År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 i Sverige. I och med detta genomför företag nedskrivningsprövningar av goodwill. Dessa kan inbegripa nuvärdesberäkningar av framtida kassaflöden. Forskarna Carlin och Finch utförde år 2009 en studie på australiensiska börsnoterade företag för att undersöka om diskonteringsräntor, vilka används vid en nedskrivningsprövning, sätts opportunistiskt. Studien genomfördes genom att de visade på förekomsten av avvikelser mellan diskonteringsräntan som företagen redovisat och en av forskarna estimerad teoretisk diskonteringsränta beräknad genom the Capital Asset Pricing Model [CAPM]. Carlin och Finch hävdar att användandet av diskonteringsräntor vilka avvek mer än 150 räntepunkter från de teoretiska diskonteringsräntorna inte kan förklaras av estimeringsfel och därmed är i linje med opportunistiskt beteende. Det har presenterats olika former av opportunism som förklaring till dessa avvikande diskonteringsräntor. Dessa inbegriper opportunistiskt beteende genom earnings managagement i form av big bath och income smoothing. Denna studie undersöker om avvikande diskonteringsräntor förekommer och om förklaringarna presenterade av Carlin och Finch har bärighet år 2010 för företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Detta genom att använda samma metod som Carlin och Finch gällande beräknandet av teoretiska diskonteringsräntor för att sedan relatera detta till resultatutveckling och faktiskt utförd goodwillnedskrivning. Denna studie visar att avvikelser mellan företagens redovisade och en genom CAPM beräknad teoretisk diskonteringsränta tycks vara vanligt förekommande och att avvikelser som kan förklaras av big bath förekommer, detta tycks dock vara ovanligt. Ingen avvikelse mellan redovisad och teoretisk diskonteringsränta kan påvisas som kan förklaras av opportunistiskt beteende genom income smoohting i syfte att dämpa resultat. Vidare framför denna studie kritik av tidigare studiers slutsatser om förekomst av agerande i linje med opportunism då redovisad diskonteringsränta avviker från en genom CAPM beräknad diskonteringsränta. / In 2005 IFRS 3 and IAS 36 were implemented in Sweden. As of this companies perform impairment testing of goodwill. These impairment tests may include discounted cash flow analyses. The researchers Carlin and Finch conducted a study in 2009 of Australian listed companies to investigate if the discount rates used in these impairment tests possibly were used opportunistically. They did this by demonstrating deviations between the discount rates that companies reported and discount rates calculated by the researchers using the Capital Asset Pricing Model [CAPM]. Carlin and Finch argues that reported discount rates that deviated more than 150 basis points from the estimated discount rates cannot be explained by estimation error and is thus consistent with opportunistic behavior. Explanations were presented by Carlin and Finch concerning the occurrence of these deviations. These include earnings management in the form of big bath and income smoothing.   This study examines whether deviating discount rates occur and if the explanations presented by Carlin and Finch can be documented for companies listed on Nasdaq OMX Stockholm in 2010. This is conducted by using the same method as Carlin and Finch regarding the calculation of the discount rates. Further this is related to earnings and actual performed goodwill impairments. This study shows that deviations between reported discount rates and theoretical discount rates, estimated by CAPM, are prevalent and that these deviations may have been motivated by big bath, though this appears to be unusual. No deviations between reported and theoretical discount rates can be shown that can be explained by opportunistic behavior by conducting income smoothing to dampen earnings. Furthermore, in this study criticism is put forth of earlier studies’ conclusions concerning behavior consistent with opportunism explaining deviations between reported and theoretical discount rates calculated using CAPM.

Bakgrund: Sedan IFRS infördes år 2005 har goodwill fått en allt mer betydande roll i svenska börsnoterade företag. Idag utgör goodwill majoriteten av köpeskillingen vid rörelseförvärv, vilket går emot grundtanken hos de nuvarande redovisningsstandarderna. Redovisningen av rörelseförvärv enligt IFRS ger företagsledningen stor frihet att använda sitt egna omdöme. Detta har av många påpekats ger plats för opportunistiskt agerande och möjligheter för företag att strategiskt kunna fördela större summor till goodwill. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida företagens skuldsättningsgrad, storlek och lönsamhet påverkar andelen av köpeskillingen som allokeras till goodwill vid rörelseförvärv. Vidare är syftet att undersöka om företagsledningen i svenska noterade bolag agerar opportunistiskt vid köpeskillingallokeringen i samband med rörelseförvärv. Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod använts. I studien undersöks  194 rörelseförvärv gjorda av företag noterade på Large Cap och Mid Cap under perioden 2011-2014. Detta gjordes för att undersöka sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad, storlek och lönsamhet och andelen av köpeskillingen som allokeras goodwill. Detta har testats med hjälp av regressionsanalyser. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att företag med lägre lönsamhet tenderar att fördela en större andel av köpeskillingen till goodwill jämfört med företag med högre lönsamhet. Resultatet påvisar även att mindre företag tenderar att allokera en större andel av köpeskilling till goodwill jämfört med större företag. Studien finner dock enbart svaga belägg för att skuldsättningsgrad kan vara en påverkande faktor. Resultatet ger följaktligen indikationer på att företagsledningen agerar opportunistiskt i samband med köpeskillingsallokeringen. / Background: Since adopting IFRS in 2005, goodwill has gained an increasingly significant role in Swedish listed companies. Today, goodwill makes for the majority of the purchase price in business acquisitions, which goes against the basic idea of the current accounting standards. Accounting for business acquisitions under IFRS gives management greater discretion and more room to use their own judgement. This has been pointed out by many to provide room for opportunistic behavior and the opportunity for companies to strategically allocate larger sums to goodwill. Purpose: The purpose of this paper is to examine whether the companies’ leverage, size and profitability affect the percentage of the purchase price allocated to goodwill. Furthermore, the purpose is to examine whether managers in Swedish listed firms act opportunistically in the case of purchase price allocation associated with business acquisitions. Method: To achieve the purpose of the study a quantitative method is used. This study examined 194 business acquisitions made by companies listed on the Large Cap and Mid Cap during the period 2011-2014. This was done to examine the correlation between firm leverage, size and profitability and the proportion of the purchase price allocated to goodwill. This has been tested using regression analysis. Results and conclusion: The results of the study show that companies with lower profitability tend to allocate a greater proportion of the purchase price to goodwill compared with companies with higher profitability. The results also show that smaller companies allocate a larger proportion of the purchase price to goodwill compared with larger companies. The study finds, however, only weak evidence that leverage can be an influencing factor. These results therefore provide indications that management uses their discretion to act opportunistic in the purchase price allocation process.

IASB och FASB utkom i maj 2014 med IFRS 15, en ny redovisningsstandard för intäktsredovisning. IFRS 15 kommer att ersätta de nuvarande standarderna för intäktsredovisning, IAS 18 och IAS 11. Tillämpningen av IFRS 15 kan resultera i mer eller mindre omfattande förändringar av intäktsredovisningen. Intäktsredovisning och effekten som följer av att tillämpa olika standarder och redovisningsprinciper har länge varit föremål för diskussion. Diskussionen bottnar i olika synsätt gällande när recognition av intäkter skall ske, det vill säga vilka rekvisit som skall föreligga för att en intäkt skall tas upp i resultaträkningen/rapport över totalresultat.I denna uppsats tillämpas rekvisitet för intäktsredovisning i enlighet med IFRS 15 och IAS 11 för att belysa effekten i resultaträkningen när respektive rekvisit tillämpas i samband med entreprenaduppdrag. Effekten av de olika rekvisiten för intäktsredovisningen av entreprenader, analyseras genom att tillämpa en modell som belyser olika informationsvärden som uppstår till följd av att rekvisiten tillämpas.Finansiella rapporter syftar till att delge information till intressenter. Vilka rekvisit som underbygger intäktsredovisningen har en nära koppling till informationsvärdet som erhålls. Olika intressenter efterfrågar olika informationsvärden i de finansiella rapporterna. I vissa fall premieras aktualitet och relevans, i andra fall tillförlitlighet. I denna uppsats analyseras två intressentperspektiv kopplat till det informationsvärde som tillämpningen av IAS 11 respektive IFRS 15 resulterar i. Decision-usefulness och stewardship utgör de primära intressentperspektiven som analyseras i denna studie.Syftet med denna studie är således att genom tillämpning av IAS 11 och IFRS 15, analysera konsekvenserna vid respektive tillämpning avseende intäktsredovisning av entreprenader. Vidare utvecklas en förklaringsmodell, underbygg med litteratur inom ämnesområdet, som konsekvent tillämpas för att analysera informationsvärdet som tillämpningen av respektive standard ger upphov till. Studien visar att tillämpningen av de olika rekvisiten kan ge upphov till information som tilltalar olika intressenter utifrån deras informationsbehov. Tillämpningen av IFRS 15 ledde i större utsträckning till varierande informationsvärden än tillämpningen av IAS 11. I studien framkommer även att rekvisiten för intäktsredovisning kan ge upphov till olika effekter i resultaträkningen. / In May 2014 the IASB and the FASB published IFRS 15, a new accounting standard for revenue recognition. IFRS 15 will replace the current standards on revenue recognition, IAS 18 and IAS 11. The application of IFRS 15 may result in more or less extensive changes in revenue recognition. Revenue recognition and the effect resulting from the application of different standards and policies has long been a subject of discussion. The discussion stems from the different views regarding when the recognition of revenue take place, i.e. the necessary prerequisites which must exist for income to be included in the income statement/statement of comprehensive income. In this paper the necessary prerequisite for revenue recognition is applied in accordance with IFRS 15 and IAS 11 in order to highlight the effect in the income statement when the respective necessary prerequisites is applied in the context of construction contracts. The effect of the various necessary prerequisites for revenue recognition of construction contracts is analyzed by applying a model that illustrates the different information values arising from the application of the necessary prerequisites. Financial reports are designed to communicate information to stakeholders. The necessary prerequisites that underpin revenue recognition have a close connection to the information value that is obtained. Different stakeholders demand different information values in the financial statements. In some cases timeliness and relevance is rewarded, in other cases reliability. In this paper a stakeholder perspective is illustrated which is linked to the information value that the application of IAS 11 and IFRS 15 results in. Decision-usefulness and stewardship are the primary stakeholder perspectives that are analyzed in this study. The purpose of this study is to analyze the consequences on revenue recognition by applying IAS 11 and IFRS 15 on construction contracts. The information value resulting from the application of the standards is analyzed through an explanatory model with basis in the subject area. The findings shows that the application of the various necessary prerequisites can lead to information that appeals to different stakeholders based on their information needs. The application of IFRS 15 led in larger extent to various information values than the application of IAS 11. The findings also show that the necessary prerequisites for revenue recognition may give rise to different effects on the income statement. This paper is written in Swedish

Säkringsredovisning används vid redovisning av finansiella instrument som innehas i säkringssyfte. Det är svårt att tillämpa nuvarande regler för säkringsredovisning på makro-säkringar, särskilt när portföljer hanteras dynamiskt. På grund av begränsningarna i nuvarande säkringsredovisning har många företag svårt att tillförlitligt presentera resultatet av dynamisk riskhantering i de finansiella rapporterna. Effekten blir att vissa företag undviker att använda säkringsredovisning medan andra endast tillämpar säkringsredovisning till viss del. En del företag använder istället andra säkringstekniker som inte fullständigt återspeglar den dynamiska riskhanteringen. IASB har publicerat ett diskussionsunderlag (DP) som presenterar en redovisningsmetod för dynamisk riskhantering. Målet med den nya metoden Portfolio Revaluation Approach (PRA) är att uppnå en tillförlitlig presentation samt reducera den nuvarande operativa komplexiteten.Syftet med studien är att undersöka och jämföra IASB:s intressenters attityder till redovisning av dynamisk riskhantering och identifiera deras attityder till den föreslagna redovisnings-metoden PRA. Studien syftar dessutom till att kartlägga intressenternas attityder till hur en framtida metod bör utformas. I studien genomförs en kvalitativ innehållsanalys för att skapa en uppfattning av intressenternas attityder. Studien baseras på 30 remissvar som inkommit från intressenter som svar på IASB:s utgivna DP om makrosäkring. Intressentgrupperna som studien baseras på är normgivare, revisionsbolag och företag.Studien visar att intressenterna anser att det uppstår problem när nuvarande regler tillämpas på dynamiskt hanterade portföljer. IASB bör därför utveckla regler som återspeglar och blir tillämpbara på dynamisk riskhantering. Remissvaren visar dock att åsikterna om makro-säkringsprojektets omfattning och vad dynamisk riskhantering bör innefatta skiljer sig åt. IASB har frångått det initiala målet med projektet och utökat omfattningen. Intressenterna kräver därför att IASB tydliggör målet innan ett utkast (ED) utvecklas.Studien påvisar att åsikterna om PRA är skilda. Intressenterna har dock identifierat fler nackdelar än fördelar med PRA. Enligt intressenterna bör en framtida redovisningsmetod för dynamisk riskhantering endast tillämpas när riskerna har minimerats genom säkring och inte vid all dynamisk riskhantering. Intressenterna anser att en tillämpning på alla dynamiska riskhanteringsaktiviteter skulle öka resultatvolatiliteten och inte resultera i användbar information. Studien visar att en framtida redovisningsmetod för dynamisk riskhantering bör vara frivillig att tillämpa. Intressenterna anser att metoden bör utformas för att kunna tillämpas på alla risker, inte enbart ränterisker. Enligt intressenterna bör IASB inte utveckla en helt ny metod utan istället utforma en metod som bygger på befintliga regler i IFRS 9 Finansiella instrument och IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB bör dessutom utforma principbaserade regler eftersom att den dynamiska riskhanteringen är föränderlig. IASB måste säkerställa att metoden är praktisk genomförbar. Vår slutsats är att intressenterna förvisso uppmuntrar IASB:s makrosäkringsprojekt men få är tillfredsställda med det som presenteras i DP. / Hedge accounting is used when accounting for financial instruments held for hedging purposes. There are difficulties associated with applying existing hedge accounting requirements to macro hedges particularly when portfolios are managed dynamically. Because of the limitations of existing hedge accounting many entities find it difficult to faithfully present the results of dynamic risk management in the financial statements. As a result, some entities do not apply hedge accounting at all while others only apply parts of hedge accounting. Some entities apply other hedging techniques which do not correctly reflect the dynamic risk management. The IASB has published a Discussion Paper (DP) featuring an accounting method for dynamic risk management. The objective of the new method Portfolio Revaluation Approach (PRA) is to achieve a faithful presentation of dynamic risk management and reduce the existing operational complexity.The purpose of the study is to examine and compare the attitudes of the IASB’s stakeholders towards accounting for dynamic risk management and identify their opinion on the proposed accounting method PRA. The study also aims to identify stakeholders’ views on how a future method should be designed. To obtain an understanding of stakeholders’ views a qualitative content analysis were used. The study is based on 30 comment letters received from stakeholders in response to the issued DP on macro hedging. The stakeholders where categorized into three groups: standard setting bodies, accounting firms and corporations.The study shows that stakeholders consider that problems arise when the current rules is applied to dynamically managed portfolios. The IASB should develop rules that will be applicable and reflect dynamic risk management. The comment letters shows different opinions about the scale of the project and what dynamic risk management should cover. The IASB has modified the initial objective of the project and expanded the scope. Stakeholders therefore require that the IASB clarifies the objective before they develop an Exposure Draft (ED).The study found that opinions on PRA are diverse. Stakeholders have, however, identified more disadvantages than advantages with PRA. According to stakeholders, a future accounting method for dynamic risk management should be applied only when risk mitigation has been undertaken by hedging and not applied on all dynamic risk management. Stakeholders believe that an application on all dynamic risk management activities would increase volatility in profit or loss and not result in useful information. Furthermore, the study shows that a method should be optional to apply. A future accounting method should be designed to be applicable to all risks, not only interest rate risks. Judging by the commentIIletters from the stakeholders, the IASB should not develop a new method but instead design a method based on the existing rules in IFRS 9 Financial instruments and IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement. Moreover, the IASB should develop principle-based rules because of the character of dynamic risk management. The IASB must ensure that the method is practicable. Our conclusion is that even though the stakeholders encourage the macro hedging project, few are satisfied with the proposal submitted.(This paper is written in Swedish)

Bakgrund Som en följd av den ökade globaliseringen strävar normgivare ständigt efter en harmonisering av internationella redovisningsstandarder. I maj 2014 publicerade normgivaren IASB (International Accounting Standards Board) en ny standard för intäktsredovisning – IFRS 15. Vid framtagning av nya redovisningsstandarder ska normgivare utgå från en generell föreställningsram. Det faktum att kapitalmarknadens aktörer under de senaste åren har fått betydligt mer inflytande skulle kunna påverka IASB:s förhållningssätt till föreställningsramen. Vid framtagning av en ny redovisningsstandard ställs IASB också inför ett svårt avgörande gällande mängden upplysningar. Dagens komplexa ekonomiska verklighet kräver omfattande upplysningar, samtidigt som det visat sig att det kan bli för mycket. Då uppstår vad som benämns som disclosure overload. Syfte Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur IFRS 15 förhåller sig till IASB:s föreställningsram och hur synpunkter från aktörer på kapitalmarknaden påverkat förhållningssättet. Studien syftar även till att undersöka hur IASB:s arbete med IFRS 15 ställer sig i relation till begreppet disclosure overload. Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använt oss av sekundärdata. Vidare har vi haft en iterativ strategi och utgått från såväl befintlig forskning på ett deduktivt sätt, men även sökt bidra med ny kunskap i enlighet med en induktiv ansats. Slutsatser Studien konstaterar att IFRS 15, i jämförelse med tidigare standarder för intäktsredovisning, har ett bättre förhållningssätt till IASB:s föreställningsram. Aktörer på kapitalmarknaden har i vissa fall bidragit till ett bättre förhållningssätt, medan de i andra fall har gått emot föreställningsramen. Begreppet disclosure overload är komplext, samtidigt som IFRS 15 anses vara upplysningstung. Framtagningen av IFRS 15 kan anses ligga fel i tiden, med tanke på de pågående projekt som syftar till bättre upplysningskrav i finansiella rapporter. / Background As a result of the increased globalization, Standard-setters constantly strive to harmonize international accounting standards. In May 2014 IASB (International Accounting Standards Board) published a new standard revenue recognition - IFRS 15. With the development of new accounting standards, IASB must keep within a general mindset, commonly known as Conceptual Framework. The fact that the actors on the capital market in recent years have had considerable more leverage, could influence the IASB's approach to the general Framework. Another problem IASB faces while establishing a new accounting standard is disclosure. Today's complex economic reality requires extensive disclosures. Mean while it may appear there are too many disclosures, this is known as disclosure overload. Purpose The study's purpose is to create an understanding of how IFRS 15 relates to the IASB's Conceptual Framework and how the views of actors on the capital market have affected the approach. This study also aims to examine how the IASB's work on IFRS 15 stands in relation to the concept of disclosure overload. Methodolgy We conducted a qualitative study in which we have used secondary analysis. Furthermore, we have had an iterative approach and used current research in a deductive manner, we also searched new knowledge in accordance to an inductive approach. Conclusions This study concludes that IFRS 15, in comparison with previous standards for revenue recognition have a better approach to the Conceptual Framework. Actors on the capital market have in some cases contributed to a better approach, while in other cases have gone against the Conceptual Framework. The concept disclosure overload is complex and IFRS 15 will reqire accountants to use many disclosures. In view of the ongoing projects aimed at improving disclosure requirements, development of IFRS 15 can be regarded as bad timing.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan redovisad nedskrivning av goodwill och börsvärdet hos företag noterade vid London Stock Exchange mellan 2009 och 2012. Inledning: EU införde 2005 en ny standard för koncernredovisning. Syftet med den nya redovisningsstandarden, IFRS 3, är att öka relevansen, pålitligheten och jämförbarheten i den finansiella rapporteringen. Detta medförde bland annat att posten goodwill inte längre får skrivas av enligt plan, utan årligen ska testas för eventuell nedskrivning. Metod: För att fylla studiens syfte har vi använt oss av en kvantitativ undersökning, där relevant data har samlats in via marknadsdata och analysverktyget Bloomberg. Studien genomfördes på de största företagen registrerade på London Stock Exchange med undantag för de företag som inte hade den data som krävdes för att vara relevanta för studiens syfte. Svaren analyserades genom multipel regressionsanalys samt deskriptiv statistik framställda i statistikverktyget Minitab. Slutsats: Undersökningen visade att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde. Detta tyder på att investerare anser att en nedskrivning av goodwill är ett tecken på att börsvärdet försämrats. Resultatet kan tolkas som att investerare litar på företagsledningens förmåga att värdera goodwillpostens storlek. / Purpose: The purpose of this study is to investigate if there is a correlation between reported goodwill impairment and market value for companies listed on the London Stock Exchange between the years 2009 and 2012. Introduction: A new accounting standard was introduced in the EU in 2005, which meant a new standard for mergers. The goal of the new accounting standard, IFRS 3, is to increase the relevance, reliability and comparability in financial reporting. This resulted in a change where goodwill no longer will be amortized, but tested annually for impairment. Method: To fulfil the purpose of this study, we used a quantitative method where secondary data was collected from the market data and analyst tool Bloomberg. The study was conducted on the largest companies listed on the London Stock Exchange, except for the firms that did not have the data relevant for the purpose of the study. The responses were analysed by multiple regression analysis and descriptive statistics analysis, both produced by the statistical software Minitab. Conclusion: The findings indicate a statistical significant correlation between the impairment of goodwill and decrease in share price. This suggests that investors believe that goodwill impairment is indicative of a decrease in expected present value of future returns, i.e. decrease in share price. The result can be interpreted as evidence that investors rely on the corporate management's ability to value the firm’s goodwill.

Since 2005, publicly traded European companies are required to prepare their consolidated financial statements in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS). This is the result of the so-called “IAS-Regulation” of the European Parliament and of the European Council (Regulation (EC) No. 1606/2002) which formulates two objectives directly related to financial reporting: (higher) comparability and transparency of financial statements. With regard to transparency, researchers often rely on proxies to measure the quality of financial statements. In this dissertation, I follow this approach and examine the quality of IFRS financial statements relying on different proxies, such as value relevance, the degree of earnings management, and disclosure quality. The four papers in this dissertation cover research questions related to the determinants and consequences of managerial discretion in the three most important components of financial statements: the balance sheet, the income statement, and the notes. In summary, this dissertation answers important questions concerning the quality of accounting under IFRS which have remained unanswered – and in some cases even unasked – until now. Therefore, this dissertation has a material impact on the understanding of accounting quality under IFRS.

Economic globalization has led to an international convergence of standards, to the extent that, in recent decades, the International Financial Reporting Standards (IFRS) have become the most used accounting model worldwide, as it has for countries on which this descriptive research is based. This document is the first stage of the research, which main objective is to show the evolution and current characteristics of the accounting model set by the IFRS in Latin America, Spain and Portugal. This is part of the convergence process of worldwide accounting.To this end, this study consists of four parts. In the first one, the process of international accounting harmonization is described in general terms. Meanwhile, in the following paragraphs, this study shows the characteristics and evolution of local accounting standards in Spain, Peru and Argentina, until adopting IFRS or, if it was the case, adopting their standards to these provisions. Finally, in the analysis of each country, there are final thoughts on the process of convergence of the accounting model set by IFRS. / La globalización económica ha llevado a la búsqueda de convergencia con estándares internacionales, al punto que las Normas Internacionales de Información Financiera (NIIF) se han convertido en las últimas décadas en el modelo contable de mayor aplicación en todo el mundo, tal como es el caso de los países sobre los cuales se basa esta investigación, de carácter descriptivo. Este documento es el primer avance de una investigación cuyo objetivo principal es presentar la evolución y el estado actual de la adopción del modelo contable de las NIIF en los países de Iberoamérica, España y Portugal, como parte del proceso de convergencia contable que se ha presentado a nivel mundial.Para tal efecto, este estudio se compone de cuatro partes. En la primera de ellas se describe, en forma general, el proceso de armonización contable internacional. Mientras, en los apartados siguientes, se presenta la descripción y evolución de la normatividad contable local de España, Perú y Argentina, hasta llegar al proceso de adopción de las NIIF o, en su caso, de adaptación de su normativa a estas disposiciones. Finalmente, en el análisis de la experiencia de cada país, seincluyen unas breves reflexiones finales sobre el proceso de convergencia hacia el modelo contable de las NIIF. / A globalização econômica levou a procurar uma convergência internacional das normas, na medida em que, nas últimas décadas, as Normas Internacionais de Relatório Financeiro (IFRS) tornaram-se o modelo de contabilidade mais utilizado em todo o mundo, como é o para os países em que a presente pesquisa descritiva está baseada. Este documento é o primeiro estágio da pesquisa, cujo objetivo principal é apresentar a evolução e situação atual do modelo de contabilidade baseado no IFRS na América Latina, Espanha e Portugal, como parte do processo de convergência contábil em todo o mundo.Para este fim, o estudo consiste em quatro partes. Na primeira, o processo de harmonização contábil em nível internacional é descrito em termos gerais. Enquanto isso, nos parágrafos seguintes, o estudo apresenta a descrição e evolução das normas contábeis em Espanha, Peru e Argentina, até o processo de adoção de IFRS, ou, a adoção de suas normas a estas disposições. Por fim, uma análise da experiência de cada país, e algumas considerações finais sobre o processo deconvergência para o modelo de contabilidade, IFRS.

[pt] O presente trabalho foi elaborado tendo em vista três objetivos: apresentar as principais dificuldades encontradas na implementação das primeiras demonstrações financeiras de acordo com as normas internacionais de contabilidade (IFRS); apresentar as principais disposições da Interpretação IFRIC 12, que tem por objetivo orientar a contabilização dos contratos de concessões pelas empresas concessionárias de serviços públicos; e discutir os possíveis impactos de sua adoção nas empresas prestadoras de serviço telefônico fixo comutado (STFC). Trata-se de uma pesquisa de finalidade exploratória, com abordagem teórica e qualitativa, com base em revisão de documentos e material bibliográfico, além de questionários e entrevistas para uma amostra reduzida de potenciais agentes impactados pela interpretação da IFRIC 12. A IFRIC 12 detalha o tratamento contábil dos direitos e deveres da concessionária sobre a infraestrutura objeto do contrato de concessão, do reconhecimento e mensuração das operações vinculadas a esses contratos que alteram significativamente a forma de contabilização utilizada pela legislação societária brasileira até então. Os principais impactos da adoção da IFRIC 12 pelas empresas concessionárias de STFC que atuam no Brasil serão: reclassificação do Ativo imobilizado utilizado para a prestação do STFC para ativo intangível e ativo financeiro, em virtude da norma não permitir a contabilização dessa infraestrutura como Ativo imobilizado das concessionárias, e modificações no reconhecimento de receitas vinculadas à esses contratos. De acordo com os resultados obtidos, o assunto ainda é polêmico e não há uma uniformidade entre os agentes envolvidos sobre sua aplicabilidade ou não às empresas prestadoras de STFC brasileiras, apesar da sua definição ser imperativa para as demonstrações financeiras do exercício findo em 31 de dezembro de 2010 que devem ser apresentadas à Comissão de Valores Mobiliários (CVM) até 31 de março de 2011. / [en] This research was developed based on three purposes: discuss the main difficulties encountered in implementing the first financial statements in accordance with the International Financial Reporting Standards (IFRS); present the main provisions of the Interpretation of IFRIC 12, which is intended to guide accounting of concession contracts by concessionaires of public services; and discuss the possible impact of its adoption in the companies that provide switched fixed telephone services (STFC). This is an exploratory, qualitative and theoretical study, based on review of documents and literature, followed by questionnaires and interviews with a small sample of organizations impacted by the adoption of this regulamentation, as also experts in this area, like university professors. IFRIC 12 details the accounting treatment of the rights and duties of infrastructure that is the object of the concession contract, the recognition and measurement of operations related to those contracts which significantly change the accounting methods used by Brazilian Corporate Law until then. The main impacts of the adoption of IFRIC 12 by the concessionaires of STFC companies operating in Brazil will be: reclassification of Property, Plant and Equipment used to provide fixed telephone services to Intangible Assets and Financial Assets, since this standard does not allow that the infrastructure related to the concession contract to be recognized as Property, Plant and Equipment, and changes in revenue recognition related to these contracts. According to the results obtained, this subject is still controversial and there is no uniformity among stakeholders about its applicability or not by the Brazilian Companies that provide STFC, although its definition is mandatory for financial statements for the year ending 31 December, 2010, as it must be submitted to the Brazilian Securities Commission (CVM) by March 31, 2011.

The thesis deals with definition of activities and roles of internal and external audit in context of providing true and fair view of accounting. These issues are solved from the point of view of Czech accounting standards and also in comparison with IFRS. The thesis is divided into two basic parts theoretical and practical. The theoretical part defines basic terms and introduces the procedures of internal and external audit. The thesis also deals with main legislation which adjusts activities of auditors. It also includes specifications of Czech and international legislation which auditors have to follow and definition of true and fair view. The practical part deals with audits of two accounting units in stage of identification of risks. Accounting unit A has implemented internal audit which uses model COSO for identification of risks. Accounting unit A is under an obligation to have their financial statements verified by external auditor. Accounting unit B is also under an obligation to have their financial statements verified by external auditor and the same time they transform their financial statements to IFRS. According to above mentioned procedures it was possible to evaluate the individual roles of internal and external auditors.