Trots fördelarna med minskad informationsasymmetri och ökad marknadseffektivitet har inte alla länder implementera den globala redovisningsstandarden IFRS. Syftet med studien var att analysera hur USA ur ett historiskt perspektiv reagerat mot harmoniseringen med den globala redovisningsstandarden IFRS. Det teoretiska ramverket grundar sig i institutional theory med fokus på de olika aktörernas beteende. Dessutom de olika strategiska reaktionerna som organisationer antar som ett resultat av institutionellt påtryck mot överensstämmelse. Studien baseras på arkivforskning genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien finner att USA är benägna att byta reaktion flera gånger från året 1970. Dessutom ökar USA gradvis hur aktiv deras reaktion mot harmoniseringen med IFRS är. Slutligen den senaste reaktionen USA visar är manipulate. / Despite the benefits of reduced information asymmetry and increased market efficiency, not all countries have adopted the global accounting standard IFRS. The purpose of this study was to investigate how US from a historical perspective reacted towards the harmonization with the global accounting standard IFRS. The theoretical framework is derived from the institutional theory with an emphasis on the behavior of actors. Furthermore, the different strategic responses that organizations enact as a result of institutional pressures toward conformity. This study is based on archival research through a qualitative content analysis. Findings shows that US is prone to change responses several times from the year 1970. In addition, US is gradually increasing how active its response to harmonization with IFRS is. Lastly, the most recent response US shows are manipulate.

This Master´s thesis presents a comparison of the rules of Czech accounting legislation and International Accounting Standards IAS/IFRS. Based on the knowledge of these laws, the thesis analyses accounting principles and methods of data reporting in the financial reports - Balance sheet and Profit and loss account on the example of a concrete company and quantifies differences. By calculation of selected indicators of financial ratio analysis is considered the informational value of statements drawn up under the two laws.

This thesis analyzes the differences in reporting financial information, according to Czech accounting legislation and IFRS / IAS. Single part of the thesis is devoted to concrete application and evaluation their impact on the image of the financial position and business performance.

This master´s thesis deals with problems of transformation of financial statements prepared in accordance with Czech accounting regulations on the financial statements in accordance with International Financial Reporting Standards. In the first section of the thesis elaborated theoretical work, in the second part contains a translation of financial statements of an entity selected and defined by the conclusions of both systems for reporting financial information.

Master thesis deals with the application of international financial reporting standard for small and medium-sized enterprises. The object of this thesis is to define the conceptual framework for financial reporting under IFRS for SMEs, to analyze the differences between CZ GAAP and reporting under IFRS for SME and then apply the acquired knowledge within practical part of master thesis along with the definition of the costs and benefits associated with the transition to IFRS for SMEs.

This thesis deals with the transfer of the financial statements prepared in accordance with the applicable Czech accounting legislation on a selected company financial statements in accordance with IFRS for SMEs . The practical part focuses on the specific differences in the reporting of financial information and the end of the thesis are defined impact on the financial position and performance of the entity.

Normgivare presenterar kontinuerligt nya redovisningsstandarder för att anpassa redovisningen efter samhällsutvecklingen. En sådan standard är IFRS 15, som avsåg att harmonisera intäktsredovisning och göra den mer jämförbar, samt minimera risken för intäktsplanering som orsakade ett flertal skandaler runt millennieskiftet. Standarden förväntades innebära stora förändringar på interna processer, rutiner och system i branscher där de använder sig av långa och komplexa avtalsstrukturer. Det är viktigt för normgivare att ha förståelse för de industrier som påverkas av de regleringar som introduceras. Det finns brist på studier som undersökt hur företag påverkas internt och vilka effekter en ny redovisningsstandard kan få på interna processer, rutiner och system. Studiens syfte är således att förklara vilka huvudsakliga effekter en redovisningsförändring kan få på interna processer, rutiner och system hos de bolag som påverkas av förändringen. Syftet uppnås genom en flerfallstudie på fem bolag inom byggindustrin, en industri där långa komplexa kundavtal med många prestationsåtaganden är vanligt förekommande. Studien har tillämpat en kvalitativ metod där vi genomfört intervjuer med representanter som arbetat med omställningen till IFRS 15. Studiens resultat visar på att IFRS 15 orsakat ett omfattande arbete med att förstå och applicera standarden för byggindustrin, i synnerhet hos de större bolagen. Trots de betydande nedlagda resurserna på arbetet har effekten på processer, rutiner och system blivit små. Studien indikerar att en orsak till detta kan vara att standarden ska gälla över hela världen och alla typer av verksamheter, vilket gör den generell och lämnar stort utrymme för tolkning. På grund av detta kan företag välja att tolka standarden på ett sådant sätt som överensstämmer med hur de redovisat innan standardens introduktion, och därmed uteblir den önskade effekten. / Norm-setters continuously present new accounting standards to adapt accounting to the development of society. One such standard is IFRS 15, which was developed with the aim of harmonizing revenue accounting and make it more comparable, as well as minimizing the risk of revenue planning which had caused several scandals around the turn of the millennium. The standard was expected to result in large changes in internal processes, routines and systems in industries that use long and complex contract structures. It is important for norm-setters to understand the industries that are affected by the regulations they introduce. There is a lack of studies that have explored how companies are affected internally and what effects a new accounting standard can have on their processes, routines, and systems. The purpose of this study is therefore to explain what main effects an accounting change can have on the internal processes, routines, and systems in the companies affected by the change. The purpose is achieved by a multiple case study focusing on of five companies within the construction industry, where long and complex customer contracts with many performance commitments are common. This study has applied a qualitative research method and conducted interviews with company representatives who have worked with the conversion process to IFRS 15. The results of the study show that IFRS 15 has caused a comprehensive work in trying to understand and apply the standard for the construction industry, especially within the larger companies. Despite the significant amount of resources used has the effects seen on processes, routines, and systems been small. The study indicates that one of the reasons for the small effect could be that the IFRS 15 standard is supposed to apply in the same form globally, and across different business segments and industries. This means that IFRS 15 is a broad standard which becomes open to multiple varying interpretations. As a result, companies can choose to interpret the standard in a way which corresponds with how they have always conducted their reporting prior, and therefore the new standard may not achieve the desired outcome.

Redovisningen av leasing har länge kritiserats för att väsentliga tillgångar inte redovisats i balansräkningen. I januari 2019 implementerades IRFS 16 som en ny redovisningsstandard för leasing. Standarden innebär att tidigare operationella leasingavtal ska redovisas i balansräkningen som en nyttjanderättstillgång med en tillhörande leasingskuld. Syftet med IFRS 16 är att öka jämförbarheten mellan företag som finansierar tillgångar genom lån och företag som leasar tillgångar. Denna standard kommer förändra finansiella nyckeltal som ofta används av intressenter för att bedöma ett företags finansiella ställning. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur IFRS 16 har påverkat jämförbarheten och företagsvärderingar på Stockholmsbörsen och specifikt i detaljhandelbranschen som förväntas påverkas mest. Studien har genomförts genom datainsamling från 305 företag på Stockholmsbörsen där företagen senare delats in i olika branscher för att undersöka skillnader. Denna studie har tillämpat positiv redovisningsteori som ligger till grund för att analysera resultatet. Resultatet visar en signifikant förändring i samtliga finansiella nyckeltal som undersökts. Detaljhandeln är den bransch som påverkas mest av IFRS 16 där skuldsättningsgraden ökade med 78,23%. Anledningen till varför detaljhandeln påverkas mer än övriga branscher är för att verksamheterna finansieras till stor del genom leasing av lokaler. En ökad skuldsättningsgrad till följd av IFRS 16 leder till en försämrad finansiell ställning trots att den faktiska betalningsförmågan är oförändrad. Detta kan påverka förmågan att attrahera kapital samt möjligheten att förhålla sig till nya och befintliga lånevillkor. Vidare kan en större varians i nyckeltal påverka värderingar av företag till följd av en förändrad jämförbarhet samt högre lönsamhetsmått och högre skuldsättning. IFRS 16 leder även till en ökad transparens genom att leasingavtalen redovisas i balansräkningen mot att tidigare frivilligt redovisats i noterna. Studiens slutsats är att IFRS 16 har en betydande påverkan på jämförbarheten och finansiella nyckeltal på Stockholmsbörsen. Relevansen av vissa nyckeltal kan påverkas och intressenter kommer behöva göra justeringar för redovisningsstandarden. Över tid kan jämförbarheten däremot förväntas öka i och med att nyttjanderättstillgångar och leasingskulder redovisas mer lättillgängligt vilket leder till att intressenter får en bättre förståelse för hur verksamheterna finansieras. / Accounting for leases has long been criticized for not recognizing significant assets in the balance sheet. IFRS 16 was implemented in January 2019 as a new accounting standard for leases. The new standard means that previous operating leases are recognized in the balance sheet as a right-of-use asset and a lease liability. The purpose of IFRS 16 is to improve comparability between companies that finance assets through loans and companies that lease assets. The standard will have an impact on financial ratios that are commonly used by stakeholders to assess the financial standing of a company. The purpose of the study is to increase understanding of the impact IFRS 16 has on comparability and valuations on the Stockholm Stock Exchange and specifically the retail sector which is expected to be affected the most. The study was conducted through data collection from 305 companies on the Stockholm Stock Exchange where the companies were later divided into different sectors to analyze differences. Positive accounting theory has been applied to help analyze the result of the study. The result shows a significant change in all of the key financial ratios which have been examined. IFRS 16 has the largest impact in the retail sector among all sectors with an increase of 78,23% in debt to equity ratio. Retail is affected more than any other sector due to the large amount of leasing in financing the business activities. An increased debt to equity ratio as a result of IFRS 16 leads to a weaker financial standing despite an unaffected ability to pay long-term debts and interests. This affects a company’s ability to raise capital and their capability of sustaining covenants. Furthermore, the variance in financial ratios may have an impact on valuations due to an affected comparability and higher profitability ratios and higher debt. However, IFRS 16 will increase transparency of lease contracts by recognizing these in the balance sheet which were previously voluntarily disclosed in the notes. The study concludes that IFRS 16 has a significant effect on the comparability and financial ratios on the Stockholm Stock Exchange. The relevance of certain ratios may be affected and stakeholders will need to make adjustments for the new standard. Over time, comparability is expected to improve by better accessibility of right-of-use assets and lease liabilities which leads to a better understanding of the financing of businesses.

Den Europeiska organisationen IASB och den Amerikanska organisationen FASB gav i maj 2014 ut IFRS 15-Intäkter från avtal med kunder vilket är den nya standarden med anvisningar om hur intäkter ska redovisas. Denna standard började gälla 1 januari 2018 och ersatte de äldre intäktsredovisningsstandarderna IAS 11 och IAS 18. Problemet med de äldre standarderna var att det fanns en svårighet med att hitta den kritiska tidpunkten för rekognition av intäkter. Med anledning av detta var den nya standardens yttersta syfte att klargöra för när intäkter ska tas upp i bolagens räkenskaper. Syftet med denna studie är att belysa de redovisningsskillnader som finns mellan IFRS 15 och IAS 11 samt undersöka vilka konsekvenser dessa skillnader får för bolags intressenter och deras beslutsfattande. För att på bästa sätt kunna belysa dessa skillnader består empirin av egenkonstruerade typfall där de olika redovisningsstandarderna appliceras. Användandet av typfall grundar sig i att det när studien gjordes inte fanns några årsredovisningar som hade IFRS 15 som redovisningsgrund eftersom standarden är så ny. För att kunna bestämma när en intäkt ska tas upp i redovisningen blir matchnings och realisationsprincipen två centrala delar i analysen. Med hjälp av vetenskapliga källor och etablerade teorier analyseras dessa. Vid analys av empirin och vid slutsatserna är det främst intressentteorin som ligger till grund för analysen. Således är de slutsatser som dras baserade på intressentteorin. Studien kommer fram till att IFRS 15 betraktas som något mer försiktig än sin föregångare IAS 11.

Du fait de biais dont souffrent les dirigeants d’entreprises lorsqu’ils prennent des décisions d’acquisition, le M&A a une longue tradition de ne pas générer des retours positifs pour les acheteurs. Au travers de 3 essais, notre recherche explore l’impact de récentes évolutions de l’environnement économique et social, incluant 1) le déploiement des normes IFRS, 2) le développement des comités de conseil d’administration ou de surveillance, et 3) la publication de la Loi NRE, sur la performance M&A des acquéreurs en France. Analysant les rendements anormaux générés au moment où une acquisition est faite, nous trouvons que la performance M&A ne s’est pas améliorée, principalement du fait que les principaux changements intervenus ont laissé un important pouvoir discrétionnaire au management mais aussi parce l’adoption de nouvelles pratiques de marché ont pu être intégrées par les investisseurs dans leur évaluation de résultats d’acquisition. Nous trouvons aussi que les stratégies RSE ont un impact négatif. Cependant, nous trouvons que la mise en place de comités de conseil et l’entrée en vigueur de la Loi NRE, qui ont pu conduire à une transparence accrue de l’information, ont eu un impact positif. / Because management suffers from biases when making acquisition decisions, M&A has been having a longstanding reputation for providing acquirers with no or limited returns. Through 3 essays, our research explores the impact of recent evolution in business environment, including 1) the implementation of IFRS regulations, 2) the development of board committees popularized following SOX regulations, and 3) the implementation of the NRE Law, on acquirers’ M&A performance in France. Analyzing abnormal returns generated at the time of an acquisition is made, we find that M&A performance has not overall improved, mainly because most the changes reviewed can be assumed to leave a significant space for managerial discretion but also because new business practices become market standards integrated by investors when valuing acquisition outcomes. We also find CSR strategies to have a negative impact on M&A performance. We however find that the implementation of a board committee and the enforcement of the NRE Law in France, that may lead to more information transparency, have had a positive impact.