The diploma thesis deals with reporting of building in accordance with International Financial Reporting Standards and after that in accordance with Czech accounting regulations. The part, which is dedicated to IFRS, is focused to the reporting of company buildings according to the standards: IAS 16, IAS 40, IFRS 5 and IAS 36. The content of the next part is dedicated to Czech accounting regulations of company buildings especially to the Czech accounting standard no. 013. There is the comparison of the reporting of company buildings in accordance with IFRS and Czech accounting regulations as well. The last part of the diploma thesis is focused to the analysis of the selected financial statements.

This thesis is dedicated to the newly proposed International Financial Reporting Standard IFRS 4 - Insurance contracts, lists and describes the most important points of the standard in the first and the second phase of the project. The first phase of the project establishes the definition of insurance contracts and other essential concepts. The first phase of the insurance contract provides only a temporary solution for measuring and reporting of insurance contracts until approved and adopted the final draft standard from the second phase. The second phase of the project proposes a new valuation model for insurance contracts based on four pillars, introduces new requirements for disclosure in the financial statements and presentation of financial statements.

CoordenaÃÃo de AperfeiÃoamento de Pessoal de NÃvel Superior / A convergÃncia do padrÃo contÃbil brasileiro ao padrÃo contÃbil internacional deu-se a partir do ano de 2007. Esta convergÃncia ocorreu em dois momentos, a primeira fase em 2008 e a segunda fase em 2010. Portanto, conjectura-se que a representaÃÃo da situaÃÃo econÃmico-financeira das firmas brasileiras pode ter se alterado. Ou seja, a representaÃÃo contÃbil dos fatos e fenÃmenos pode ter mudado e isto pode ter afetado o processo decisÃrio de gestores, analistas e outros usuÃrios da informaÃÃo contÃbil. Tais decisÃes sÃo baseadas em indicadores econÃmico-financeiros utilizados por analistas de mercado, investidores e demais usuÃrios da informaÃÃo contÃbil. Portanto, o objetivo desta pesquisa à investigar se hà alteraÃÃo significante nos indicadores econÃmico-financeiros, calculados a partir de informaÃÃes contÃbeis, devido a alteraÃÃo do padrÃo contÃbil brasileiro. Foram elencados 11 indicadores econÃmico-financeiros segregados em quatro grupos (Liquidez, Endividamento, Rentabilidade e Lucratividade, e Valor) que pudessem retratar as mudanÃas oriundas da mudanÃa de padrÃo contÃbil. Tal comparaÃÃo à realizada pela projeÃÃo da sÃrie temporal dos indicadores apurados em padrÃo contÃbil brasileiro vigente atà 2007 para o perÃodo de 2008 atà 2012 confrontando-os com aqueles efetivamente apurados de 2008 a 2012, jà oriundos do novo padrÃo contÃbil. Ademais, buscou-se analisar os resultados a nÃvel individual (firma a firma), pelo conjunto das empresas amostradas e a nÃvel setorial. Ademais, controlaram-se, pela utilizaÃÃo de quatro variÃveis macroeconÃmicas, alteraÃÃes na situaÃÃo econÃmico-financeira das empresas efetivamente oriundas da atividade da economia. Utilizou-se mÃtodo de estimaÃÃo por sÃrie temporal que abrangeu o uso de modelo SARIMAX e do teste de previsÃo de quebra estrutural de Chow (1960). Teve-se como principal achado a identificaÃÃo de quebra estrutural da representaÃÃo do indicador de Endividamento das empresas brasileiras, afetado pela mudanÃa de tratamento do leasing conforme versa o CPC 06. Ademais, nÃo se localizou nos demais indicadores pesquisados quebra estrutural de comportamento devido ao novo padrÃo contÃbil. A anÃlise por setor mostrou que apenas se afetaram aqueles intensivos em operaÃÃes de leasing quanto ao Ãndice de endividamento / It is worth noting that convergence of Brazilian accounting standard to international accounting standard (IFRS) started in 2007. This convergence occurred in two stages, the first phase in 2008 and the second in 2010. Therefore, it is conjectured that the economic and financial representation of the Brazilian firms may have changed. In other words, the change in the financial representation of firms may entail a change in the managerial process of managers, analysts and other interested users in accounting information. These financial ratios are commonly examined by analysts, investors and other users of accounting information. As a result, the aim of this research is to investigate whether there are significant changes in economic and financial ratios calculated from financial statements due to changes in accounting standards. Eleven economic and financial ratios, segregated into four groups (Liquidity, Debt, Profitability and Value), were chosen in order to show the changes arising from the change in the accounting standard. However, such comparison is examined using data from Brazilian accounting standard in force until 2007 to forecast data from 2008 to 2012. Then, this projection is compared with the accounted numbers by the new accounting standard from 2008 to 2012. Furthermore, this study seeks to analyze the results at an individual level (firm by firm), at a general level (for the set of firms), and at an industry activity level. In the methodology, it were used the time series model (SARIMAX) and the structural break forecast test of Chow (1960). Moreover, four macroeconomic variables were considered in order to control effects from the economy. The main results of this study show a structural break in the representation of Debt ratio of Brazilian companies which were affected by the change in treatment of leasing as stated in CPC 06. Moreover, this study did not found any other structural break due to the new accounting standard in any other representation of financial-economic ratios. Analysis by sector showed evidence that only those sectors affected by intensive leasing operations presented a structural break.

Uppsatsen undersöker hur väl resultat och bokförda värden förklarar marknadsvärde och avkastning för bolag noterade på Stockholmsbörsen under perioden 1999-2017. Vidare undersöker uppsatsen om värderelevansen av resultat och bokförda värden skiljer sig mellan hög- och lågteknologiska bolag samt om införandet av IFRS har påverkat värderelevansen. Justerad förklaringsgrad för tre regressionsmodeller används för att undersöka värderelevansens förändring över tid. Undersökningen visar att värderelevansen av resultat har minskat. Värderelevansen av bokförda värden av tillgångar och skulder, samt av resultat och bokfört värde av eget kapital kombinerat, har ökat. Alla tre modellerna visar, förutom i ett fall, på högre värderelevans för högteknologiska bolag än för lågteknologiska bolag. Vid en jämförelse av perioden innan införandet av IFRS och perioden efter har värderelevansen av resultat minskat, medan värderelevansen av bokförda värden, samt av resultat och bokfört värde av eget kapital kombinerat, ökat under samma tidsperiod. / This thesis examines the explanatory power of earnings and book values for market value and stock return for firms noted on the Nasdaq Stockholm exchange during the period 1999-2017. Further, this thesis examines if the value-relevance of earnings and book values differs between high-tech and low-tech firms, and if the implementation of IFRS has affected the value-relevance. The coefficient of determination of three regression models is used to examine the change in value-relevance over time. The examination shows that the value-relevance of earnings has declined. The value-relevance of book values of assets and liabilities, and of earnings and book value of equity, have increased. All three models show, except in one case, higher value-relevance for high-tech firms than for low-tech firms. A comparison of the periods before and after the implementation of IFRS shows that the value-relevance of earnings has declined, while the value-relevance of book values, and of earnings and book values combined, have increased.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar börsnoterade företag upplever efter konvertering till IFRS 15. Studiens vetenskapliga metod är kvalitativ forskning där datainsamlingen sker genom intervjuer. Studiens urval består av åtta respondenter från åtta olika börsnoterade företag. De utvalda respondenterna valdes på grund av sina kunskaper om IFRS 15 samt erfarenhet av FRS både före och efter implementeringen av IFRS 15. Vidare består den teoretiska referensramen av fyra organisatoriska förändringar i form av system och rapporteringssystem, interna kontroller, upplysningskrav samt kontraktsutformning. Uppsatsen har även institutionell teori som bas då den förklarar hur institutionella krafter influerar företag till att utföra förändringar. I studiens teori nämndes arbetsuppgifter som en indirekt påverkan på företag. I studien togs därmed med arbetsuppgifter som en femte förändring i den empiriska datainsamlingen. Resultat och slutsatser påvisar att majoriteten av respondenterna upplever förändring och merarbete gällande nya upplysningskrav enligt IFRS 15. Dessutom visar studien att en minoritet av respondenterna infört nya system samt interna kontroller efter konverteringen till IFRS 15. Med anledning av att samtliga företags nuvarande system och policys överensstämmer med IFRS 15, har majoriteten av respondenter upplevt att kontraktsutformning samt arbetsuppgifter förblivit oförändrade i samband med övergången till IFRS 15. / The purpose of this study is to investigate what changes listed companies experience after a transition to IFRS 15. The study's scientific method is of qualitative research where the data collection is made through interviews. The study's selection consists of eight respondents from eight different listed companies. The selected respondents were chosen because of their knowledge of IFRS 15 and experience with IFRS both before and after the implementation of IFRS 15. Furthermore, the theoretical reference framework consists of four organizational changes as in systems and reporting systems, internal controls, disclosure requirements and contract design. The study has also chosen institutional theory as the basis because it explains how institutional forces influence companies to make changes. In the theory of the study, work tasks were mentioned as an indirect impact on companies. The study therefore chose to include work tasks as a fifth change in the empirical data collection. Results and conclusions show that the majority of respondent’s experience change and additional work regarding new disclosure requirements according to IFRS 15. In addition, the study shows that a minority of respondents introduced new systems and internal controls after the transition to IFRS 15. Due to that all the companies' current systems and policies are consistent with IFRS 15, the majority of respondents’ have experienced that contract design and work tasks have remained unchanged after the transition to IFRS 15.

The new revenue standard IFRS 15 came as a replacement for all previous revenue standards. The application of the standard has meant that certain industries have had a greater impact, where the real estate industry's sector of residential development is one of them. There are differences in the companies' revenue recognition in this sector after the implementation of IFRS 15 in 2018. The study aims to clarify the differences that exist between residentialdevelopers' revenue recognition. This is because it has been a topic that has been recognized and discussed by many after the implementation. Several residential developers have been criticized for the application of the new standard. The result of the study shows that there are differences in revenue recognition for residential developers after the implementation of IFRS 15. There are differences in the timing of the revenue recognition, the number of performance obligations that have been identified and differences in accounting principles

Syfte: Studien avser att undersöka om det går att påvisa ett samband mellan goodwillnedskrivningar och företagets ekonomiska utveckling, företagsledningens incitament och företagets bolagsstyrning bland bolag i Sverige. Då den svenska bolagsstyrningsmodellen och ägarstrukturen skiljer sig från den anglosaxiska, syftar studien även till att utvärdera om utfallen i denna studie avviker från en tidigare genomförd studie i Storbritannien och om avvikelserna kan hänföras till just skillnaderna i ländernas ägarstruktur och bolagsstyrning.   Metod: Metoden är en replikering av en tidigare studie. Vi har använt oss av en kvantitativ metod, med deduktiv ansats. Studiens primära analysmodell är en Tobitregressionsanalys. Empirin är hämtad från databasen FactSet samt manuell granskning av årsredovisningar. Studien baserar sig på samtliga noterade bolag på Nasdaq Stockholm per den 1 oktober 2018 för åren 2015, 2016 och 2017. Detta resulterade i ett totalt urval om 330 bolag och 990 observationer. Efter bortfall baserat på olika förbehåll uppgick det slutliga urvalet till 408 observationer, varav 74 med och 334 utan rapporterade goodwillnedskrivningar. Slutsatser: Studien fann inget statistiskt säkerställt samband mellan företagets ekonomiska utveckling och goodwillnedskrivningar. Däremot tyder studien på att de bolag vars bokförda värde på eget kapital överstiger dess marknadsvärde redovisar goodwillnedskrivningar i större utsträckning. Vad gäller företagsledningens incitament till att manipulera resultatet så visade studien på ett signifikant samband mellan VD-byten och goodwillnedskrivningar. Detta indikerar att en nytillsatt VD använder sig av resultatmanipulering för egen vinning. Vi fann inget signifikant samband mellan företagens bolagsstyrningsmekanismer och nedskrivning av goodwill. Utfallen i den tidigare studien, som baserar sig på bolag i Storbritannien, skiljer sig markant från utfallen i vår studie. Detta skulle kunna förklaras av att ägarstrukturen och bolagsstyrningsprinciperna skiljer sig åt mellan länderna.

Objective: The study will identify where conflicts between SMEs and the Annual ReportsAct exists to find out if there is a need for adaptation of Swedish accounting to achieveinternational comparability. Method: A descriptive method was used to make the regulations in IFRS for SMEs and ÅRLequivalent and to observe the differences between the regulations a comparative method wasused. After this the conflicts could be sorted out with the help of the former so called “IASinvestigation”.The conflicts and differences then were categorized into the approach theyrelated to, with Frame of reference: The frame for the study is recognition and valuation for collecting andanalysing the data. The approaches are presented for the balance sheet and income statementapproaches as they form the basis for analysis. Annual Reports Act, the EG-directives and theK3-projects are described as they have a central role in the background to the study andfurther understanding of the data. “IAS- utredningen” is described in order to distinguishconflicts from differences that do not entail conflicts. Finally, the harmonization process ispresented for its central role in the study. Data: Data in the study reflect areas in which the differences in the regulations are reflected. Results: The study has concluded that there are several differences between the regulations,both in recognition and valuation. In general most differences in valuation have resulted inconflicts that have been linked to either the balance sheet approach or the income statementapproach. As for recognition, half of the differences consisted of those that led to conflictsand the other half that not has led to such conflicts. The connection to the approaches has notbeen clear in these areas even if they could be seen. SMEs have shown a clear move towardsthe balance sheet approach, primarily for valuation. In this case conflicts need to be addressedat a higher level. On the contrary Annual Reports Act is advocating the income approach to alarger extent for the same conflicts. The regulations will not be able to operate with oneanother without adjustments. The K3-project will be the place for these adjustments. / Syfte: Studien ska identifiera vilka konflikterna mellan IFRS for SMEs ochÅrsredovisningslagen är för att ta reda på om en anpassning behövs av svensk redovisning föratt uppnå internationell jämförbarhet. Metod: En deskriptiv metod har använts för att göra regelverken IFRS for SMEs och ÅRLjämbördiga för jämförelse i den komparativa metoden. Jämförelserna har observeratskillnader mellan regelverken. Varefter konflikter har sorterats ur med hjälp av den tidigareIAS- utredningen. Konflikterna och skillnaderna har därefter relaterats till hänförlig ansats föratt lyfta upp harmoniseringsbehoven på den nivå där de behöver åtgärdas. Referensram: I referensramen har erkännande och värdering förklarats för att kunnaanvändas som ramar för datainsamlandet och för analysen. Ansatserna återges och specifiktför balansräknings- och resultaträkningsansatserna då dessa ligger till grund för analysen.Även ÅRL, EG-direktiven och K3-projekten beskrivs då dessa har en central roll förbakgrunden till studien och den fortsatta förståelsen. IAS- utredningen beskrivs för att kunnasärskilja konflikter från skillnader som ej medför konflikter. Slutligen ingår en redogörelse förharmoniseringsprocessen. Data: Studiens data ger uttryck för de områden där det föreligger skillnader i regelverkensamt de faktiska skillnaderna. Resultat: Studien har kommit fram till att det föreligger ett flertal skillnader regelverkenemellan, både inom erkännande och värdering. I princip har alla skillnader inom värderinginneburit konflikter som kunnat kopplas till antingen balansräknings- ellerresultaträkningsansatsen. Inom erkännande har hälften av skillnaderna utgjorts av sådana sommedfört konflikter och den andra halvan sådana som inte medfört konflikter. Kopplingen tillansatserna har inte varit lika tydliga på dessa områden även om de kunnat göras. SME harvisat tydliga drag mot balansräkningsansatsen och flera, främst för värderings-, konflikterbehöver i detta fall angripas på denna nivå. ÅRL förespråkar istället resultaträkningsansatsen ihög utsträckning för dessa konflikter. Regelverken kommer inte att kunna användas medvarandra utan att en anpassning behöver äga rum. K3-regelverket blir spelplatsen för detansatstagande som kommer att behöva göras.

We investigate if the size of goodwill compared to total assets has any effect on the shareholders return on companies listed on the Swedish Stock market. We put up two different hypotheses with a foundation from previous research and later dismiss one of them. Our evidence does not show any indicators that the size of goodwill have an effect on the shareholders return, which brings us to believe that there, from a share holders point of view, isn’t any need for concern regarding the standards about accounting for goodwill as stated by IFRS.

EU-kommissionen har satt upp som mål att få ett unisont redovisningsspråk för alla företag i Europa. Därför har kommissionen antagit de regler och standarder som den London baserade organisationen International Accounting Standards Board arbetat fram.Studien syftar till att undersöka och utvärdera hur ett antal slumpvis utvalda bolag, som i huvudsak agerar i fastighetsbranschen, efterlever IFRS regelverk IAS 40 gällande förvaltningsfastigheter. Vi har i vårt arbete använt oss av en kvantitativ metod. Underlaget för empirin är hämtat från årsredovisningar från 2009 och är insamlade från företagens egna hemsidor som vi har navigerat oss fram till via Nasdaq OMX Nordic. Dessa har vi granskat och resultatet har redovisats i tabellform. Resultaten visar att det fortfarande finns mycket att arbeta med när det gäller efterlevnad av standarderna. Den största skillnaden fanns hos de Danska företagen när det gäller att lämna vissa upplysningar och kan vara värd att följa upp i en framtida studie. Värdeförändringarnas förekomst i resultaträkningen är också en fråga som är betydelsefull och som kan påverka informationen till användare av finansiella rapporter. Det finns mycket forskning kring IAS 40 och förvaltningsfastigheter som bevisar stora brister i jämförbarheten och efterlevnaden. Denna studie bekräftar tidigare resultat från dessa studier gällande upplysningskraven i redovisningsstandarderna. / The European Commission has set a target to have a unified accounting language for all companies in Europe. Therefore, the Commission adopted the rules and standards that the London-based organization International Accounting Standards Board has produced. The study aims to examine and evaluate a number of randomly selected companies, which mainly acts in real estate, complies with IFRS regulations IAS 40 regarding investment properties. We have in our work used a quantitative method. The basis of empirical data is taken from annual reports from 2009 and is collected from companies' own websites as we have navigated our way through the Nasdaq OMX Nordic Exchange. These, we examined and the results have been presented in tabular form. The results show that there is still much to work with respect to enforcement of standards. The biggest difference was found among the Danish companies in leaving certain information and could be worth following up in a future study.Value of Changes presence in the income statement is also an issue that is important and may affect the information to the users of financial statements. There is much research on IAS 40, investment properties, which proves significant deficiencies in the comparability and compliance. This study confirms previous findings from these studies concerning the disclosure requirements of accounting standards.