<p>Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gällande företagsförvärv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 Företagsförvärv och IAS 38 Immateriella tillgångar. De nya reglerna innebär bland annat att varumärken och andra immateriella tillgångar skall värderas separat från goodwill i balansräkningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka effekten av IAS 38 på svenska företags redovisning av immateriella tillgångar, med fokus på varumärken. Studien gäller företagens hantering av varumärken vid förvärv samt värderingsmetod för dessa. Undersökningen har gjorts genom studier av svenska börsnoterade företags årsredovisningar och en intervju med en auktoriserad revisor. Slutsatserna är att det är få företag som redovisar varumärken separat. Detta kan bero på höga värderingskostnader, obetydligt värde på varumärket eller av ointresse hos företagen. Det råder även brister i upplysningarna gällande hanteringen av varumärkena. Den vanligaste värderingsmetoden är dock Relief from Royalty som är en typ av kassaflödesmetod.</p>

Selon l'IASB (§ 26) une information " (...) possède la qualité de pertinence lorsqu'elle influence les décisions économiques des utilisateurs en les aidant à évaluer des événements passés, présents ou futurs ou en confirmant ou corrigeant leurs évaluations passées ". Ce cadre conceptuel repose sur des hypothèses de comportements qui doivent être encadrées pour tendre vers une communication financière fidèle et pertinente donc utile et destinée à réduire l'asymétrie d'information. Autrement dit, la pertinence de l'information financière est comprise comme un facteur de réduction d'asymétrie d'information entre l'entreprise et ses investisseurs. Ainsi le choix d'un parcours de recherche fondé sur la complémentarité entre une démarche hypothético déductive et une démarche normative nous semble justifié puisque " bien que leurs visées soient différentes, les unes (théorie normative) sont les théories " de " et les autres (théorie positive) des théories " pour " la pratique " (Colasse, 2009). Nos travaux s'inscrivent dans le nécessaire renforcement des liens entre la communauté scientifique et la communauté des praticiens. Le praticien utilise et parfois modélise une doctrine comptable qui peut se définir comme l'ensemble des travaux théoriques (articles, rapports, guides d'application, ouvrages...) exprimant, d'une part, la pensée d'auteurs sur les problèmes généraux de la discipline comptable et, d'autre part, les avis et recommandations donnés par différents organismes (ANC, CSOEC, CNCC, AMF, etc.). La doctrine contribue à dégager des tendances et à trouver des solutions aux problèmes que les textes n'ont pas précisé. Elle sert de référence à la résolution de problèmes comptables souvent délicats que les textes ne pouvaient prévoir lorsqu'ils ont été élaborés. La doctrine comptable contribue ainsi au cadre comptable. La doctrine comptable est susceptible de se nourrir des liens étroits entre la recherche et la pratique professionnelle pour fournir un terrain d'expérimentation et de validation pertinent afin d'améliorer la théorie comptable et donc la cohérence de la normalisation. La doctrine contribue à l'émergence de problématique pertinente d'un point de vue académique et nécessaire dans son utilité sociale. Nos principaux apports, au-delà des résultats, propositions doctrinales et méthodologiques, est donc d'élaborer une mise en interaction des démarches positives et normatives, cette piste nous parait promise à un grand avenir en raison des politiques d'harmonisation comptable dont la quête consiste à proposer des normes favorisant la pertinence des états financiers. Plus que jamais la pertinence de l'information comptable est devenue un outil politique de la régulation dont l'exploration et la connaissance sont indispensables à la confiance et à la stabilité des marchés. Pour autant, c'est aussi un schéma de recherche exigu car seul les investisseurs sont compris dans la recherche de la pertinence, hors la comptabilité est peut être un bien public qui n'est pas forcément et directement destiné aux acteurs des marchés financiers. A ce titre, les théories sociologiques de type constructiviste pourraient aussi avoir le mérite de nous engager sur une réflexion concernant les besoins réels ou supposés d'informations d'une large gamme d'utilisateurs comme les clients, les fournisseurs, les salariés, les instances politiques et tout utilisateur dont la démarche d'investissement repose aussi sur des motivations différentes que celles que nous présupposons dans nos travaux. Ainsi, la théorie positive de la comptabilité au moyen d'une cohérence épistémologique et méthodologique offre les outils pour comprendre une réalité et postuler des hypothèses qui pourront justifier scientifiquement la nécessité de l'application d'une règle issue de travaux normatifs. A l'inverse, l'application d'une norme est susceptible de susciter des hypothèses d'application dont la validation répond à une démarche hypothético déductive prônée par la théorie positive. Cette interaction est un chemin prometteur pour poursuivre nos travaux relatifs à la pertinence de l'information comptable dans le cadre d'une contribution académique et institutionnelle indispensable et dans un contexte d'instabilité et d'incertitude significatif quant à l'application uniforme des IFRS dans tous les pays du monde.

Bakgrund: Dagens näringsliv har fått en alltmer global prägel och de flesta börsnoterade företagen har internationella kontakter i någon form. EU- parlamentet har beslutat att alla bolag vars aktier eller skuldebrev är noterade på en börs ska upprätta sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS, och detta måste följas av samtliga noterade bolag inom EU senast 1 januari, 2005. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur väl anpassade små svenska företag är och vilka eventuella problem de har i anpassningen till IFRS. Syftet är vidare att skapa en beskrivande modell över hur företagens anpassningsprojekt bör utformas. Avgränsningar: Med små företag avses i denna uppsats företag som är noterade på de officiella listorna och har en omsättning som understiger 200 miljoner kronor. De officiella listorna är A-listan, O-listan, NGM (New Growth Market) och Aktietorget. Genomförande: Informationen i det empiriska avsnittet har erhållits genom att kvalitativa telefonintervjuer genomförts. Resultat: Små svenska börsnoterade bolag har ganska låg medvetenhet om vad som krävs av dem i övergången till IFRS vilket tyder på att de är relativt dåligt anpassade till de nya reglerna. På grund av företagens utformning kan vissa företag ändå klara övergången utan några större problem.

Background: In 2001 the European Commission presented legislation to require use of IASB standards named IAS/IFRS for all listed parent companies within the EU no later than 2005, to improve an internal market for financial services within the EU. This harmonisation of the accounting regulations answers to the social development of today with land-frontiers easier to cross, increased demands on an open financial market and the companies searching for risk capital outside the boundaries of the own country. International comparisons within accounting have consequently become more of current interest and necessary. When the requirement to use the IASB standards only is intended for the group accounting the remaining question is according to which regulations the parent companies will set up their annual financial reports. In Statens Offentliga Utredningar 2003:71(Swedish Government Official Reports) the parent companies are suggested to be given an opportunity to apply IAS/IFRS also in the annual financial report. Purpose: The purpose of the investigation is to map how the listed parent companies will take advantage of the suggested opportunity to, from the year of 2005, choose set of accounting rules for their annual financial reports. We furthermore intend to explain and understand the attitude towards the current accounting and taxation debate of the parties concerned. Delimitations: The investigation is delimited to concern Swedish parent companies listed on the Stockholm stock exchange. The investigation is furthermore excluding financial companies as banks and insurance companies while they are governed by their own law of annual financial report. We consequently have chosen to focus on those companies applying the law of annual financial report of 1995 (1995:1554). Realization: The investigation was realized as a cross-section investigation where quantitative as well as qualitative data were collected with the intention of creating an on-the-spot account of the present situation. The quantitative data were obtained through a questionnaire investigation directed towards those in Swedish listed parent companies accountable for accounting and the qualitative data was obtained by interviewing experts. Result: The majority of the companies participating in the questionnaire investigation have chosen to apply IAS/IFRS in their annual financial report, even though they have a negative attitude towards the regulations. Homogeneous regulations within the group are considered the most important reason for using IAS/IFRS in the parent company as well. A majority of these companies want to keep the link between accounting and taxation despite some negative fiscal consequences. Only less than one third of the representatives of the companies would choose to render account according to the IAS/IFRS regulations, if they had the possibility to choose by themselves, though. The regulations are furthermore by many representatives of the companies experienced as complex and hard to manage.

Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Från att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gått mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges inträde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS år 2005. Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats från 1992 till 2003 med avseende på börsnoterade företag samt även att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tänkas föra med sig. Avgränsningar: Studien omfattar endast koncernredovisningspraxis från 1992 och framåt. Endast svenska koncerner, vilka inte är bank- eller försäkringsföretag, och vars moderföretag är noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt Attract 40- lista, har undersökts. Genomförande: Det empiriska materialet grundar sig främst på studier av årsredovisningar, tidigare praxisundersökningar samt intervjuer. Resultat: Tidsstudien visar att praxis oftast följer redovisningsregler. Vissa områden inom koncernredovisningen har inte förändrats nämnvärt, medan andra genomlevt omfattande förändringar, som bland annat märks i övergången från försiktighetsprincipen till redovisning enligt en rättvisandebild. Anpassningen till EU i svenska lagar och rekommendationer är den främsta orsaken till förändringarna. Det kan även konstateras, att ett enhetsperspektiv alltmer vunnit genomslag i praxis. För att anpassa sig till IAS/IFRS måste företagen bland annat redovisa till verkliga värden och ge ut ytterligare information, vilket resulterar i redovisning enligt en mer rättvisande bild. Exemplet TeliaSonera visar främst på effekter på balansräkningen med konsekvenser för soliditet och räntabilitet.

Since January 1st 2005, public companies within the European Union shall prepare their consolidated accounts in conformity with the international accounting standards. The adopted accounting standards are IASB’s IAS/IFRS completed with interpretations. Furthermore, member states may permit or require public companies to prepare their annual accounts according to IAS/IFRS. Sweden has not yet given companies the ability to use IAS/IFRS in the annual accounts due to taxation difficulties the strong relationship between accounting and taxation brings. The relationship between accounting and taxation can be divided into three different categories, material where the accounting regulations govern the taxation, conventional where specific taxation regulations affect the accounting, and no relation where the accounting and taxation regulations are separated. The purpose with our thesis is to find out whether or not the relation be-tween accounting and taxation can remain when accounting standards get internationalized. The study has been divided in two perspectives, taxation and accounting perspective, to identify similarities and differences whether the relation between accounting and taxation can remain. To fulfill the purpose, six semi-standardized interviews where performed The study showed that there are no noticeable differences between the tax and accounting perspective. All respondents except for Skatteverket believed that a disengagement between accounting and taxes where not preferable when implementing IAS/IFRS. The respondents believed that in the future Swedish generally accepted accounting principles should define the relation between accounting and taxation. The respondents have the opinion that Sweden should use article five in the regulation of the European parliament and of the council. However, the respondents argue for companies being divided by size and interests of internationalization rather than public or non-public. / Sedan den 1 januari 2005 gäller för Sverige liksom för övriga EU-medlemsstater att noterade företag skall upprätta koncernredovisning i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU-kommissionen. De redovisningsstandarder som antagits är IASBs IAS/IFRS med tillhörande tolkningar. Vidare är det upp till medlemsländerna själva om antagna IAS/IFRS även ska gälla på den juridiska personen. Sverige har ännu inte gett möjlighet för företag att använda sig av IAS/IFRS i årsredovisningen med motiveringen att de beskattningskonsekvenser det starka sambandet mellan redovisning och beskattning medför först bör utredas. Sambandet går att dela in i tre olika kopplingar, materiell koppling där redovisningsreglerna styr beskattningen, formell koppling där särskilda skatterättsliga regler påverkar redovisningen och frikoppling där redovisningen och beskattningen är fristående från varandra. Syftet med denna uppsats är att ta reda på om kopplingen mellan redovisning och beskattning kan bestå vid en internationalisering av redovisningsstandarderna. Undersökningen har genomförts ur två perspektiv, skatte- och redovisningsperspektiv, för att identifiera eventuella likheter och olikheter huruvida man anser att sambandet kan bestå. För att uppnå syftet genomfördes sex semistandardiserade intervjuer. I undersökningen framkom att skillnaden mellan skatte- och redovisningsområdet är knapp. Samtliga respondenter utom Skatteverket ansåg att en frikoppling inte är att föredra vid en implementering av IAS/IFRS. Respondenterna ansåg att god redovisningssed även i framtiden ska ligga tillgrund för sambandet mellan redovisning och beskattning. Respondenterna är eniga om att Sverige bör använda artikel fem i IAS-förordningen. Dock anser respondenterna att istället för att dela inte före-tag utifrån noterade och onoterade, bör de istället delas in efter storlek och intresse av internationalisering.

Diskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet. Orsaken till det är att uppskattningarna som genomförs i många fall kan ses som ovissa och uppbyggda på förhoppningar. I denna uppsats undersöks svenska börsnoterade företags val av diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag bedömer sin diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill annorlunda i jämförelse med utomståendes uppskattningar. Om skillnader identifieras undersöks om dessa kan förklaras av opportunistiskt beteende från företagens sida. För att undersöka eventuella skillnader används utomstående uppskattningar i form av egna beräkningar av diskonteringsräntan med hjälp av CAPM och Fama och French trefaktormodell samt analytikers uppskattningar för respektive företag.Den teoretiska referensramen består av en förklaring till de nuvarande standarder som gäller för goodwill. Vidare beskrivs CAPM och trefaktormodellens ingående variabler grundligt. För att förklara eventuella skillnader mellan företagens redovisade diskonteringsränta och de utomståendes uppskattningar presenteras agentteorin med fokus på opportunistiskt beteende.Genom uppsatsen har vi funnit att svenska företags redovisade diskonteringsräntor i många fall skiljer sig mot utomståendes uppskattningar. Vid jämförelsen av resultaten för CAPM och trefaktormodellen fann vi att majoriteten av företagen värderar sin diskonteringsränta annorlunda. Analytikernas uppskattningar var mer samstämmiga, men visade också att en betydande del diskonteringsräntor skiljde sig. Vi har i denna uppsats även påvisat att företag där goodwill är av stor betydelse för resultatet och det egna kapitalet tenderar att undervärdera diskonteringsräntan i större utsträckning än företag där goodwillposten har mindre betydelse. Detta tyder på att vissa företag på Stockholmsbörsen i enlighet med agentteorin agerar opportunistiskt vid värdering av goodwillDiskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet. Orsaken till det är att uppskattningarna som genomförs i många fall kan ses som ovissa och uppbyggda på förhoppningar. I denna uppsats undersöks svenska börsnoterade företags val av diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag bedömer sin diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill annorlunda i jämförelse med utomståendes uppskattningar. Om skillnader identifieras undersöks om dessa kan förklaras av opportunistiskt beteende från företagens sida. För att undersöka eventuella skillnader används utomstående uppskattningar i form av egna beräkningar av diskonteringsräntan med hjälp av CAPM och Fama och French trefaktormodell samt analytikers uppskattningar för respektive företag.Den teoretiska referensramen består av en förklaring till de nuvarande standarder som gäller för goodwill. Vidare beskrivs CAPM och trefaktormodellens ingående variabler grundligt. För att förklara eventuella skillnader mellan företagens redovisade diskonteringsränta och de utomståendes uppskattningar presenteras agentteorin med fokus på opportunistiskt beteende.Genom uppsatsen har vi funnit att svenska företags redovisade diskonteringsräntor i många fall skiljer sig mot utomståendes uppskattningar. Vid jämförelsen av resultaten för CAPM och trefaktormodellen fann vi att majoriteten av företagen värderar sin diskonteringsränta annorlunda. Analytikernas uppskattningar var mer samstämmiga, men visade också att en betydande del diskonteringsräntor skiljde sig. Vi har i denna uppsats även påvisat att företag där goodwill är av stor betydelse för resultatet och det egna kapitalet tenderar att undervärdera diskonteringsräntan i större utsträckning än företag där goodwillposten har mindre betydelse. Detta tyder på att vissa företag på Stockholmsbörsen i enlighet med agentteorin agerar opportunistiskt vid värdering av goodwill.

Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde – något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg &amp; Lorentzon, 2007). Eftersom redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar är ett komplext område blir frågan vilken problematik revisorn möter vid granskningen av denna redovisning. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka svårigheter som föreligger för revisorn vid granskning av redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Teorin diskuterar revision och dess standarder men även problematiken kring immateriella tillgångar och verkligt värde vilket uppsatsens ämne sammanbinds med. För den empiriska undersökningen valdes tre stycken auktoriserade revisorer ut för djupgående intervjuer. Studiens resultat visar på att revisorerna finner det svårt att granska företagens uppskattningar och beräkningar av verkligt värde på immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Det beror främst på de komplexa värderingsmodellerna men även på grund av bedömningsfaktorn i uppskattningarna och beräkningarna. Detta gör att revisorerna i större utsträckning måste ta hjälp av bland annat interna experter vilket innebär att granskningsprocessen tar längre tid. Slutsatsen är att revisorerna upplever att granskningsprocessen är förenad med svårigheter på grund av bedömningsfaktorn och immateriella tillgångars komplexa natur vilket ställer högre krav på deras kritiska bedömningsförmåga.

No description available.

The United States Securities and Exchange Commission (SEC) issued a Roadmap in 2008 regarding a change in the American accounting standards system. The Roadmap proposes a potential adoption from the United States Generally Accepted Accounting Principles (US GAAP) to the International Financial Reporting Standards (IFRS). The objective with the adoption is to enhance a one-set of accounting standards used in the world in order to increase comparability between public limited companies in different jurisdictions. With the adoption, the valuation of inventories for American companies will change, since the Last-In, First-Out (LIFO) method is allowed under US GAAP, but not under IFRS. A study from 2008 shows that approximately 36 per cent of American public limited companies is using LIFO. They would therefore be forced to use another inventory valuation method, such as First-In, First-Out (FIFO). The LIFO method is normally used by companies exposed to inflation and increases the cost of goods sold (COGS) and consequently lowers the net income and income tax provision. With the potential adoption, these companies would face large increases of income tax provisions, which would affect them severely. This thesis is a review study with the objective to connect recent research with the SEC Roadmap in order to answer the following research questions: How will US companies that are using LIFO be affected by the inventory valuation change to FIFO, from an economic and accounting-based approach? What are the positive and negative aspects with a removal of LIFO regarding the IFRS adoption? There is a clear benefit for the US companies using LIFO regarding the smaller income tax provisions. Opponents consider that LIFO will disappear with the US adoption to IFRS. At the same time, recent research considers or doubts that the LIFO method will not face its death with the adoption from US GAAP to IFRS. As a conclusion, the negative effect of removing LIFO as a consequence of this adoption, is the implementation time period, which is too optimistic. Even though, the credibility with a shift from LIFO to FIFO will grow stronger and create a more comparable business world.