Mitt syfte med uppsatsen är att, diskutera träskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd på 1990-talet. Fokus ligger på skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. Frågeställningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar också upp frågan om hur skulpturerna i de båda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnärlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frågan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare. Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkätfrågor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnären, Lars ”Huck” Hultgren. Som hjälp för analysen av skulpturerna har en ikonografisk metod använts. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt handlar om hur konst kan påverka människor. Uppsatsen visar att skulpturerna i Hyssna framförallt har sin betydelse som kulturarv men att de till viss del har ett religiöst och liturgiskt värde. Skulpturerna i Lundby har i högre utsträckning ett religiöst och liturgiskt värde för sin församling. De har inte fått någon speciell utformning för att passa dagens kyrkobesökare eller svenska kyrkans lära av idag. Det finns också en oenighet vad gäller det religiösa och konstnärliga utformandet av Lundbyskulpturerna.

Denna uppsats syftar till att diskutera vinylskivan och dess omslags estetiska utveckling under 1900-talet samt hur vinylskivan har fungerat som musikmedium. Vinylskivans omslag kommer att diskuteras utifrån hur det har påverkat skivmarknaden under tiden vinylskivan var det rådande musikformatet. Uppsatsen kommer också att undersöka tre skivomslag för att undersöka bruket av kvinnligt kodade kroppar inom populärmusik och varför dessa har blivit utvalda att representera musiken inom musikmediet “skivomslag”. Det kommer att ske en utvecklad version av Erwin Panofskys ikonografisk bildanalys med hjälp av Roland Barthes semiotiska metod.Jag kommer att använda Sébastien Telliers album Sexuality (2008), The Strokes album Is This It (2001) och Kesha’s album Rainbow (2017) i analysen. Jag kommer att ta hänsyn till skillnader och likheter av utförandet kring skivomslaget om det är en manlig upphovsperson respektive kvinnlig upphovsperson. I uppsatsen kommer det också ske en diskussion kring skivmediumet i sig och vad skivans förpackningen inom musikmarknaden har betytt för konsumtionen med dessa bildmotiv. Uppsatsen består av två kapitel, det första kapitlet fokuserar på vinylskivan och dess designutveckling och i kapitel två kommer den ikonografiska/semiotiska bildanalysen att avhandlas. Uppsatsen avslutas i en avslutande diskussion och en sammanfattning.

The cities of Pergamon, Smyrna and Ephesus have caught the attention of many scholars throughout the world and many papers and studies have been written on their history. The focus for most of them have been the imperial cult and the status of the cities as neokoroi. Although this is an important part in the history of the three cities, these temples and the imperial cult is not the only time they have been influenced by the romans and their culture. This paper aims to explore the public identity of the cities trough the medium of coinage, and how their identity is influenced and changed by the introduction of the romans. By analysing iconography on coins from 200 BC-200 AD we get a more nuanced perspective on the relationship between the Romans and the three cities in question. Instead of seeing the imperial cult only as a product of the social and political landscape of the empire, we instead put them in a larger narrative of roman expansion and influence in the Greek east both before and during the republic. Trough Panofskys iconographical analysis method, the coins are placed in a historical, political, and cultural context that unlocks their full potential. By focusing on identity, the coins become representative of what the cities themselves choose to put forward and focus on. It shows the most important aspects of the local culture and what they think most represents the public life, which in turn shows us their public identity. This study determined that the introduction of the imperial cult during the first century AD was a culmination of a process that had started during the republic and the different ways the romans took control of the cities. It also determined that the different political and cultural situations that the cities found themselves during this 400-year period had a big part to play in how they adapted to the roman culture and the reign of the emperors.

Syf­tet med denna uppsats är att tolka gudabilden som visas inledningsvis med hjälp av texter om män­nisko­offer, samtidigt som jag försöker ta ställning till vissa antaganden om skulp­turens utseende, vad de olika stildragen symboliserar. När rådande hypoteser vägs mot varandra är det framförallt symboliken gällande de i håret snidade grishuvudena jag granskar. Vidare undersöker jag eventuella kulturella förklaringar till skulpturens penisform. Medelst Erwin Panofskys (1892–1968) tänkande om ikonografi–ikonologi, utgår jag från påståenden om de skulpterade symbolernas betydelse. Efter en pre-ikono­grafisk studie av träskulp­turen funderar jag över stilbegreppet. För att kunna tolka skulpturen som en yttring av under­liggande prin­ciper måste såväl den stilistiska formen som inneboende myter och legen­der inkluderas. På den ikonografiska nivån lägger jag fram hypoteser, generaliseringar, olika forskares idéer och tolkningar av gamla hawaiianska texter. Den ikonologiska nivån rör ha­waiianska medvetandeföreställningar, tros­uppfattningar, antaganden, förväntningar och attityd­er. Då religiösa och kulturella värderingar av olika fenomen behandlas här, har jag tolkat vissa delar av skulp­turen – framförallt munnen, frisyren och penisen – som vittnesmål om något gäckande som länge varit oåtkomligt för västerländska konstvetare, nämligen mana. Ett fenomen som fortsätter vara svårfångat!

The study of gender identification in Neolithic iconography is a relatively unexplored area. This study will apply gender theory on the findings of reliefs in Göbekli Tepe to further the information about this area. Contemporary scientists state that there are no females present in Göbekli Tepes iconography, whether they are human or animal. Earlier research has gone from exploring the idea that a female-dominated cult that focused on a goddess with connections to fertility, originating from the discovery of Çatalhöyük, was prominent in the area to a male-dominated cult which has a focus on dominance, aggressiveness and wildness. The cult of the goddess theory came from a focus on artefacts and reliefs that showed the female sex, while ignoring all male findings. The male-centered theory comes not only from the artefacts and reliefs that have been found but also as a response to the female-dominant cults exaggeration of findings of female iconography. In this study there will be a limited analysis of previous research within these two different camps of research, as well as an analysis of six reliefs from Göbekli Tepe. This analysis will be based on gender theory mainly as it has a prominent relevance in the studies of hunter-gatherer societies. Its importance comes as a response to the heteronormative lenses that this time has been viewed through. Because the people that lived in this time period (about 10000 BCE) had an intimate relationship with both the flora and fauna that made up their world. This led to an extensive symbolic relationship between animals and humans which led to the lines between them started to blur, one representing the other symbolically. The research analysis will be limited to cultic and iconographic interpretations that have a connection to Göbekli Tepe. The choice of motifs for further analysis have also been limited because of the small number of published pictures of the T-pillars, those that have been chosen are by what species that they are (foxes and boars, two of each) and if renderings have visible genitalia or not. The other two reliefs have been chosen as a further exploration of the gender-question as it is presented in Göbekli Tepes iconography. The main results of this study are that there is no scientific basis to say that there are no females depicted at Göbekli Tepe. This conclusion is primarily based on evidence that clearly indicates that the artists of the reliefs had such a high ability and knowledge about both the animals and artistic techniques that they fully had the abilities to depict what they wanted. Neither can we be sure that the reliefs that are without male genitalia are male from their depicted biological traits. This leaves a big group of genderless individuals in Göbekli Tepe and the question if gender is at all relevant or if the depicted animals relate more of a spiritual relationship between animals and humans.

Arbetets syfte har varit att undersöka etableringen av konstnärsduon Elmgreen & Dragset och hur de med konstverket The Award (2014) utmanat den sociala hierarkin i det konstnärliga fältet. Genom Erwin Panofskys analysmodell i ikonologi har arbetet undersökt hur konstverket innefattar en kritisk handling. Metoden har varit att med ett konstsociologiskt perspektiv undersöka vilken typ av position konstnärsduon etablerat sig i det konstnärliga fältet samt hur de utmanat en överordnad position i samma fält. Metoden har även varit att undersöka hur den kritiska handlingen kan förstås som ett sätt att upprätthålla en avantgarde-position. Arbetet visade hur Elmgreen & Dragset etablerat en paradoxal avantgarde-position. Men i och med en påträngande medaljutmärkelse av Kunstakademiet år 2012 frångick konstnärsduon denna position, något som ledde konstnärsduon till konstverket The Award år 2014. I och med konstverkets konceptuella karaktär återupprättades avantgarde-positionen och Elmgreen & Dragset ompositionerades i det konstnärliga fältet till en position överordnad Kunstakademiet, som de tidigare varit underordnade. Resultatet visade, med hjälp av teorin om konstvärlden, hur Elmgreen & Dragset trots otaliga brott mot konstvärldens traditionella strukturer har kunnat verka inom samma rum som de kritiserar på grund av att de har varit överens med resten av medlemmarna i konstvärlden om konstens värde och värdighet, den mest grundläggande premissen inom konstvärlden.