huvudsakliga förändringen är att eliminera skillnaden mellan finansiell leasing och operationell leasing genom att redovisa samtliga tillgångar och skulder i balansräkningen, med undantag för de avtal som löper under ett år och är av ringa värde. Standarden förväntas påverka företagens balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys. Syftet med studien är att redogöra kring den nuvarande standarden, undersöka i vilken utsträckning finansiella rapporterna hos svenska börsnoterade företag påverkas samt undersöka hur sektorerna på Nasdaq Stockholm påverkas av övergången. Studien har utgått från 2019 års finansiella rapporter för första kvartalet hos de 11 svenska GICS sektorerna som är listade på Nasdaq Stockholm för att beräkna nyckeltalen; EBIT, EBITDA, ROA och skuldsättningsgrad. Resultatet av undersökningen visade att sektorerna i helhet fick en minimal förändring efter övergången, dock påverkades vissa sektorer mer än den generella förändringen. Nyckeltalen EBIT, EBITDA och skuldsättningsgrad påverkades positivt, medan ROA påverkades negativt av övergången. EBIT ökade i median med 1,21 procent, EBITDA ökade i median med 6,95 procent, skuldsättningsgrad ökade i median med 9,38 procent och ROA minskade med 1,74 procent i median. Sektorn sällanköpsvaror påverkades mest medan sektorn kraftförsörjning påverkades minst av övergången till den nya leasingstandarden.

Leasing has for many years been an attractive financing alternative, especially for companies with a high debt-to-equity ratio. It is estimated that every third purchase is financed through leasing. Leasing has despite its popularity been exposed to criticism. What lead to the discussions is that a large part of the leasing was handled outside of the balance sheet. The discussions have finally resulted in IASB issuing a new leasing standard, IFRS 16, which replaced the previous standard IAS 17. With IAS 17, the lessee could classify his leases as operational or financial, with IFRS 16 all leases should be considered financial. IFRS 16 came into force on January 1, 2019, which meant that all companies applying IFRS had to capitalize all major leases during the financial years that began in 2019. In Sweden, it is still possible for lessees to classify their leases as operational if the lessee applies the Swedish K3 Rules. The advantages of operating leasing have been considered to be that the lessee can take a greater financial risk without being noticed, by keeping debts outside the company's balance sheet. Companies that apply IFRS will have financial reports that differ from the financial reports presented by companies that apply the K3 regulations. IFRS 16 is in its application very dependent on the discount rate used to calculate the present value of the leasing agreements. The purpose of the study is to examine how the layout of the financial reports differs in its handling of leasing depending on whether a company chooses to apply IFRS or whether the company chooses to apply K3 in its accounting. The purpose is also to examine how different interest rates affect the management of leasing in accordance with IFRS and to investigate whether there are any advantages and disadvantages for stakeholders when comparing and analyzing different companies that can be derived depending on which of the regulations are applied. We have investigated this by constructing typical cases where we applied the various regulations. The empirical data that, which has been generated from our typical cases, has been analyzed and interpreted from a stakeholder perspective with the help of various selected financial key ratios and the qualitative characteristics of useful financial information. The results of the study show that the majority of the financial key ratios, due to changes in the financial reports, are affected when a company applies IFRS instead of K3. The financial key ratios in some respects represent a company that is less financially strong when IFRS is applied. On the other hand, a company that applies IFRS exhibits better and more efficient operational operations in the cash flow analysis. Our conclusion is, despite the fact that certain financial key ratios have been negatively affected, that IFRS should be the regulatory framework that is preferred by stakeholders with regard to the management of leasing agreements. The reason is the more faithful representation that the company shows by applying IFRS. This study is hereafter written in Swedish. / Leasing har under många år varit ett attraktivt finansieringsalternativ, framförallt hos företag med en hög skuldsättningsgrad. Uppskattningsvis görs vart tredje inköp med leasing som finansiering. Leasing har trots sin popularitet varit ett omdiskuterat ämne, det som föranlett diskussionerna är att en stor del av leasingen hanterats utanför rapporten över finansiell ställning. Diskussionerna har tillslut resulterat i att IASB utfärdat en ny leasingstandard, IFRS 16, som ersatt den tidigare standarden IAS 17. Med IAS 17 kunde leasetagaren klassificera sina leasingavtal som operationella eller finansiella, med IFRS 16 ska alla leasingavtal anses vara finansiella. IFRS 16 trädde i kraft 1 januari 2019 vilket innebar att alla företag som tillämpar IFRS var tvungna att kapitalisera alla större leasingavtal under de räkenskapsår som påbörjades 2019. I Sverige är det fortsatt möjligt för leasetagare att klassificera sina leasingavtal som operationella om leasetagaren tillämpar det svenska K3-regelverket. Fördelar med operationell leasing har ansetts vara att leasetagaren kan ta en större finansiell risk utan att det uppmärksammas genom att hålla skulder utanför företagets rapport över finansiell ställning. Företag som tillämpar IFRS kommer ha finansiella rapporter som skiljer sig åt från de finansiella rapporter som presenteras av företag som tillämpar K3-regelverket. Men även att IFRS 16 i sin tillämpning är väldigt beroende av den diskonteringsränta som används för att nuvärdesberäkna leasingavtalen. Syftet med studien är att undersöka hur utformningen av de finansiella rapporterna skiljer sig åt i sin hantering av leasing beroende på om ett företag väljer att tillämpa IFRS eller om företaget väljer att tillämpa K3 i sin redovisning. Syftet är också att undersöka hur olika räntelägen påverkar hanteringen av leasing enligt IFRS samt att undersöka om det finns några för- och nackdelar för intressenter vid jämförande och analysering av olika företag som går att härleda till vilket av regelverken som tillämpas. Detta har vi undersökt genom att konstruera typfall där vi tillämpat de olika regelverken. Den empiri som typfallen genererat har analyserats och tolkats utifrån ett intressentperspektiv med hjälp av diverse utvalda nyckeltal men också redovisningens kvalitativa egenskaper. Resultatet av studien visar att flertalet nyckeltal, till följd av förändringar i de finansiella rapporterna, påverkas när ett företag tillämpar IFRS istället för K3. Nyckeltalen framställer i vissa avseenden ett företag som mindre finansiellt starkt när IFRS tillämpas. Däremot uppvisar ett företag som tillämpar IFRS en bättre och mer effektiv operativ verksamhet i kassaflödesanalysen. Vår slutsats är trots att vissa nyckeltal påverkats negativt att IFRS är det regelverk som med avseende på hantering av leasingavtal bör föredras av intressenter. Anledningen är den mer korrekta bilden som företaget visar genom att tillämpa IFRS.

IFRS 15 trädde i kraft 1 januari 2018, och innebar en stor förändring för intäktsredovisningen. Det saknas studier genomförda i en svensk kontext som undersöker om IFRS 15 haft någon påverkan på redovisningskvaliteten. Studien visar att redovisningskvaliteten, som mäts genom graden av resultatmanipulering, har ökat sedan införandet av IFRS 15 med avseende på de intäktsrelaterade periodiseringarna. Sett till de totala periodiseringarna har ingen förbättring skett, vilket innebär att det fortfarande förekommer resultatmanipulering hos företagen noterade på Stockholmsbörsen. / IFRS 15 took effect January 1st 2018, and resulted in a major change in revenue recognition. There are no studies conducted in a Swedish setting that examine whether IFRS 15 has had any impact on the accounting quality. The study shows that the accounting quality, which is measured by the extent of earnings management, has increased since the introduction of IFRS 15 with respect to the revenue related accruals. In terms of the total accruals, no improvement has been made, which implies that there is still earnings management conducted by the companies listed at the Stockholm Stock Exchange.

Sammanfattning Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Andreas Byström Wilhelm Stenlund                        97/09/12            02/04/09 Titel: Goodwillnedskrivning, en jämförelse mellan noterade och onoterade  företag. Handledare: Aija Voitkane  Nyckelord: Goodwill, Goodwillnedskrivning, IFRS, IAS36, Informationsasymmetri, Opportunism, Marknad, Noterade företag, Onoterade företag. Frågeställningar: Vilka variabler påverkar hanteringen av goodwillnedskrivning?  Finns det skillnader mellan noterade och onoterade företag vad gäller variablernas påverkan på goodwillnedskrivning?  Syfte: Studien syftar till att undersöka goodwillhanteringen i noterade och onoterade företag för att bidra med eventuell kunskap om diskrepans i redovisningspraktik som styrs av möjligheter till opportunism.  Metod: En kvantitativ forskningsmetod har använts, sekundärdata i form av årsredovisningar 2019–2021 har samlats in via databasen Retriever Business. Därefter har korrelations- och regressionsanalyser genomförts.  Slutsats: Studien konstaterar att det finns en positiv korrelation mellan att vara noterad och procentuell goodwillnedskrivning, samt att noterade företag jämfört med onoterade skriver ned högre andel av goodwill. I övrigt har inga signifikanta samband mellan de undersökta variablerna och goodwillnedskrivning upptäckts, varpå inga övriga skillnader mellan noterade och onoterade företag har kunnat konstateras. / Abstract Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Andreas Byström, Wilhelm Stenlund                   97/09/12              02/04/09 Title: Goodwillimpairment, a comparison between listed and unlisted companies.  Supervisor: Aija Voitkane Keywords: Goodwill, Goodwillimpairment, IFRS, IAS 36, Informationsasymmetri,  Opportunism, Market, Listed, Unlisted.  Research Questions: What variables are considered to affect the management of goodwill impairment? Are there differences between listed and unlisted companies in terms of the variable's impact on goodwill impairment?  Purpose: The study aims to investigate goodwillimpairment in listed and unlisted companies to contribute with possible knowledge about discrepancy in accounting practice that is governed by opportunities for opportunism.  Method: This study is based on a quantitative research method where secondary data has been collected through the database Retriever Business, the data has been collected via annual reports for year 2019–2021. Descriptive statistics has been analyzed in combination with correlation- and regression analysis through Rstudio.  Conclusion: The study states that there is a positive correlation between being listed and percentage write-down of goodwill, and that compared to unlisted companies, listed companies write down a higher percentage of goodwill. Otherwise, no significant relationships between the examined variables and goodwill write-downs have been discovered, whereupon no other differences between listed and unlisted companies have been ascertained.