En människa som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp eller lider av annan livshotande hjärtåkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrån sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet någon gång möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n räddar liv så påminns patienten om att kroppen inte längre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förändras. Syftet med uppsatsen var därför att få kännedom om hur det är att leva med en ICD och upplevelserna kring detta så att sjuksköterskan kan möta dessa patienter på ett sätt som gynnar vårdprocessen. Metoden som har använts är en litteraturöversikt där kvalitativa artiklar har analyserats. I resultatet framkom fyra huvudteman: upplevelse av kontroll, upplevelse av ett begränsat liv, upplevelsen av stöd och att se livet med nya ögon. Under temat upplevelsen av kontroll framkom tre underteman: tankar och känslor om att få en elektrisk stöt, att förlora kontrollen och att återfå kontrollen. Resultaten visar att rädslan inför att få en elektrisk stöt leder till begränsningar i livet och många svåra frågor och känslor uppkommer. Dessvärre upplever patienterna att det inte finns utrymme att tala om dessa vid återbesöken. Det är viktigt för dem att få prata om detta eftersom det kan underlätta anpassningen till det nya livet. I diskussionen kopplar författarna ihop några upplevelser med vårdvetenskapliga begrepp för att ge en djupare förståelse. Det diskuteras även om det finns riskfaktorer som kan öka patientens upplevelse av ohälsa vid ICD-behandling. Genom en djupare förståelse kan sjuksköterskan möta dessa patienter på ett sätt som främjar vårdprocessen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Sammanfattning Implanterbar defibrillator (ICD) har visat sig förlänga överlevanden hos patienter med livshotande hjärtklappningar. Andelen bärare av implanterbara defibrillatorer förväntas att öka. Flera studier har redan beskrivit de drabbades livssituation och livskvalitet. Trots detta behövs det flera kvalitativa studier angående ICD-bärares erfarenheter i vardagen. Fenomenet att vara bärare av en implanterbar defibrillator beskrivs i föreliggande examensarbete utifrån en fenomenologisk forskningsansats och dess reflekterande livsvärldsperspektiv. Datainsamlingen utgjordes av nio djupintervjuer. Syftet var att beskriva innebörden av att vara bärare av en implanterbar defibrillator. Resultatet, fenomenets generella struktur, beskriver ett tvetydigt accepterande av en trygghet och otrygghet i livssituationen. Den aktiva och oförutsägbara kroppen är utsatt för något unikt, en tvetydig livlina. Fenomenets generella struktur belyses via fem konstituenter; det goda och onda tillslaget, känslan av stöd i omgivning, kunskap - en säkerhet i vardagen, den aktiva och oförutsägbara kroppen samt en utsatt kropp. Slutsatsen ses som ett accepterande av en tvetydig livlina. Att acceptera livlinan framkom i resultatet som ett självklart val. / Abstract Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) has shown to prolong survival in patients with life threatening tachyarrythmias. The number of implantable cardioverter defibrillators is expected to increase. Several studies have already described ICD-recipents life-situation and quality of life. However, additional qualitative studies concerning ICD-recipients everyday experiences are required. The phenomenon of living with an implantable cardioverter defibrillator is described in this paper from a phenomenological approach and its reflecting lifeworld perspective. The data collection was made out of nine in depth interviews. The purpose was to describe the meaning of living with an implantable cardioverter defibrillator. The result, the phenomenon’s general structure, describes an ambiguous acceptance of a security and insecurity in the life-situation. The active and unpredictable body is exposed to something unique, an ambiguous lifeline. The phenomenon’s general structure is highlighted through five constituents; the good and bad shock, the experience of support in those around, knowledge - a safety in the every day life, the active and unpredictable body and the exposed body. The conclusion is seen as an acceptance of an ambiguous lifeline. To accept the lifeline appeared from the result as the obvious choice.

Background: The ICD controls the heart rhythm and reacts to serious heart rhythm abnormalities and trigger, if necessary, a defibrillation to restore the heart to normal rhythm. Living with an ICD can provide major changes in everyday life. Nurse´s important role regards to provide relevant patient education to include promoting the health and quality of life (QOL) for these individuals. Purpose: To describe QOL for people living with an ICD, from a gender and age perspective, and to examine the included articles selection strategy and research group. Method: The result of this descriptive literature review compiled from eleven quantitative scientific articles, sought in PubMed and Scopus. Main Results: Women reported lower QOL then men linked to impaired mental, physical and social function. Also a greater concern and anxiety were found in women. Mental illness affected mainly young people, who also experienced a lower acceptance to the device than older ICD- receivers. Older people reported less concern that the ICD would deliver a shock. However, a reduced QOL related to higher incidence of physical impairment, were noticed in the elderly ICD- receivers compared to the younger. Four articles specified their selection strategy. All reported the number of participants and how many were men and women. The age range of participants was specified in five articles. Conclusion: Impacts on QOL could be discerned to different gender and ages. These findings confirmed the need for health professionals to access more holistic patient- education programs that focus not only on the technical aspects of living with an ICD but more on the individual impact. / Bakgrund: En ICD kontrollerar hjärtrytmen, reagerar på allvarliga hjärtrytmrubbningar och utlöser vid behov en defibrillering för att återställa normal hjärtrytm. Att leva med en ICD kan innebära stora omställningar i det vardagliga livet. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden kring dessa personer där bland annat relevant patientutbildning är viktig för att främja personers hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvaliteten hos personer som lever med en implanterbar defibrillator (ICD), ur ett köns- och åldersperspektiv, samt att granska de inkluderade artiklarnas urvalsstrategi och undersökningsgrupp. Metod: Denna beskrivande litteraturstudies resultat sammanställdes utifrån elva granskade artiklar av kvantitativ ansats, eftersökta i databaserna PubMed och Scopus. Huvudresultat: Kvinnor rapporterade lägre livskvalitet än männen kopplat till nedsatt mental, fysisk och social funktion. Även en ökad oro och ångest förekom hos kvinnor. Psykisk ohälsa utvecklades främst hos yngre, vilka också upplevde lägre acceptans till enheten än äldre ICD- bärare vilket påverkade livskvaliteten. Äldre personer rapporterade mindre oro över att ICD:n skulle defibrillera. Dock sågs en nedsatt livskvalitet relaterat till högre förekomst av fysisk nedsättning i större grad hos äldre än yngre ICD- bärare. Fyra av resultatartiklarna angav använd urvalsstrategi. Samtliga redogjorde för antalet deltagare och hur många som var män respektive kvinnor. Åldersspannet mellan deltagarna angavs i fem artiklar. Slutsats: Olika inverkan på livskvaliteten kunde skönjas både mellan kön och olika åldrar. Dessa fynd bekräftade behovet av att sjukvårdspersonal behöver få tillgång till mer holistiska patientutbildningsprogram som inte enbart fokuserar på de tekniska aspekterna av att leva med en ICD.

No description available.

Varje år insjuknar 10 000 personer i Sverige i ett plötsligt hjärtstopp. Ett plötsligt hjärtstopp orsakas oftast av ventrikelflimmer eller ventrikeltakykardi. En behandlingsform för allvarliga arytmier är en implantable cardioverter defibrillator (ICD). Den första ICD:n implanterades år 1980. Att vara hjärtsjuk innebär att patienten kan uppleva flera olika känslor, upplevelser samt erfarenheter och därför är sjuksköterskans kärnkompetens informatik särskilt viktig genom att vara informativ. Att sjuksköterskan är informativ är en viktig del av patientens vårdprocess. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av att leva med en ICD. Den allmänna litteraturstudien grundar sig på sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Fem kategorier framkom i resultatet Oro, ökad trygghet, rädsla för elstöten, förändringar i vardagen och bristande kommunikation med sjukvårdspersonal. Resultatet visade på att patienter med en ICD kände en tacksamhet för livet men upplevde även en rädsla och oro. Elstöten beskrevs som att vara mycket kraftig, bland annat som att få en hästspark i bröstet eller att bli påkörd av en lastbil. I studien framkom även att den bristande kommunikationen mellan vårdtagare och vårdgivare påverkade det vardagliga livet. Både de fysiska och psykiska konsekvenserna av behandlingen med ICD är oförutsägbara men är viktig kunskap vid vårdandet av denna patientgrupp. / Every year there are 10 000 cases of sudden cardiac arrest in Sweden. Sudden cardiac arrest is usually caused by ventricular fibrillation or ventricular tachycardia. A form of treatment for serious arrhytmias is an implantable cardioverter defibrillator (ICD). The first ICD device was implanted in 1980. To have a heart disease includes that the patient can experience several different emotions and experiences and therefore, to be informative as a nurse is an important part of the patients care. The aim of the litterature study was to highlight the patient’s experience to live with an ICD. The general literature study is based on six qualitative and two quantitative articles. Five categories emereged in the result Concern, increased safety, fear for the chock, changes in daily life and lack of communication with health care personal. The result showed that patients with an ICD device felt a gratitude for life but also experienced a fear and worry. The shock describes being very powerful. It describes like feeling to get a horse kick in the chest or to be hit by a truck. The study emerged in that a lack of communication between health care providers and recipents effected the daily life. The physical and psychological consequenses caused by the treatment is an unpredictable but is an important knowledge in the nursing about the patient group.

En del kardiovaskulära händelser kan leda till plötsligt hjärtstopp orsakat av en livshotande arytmi. Idag erbjuds dessa patienter en ICD som visat sig öka överlevnaden och ger patienten en möjlighet till ett fortsatt aktivt liv. Trots att ICD:n ger patienten goda förutsättningar att leva som vanligt finns en överhängande oro och rädsla som kan ge en negativ påverkan på livskvaliteten. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med ICD. En litteraturöversikt med systematisk metod användes där 17 artiklar inkluderades och analyserades med integrerad metod. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av sökorden Implantable Cardioverter Defibrillator och Quality of Life. Endast kvantitativa artiklar publicerad mellan 2010-2020 inkluderades. I resultatet identifierades fem kategorier av faktorer som påverkar livskvalitet hos personer med en implanterbar defibrillator. Dessa var personrelaterade faktorer, terapirelaterade faktorer, vårdrelaterade faktorer, tidsrelaterade faktorer och devicerelaterade faktorer. Slutsatsen blev att livskvaliteten hos personer med en implanterbar defibrillator påverkas av många olika faktorer och att denna patientgrupp därför har mycket att vinna på att få personcentrerad vård. Exempelvis visade det sig att män och kvinnor kan gynnas olika mycket av interventioner såsom fysisk träning eller mentalt stöd där mäns livskvalitet verkar gynnas mer av fysisk träning medan kvinnors livskvalitet gynnas mer av mentalt stöd. Även ålder påverkade livskvaliteten hos denna patientgrupp där äldre ofta uppgav bättre livskvalitet än yngre personer. Dessa faktorer och dess påverkan på livskvaliteten hos personer med ICD bör studeras vidare i syfte att bättre förstå hur vården av denna patientgrupp kan personcentreras för att främja en god livskvalitet. / Some cardiovascular events can lead to sudden cardiac arrest caused by a life-threatening arrhythmia. Today these patients are offered an ICD that has been shown to increase survival and give the patient the opportunity for a continued active life. Despite the fact that the ICD gives the patient good conditions to live as usual, there is an imminent worry and fear that has a negative impact on the quality of life. The aim was to examine which factors affect quality of life in persons living with an ICD. A literature review with a systematic method was used where 17 articles were included and analyzed with an integrated method. The articles were retrieved from databases CINAHL and PubMed with the keywords Implantable Cardioverter Defibrillator and Quality of Life. Only quantitative articles published between 2010-2020 were included. Five categories of factors that affect quality of life in persons with an implantable cardioverter defibrillator were identified in the result. These were person related factors, therapy related factors, care related factors, time related factors and device related factors. In conclusion, quality of life in persons with an implantable cardioverter defibrillator is affected by several different factors, thus this patient group has a lot to gain from person centered care. For example, the results show that men and women can benefit in different amounts from interventions such as physical training or psychological support where quality of life in men seem to benefit more from physical training whereas quality of life in women seem to benefit more from psychological support. Age was another factor that affected quality of life in this patient group where older persons more often stated having a better quality of life than younger persons. These factors and their impact on quality of life in persons with an ICD should be studied further to better understand how care of this patient group can become more person centered in order to promote a good quality of life.

En implanterbar defibrillator bryter maligna arytmier och ökar överlevnaden för personer med hjärtsjukdomar. Komplikationer efter implantation såsom olämpliga tillslag eller infektioner förekommer. Beslutsprocessen till implantation ska vara avvägt mellan risker kontra nytta, där varje beslut ska vara personcentrerat och i samtycke. Det multidisciplinära teamet är en viktig del av personens vård där fjärrmonitorering av defibrillatorn är en viktig del i vårdens anpassning till kostnads- och resurseffektivisering. Roys adaptionsmodell understryker sjuksköterskans roll i att stödja personen genom anpassningsprocessen till olika delar av livet. Syftet var att undersöka personers upplevelser av att leva med ICD. Metoden var en litteraturöversikt baserat på 15 kvalitativa artiklar skrivna 2013-2023. Datainsamlingen utfördes via CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av ett bedömningsformulär. Dataanalysen genomfördes genom en tematisk analysprocess som slutligen renderade i fyra teman. Resultatet visade att en ICD påverkade den psykiska hälsan, med känslor av ambivalens, rädsla för tillslag och existentiella funderingar. Fysiska aspekter rörande anpassning till en aktiv livsstil med ICD och de fysiska obehag som kan uppstå relaterades till enhetens närvaro. Sociala relationer påverkades av deltagarnas defibrillator, där stöd från närstående och behov av att hantera relationer belystes. Slutligen pekade litteraturöversikten på relationen till sjukvården och teknologi, där bristande kunskap och information om en defibrillator utgjorde en utmaning för deltagarna. Slutsatsen blev att personer med implanterbar defibrillator kan uppleva en ambivalent mix av känslor kopplade till sin ICD, från tacksamhet till ångest. Eftersom en defibrillator kan ha stor påverkan både fysiskt och psykiskt på hälsan har vårdpersonal en viktig roll i stödet till personens anpassning till sin nya situation. Kommunikation och information på ett personanpassat sätt är avgörande både gällande hälsan och för förståelsen för digitalisering av vården och för personens tillstånd. ICD-bärare erbjuds livslång uppföljning på specialistmottagning vilket möjliggör kontinuitet och täta uppföljningar. / An implantable defibrillator terminates malignant arrhythmias and increases survival forindividuals with heart conditions. Complications post-implantation such as inappropriateshocks or infections occur. The decision-making process for implantation should weigh risksversus benefits, with each decision being person-centered and consented to. Themultidisciplinary team plays a crucial role in the individual's care, where remote monitoringof the defibrillator is essential for healthcare cost-effectiveness and resource allocation. Roy'sadaptation model highlights the nurse's role in supporting the individual through theadaptation process to different aspects of life. The aim was to explore individuals' experiences of living with a defibrillator. The method involved a literature review based on 15 qualitative articles written between2013-2023. Data collection was conducted via CINAHL and PubMed. Articles were quality-assessed using an evaluation form. Data analysis was performed through a thematic analysisprocess, resulting in four themes. The results indicated that the implantable defibrillator impacted mental health, with feelingsof ambivalence, fear of shocks, and existential reflections. Physical aspects regardingadaptation to an active lifestyle and the physical discomfort were highlighted. Socialrelationships were influenced by participants' defibrillators, emphasizing the support fromloved ones and the need to manage relationships. The relationship with healthcare andtechnology, where insufficient knowledge and information about a defibrillator posed achallenge for participants. In conclusion, individuals with an implantable defibrillator experience a mixed emotionsassociated with their defibrillator, from gratitude to anxiety. Since a defibrillator can have asignificant impact both physically and mentally, healthcare personnel play a crucial role insupporting the individual's adaptation to their new situation. Communication and informationin a person-centered manner are crucial for health and understanding the digitization ofhealthcare and the individual's condition. Defibrillator-recipients are offered lifelong follow-up at specialized clinics, enabling continuity and frequent follow-ups.

Varje år drabbas 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. De personer som överlever ett hjärtstopp kan bli aktuella för behandling med en Implanterbar Defibrillator (ICD).  Denna har funnits i bruk sedan 1980. Antalet implantationer ökar och utvecklingen går ständigt framåt. Sjukvården har en viktig roll i att stödja, utbilda och informera patienter och deras anhöriga så att de kan anpassa sig till det nya livet som ICD bärare. Syftet var att belysa ICD-bärares upplevelser av förändrad livssituation. Detta gjordes genom en litteraturstudie. Resultatet bygger på analys av åtta kvalitativa och tio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Patienter med ICD upplever psykisk påfrestning, ett beroende av andra människor, att tvingas till levnadsförändringar samt acceptens till det nya livet som ICD-bärare. Implantation av en ICD innebär för många människor att få en ny chans till livet men det innebär också fysiska, psykiska och sociala omställningar i det vardagliga livet. Dessa omställningar påverkar också nära anhöriga. Eftersom antalet ICD implantationer ständigt ökar och det har visat sig att livssituationen på olika sätt förändras är det viktigt att omvårdnaden av denna patientgrupp präglas av individuellt stöd och utbildning i kombination av gott tekniskt kunnande för att underlätta anpassningen till livet som ICD-bärare. / Every year, there are 10 000 cases of sudden cardiac arrest outside of hospitals. Those who survive a cardiac arrest may be considered for treatment with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). The ICD has been in use since 1980 and the developments along with the number of implantations are continuously evolving. The health care system has an important role in supporting, educating and informing the patients and their families, to help them adapt to the new life as or with an ICD-bearer. The purpose of this study is to highlight the experiences and life alterations the ICD-bearer faces. The results are based on the analysis of eight qualitative and ten quantitative research articles. Patients with ICDs experience psychological distress; a dependence on other people; being forced to make life alterations and finding acceptance for the new life as an ICD-bearer. For many, an ICD is equivalent to a new chance at life, but it also represents every day physical, psychological and social changes. Changes that also affect close relatives. The care of these patients ought to be characterized by individual support and education, as the number of ICD implantations is constantly increasing and since it has been proven that life situations change. This in combination with good technical expertise facilitates the adaptation to life as an ICD-bearer.

Personer som överlevt hjärtstopp, eller som löper stor risk att drabbas av allvarlig ventrikulär arytmi, kan skyddas mot framtida livshotande arytmier med en implanterbar defibrillator (ICD). För att bryta kammartakykardier kan ICD:n avge högvoltschocker från en elektrod i höger kammare. Chockerna upplevs av många som smärtsamma. Många personer som fått en ICD implanterad beskriver ökad oro och ångest. Syftet var att belysa personers upplevelser och erfarenheter av att leva med ICD. Som metod valdes litteraturöversikt. Efter sökning i databaserna PubMed och CINAHL inkluderades 15 kvalitativa intervjustudier publicerade 2009-2018. Dessa analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier; Ett oförutsägbart liv, Ett förändrat liv, Vägen framåt och Trygg trots allt. Dessa kan beskrivas som steg i en trappa. Resultatet i denna litteraturöversikt visade att många beskrev den första tiden efter ICDimplantationen som svår, med smärtor, oro och depression. Livet beskrevs ha blivit förändrat och rädsla för ICD-chocker upplevdes ha stor påverkan i det dagliga livet. Genom självpåtagna begränsningar försökte personerna kontrollera sin situation för att förebygga chocker. De flesta kunde efter en tid acceptera ICD-behandlingen som en del av livet och anpassade sig till situationen. Kategorin Trygg trots allt var inte ett konstant tillstånd, då en upplevd ICD-chock kunde rasera tryggheten och föra processen bakåt. Slutsatsen var att det mesta som berättades berörde chocken, hur den kändes, rädsla för chock, vad som kan utlösa en chock och hur den kan undvikas. ICD-chocken blev något som berörde varje aspekt av livet. Ändå fann många en ny balans där ICD:n blev en del av livet och accepterades som en livvakt. Stöd från vårdpersonal var viktigt för att uppleva trygghet, men ett personcentrerat stöd behöver utvecklas. / Persons who survived sudden cardiac arrest or who are at risk for severe ventricular arrythmias, can be protected from future life-threatening arrythmias by an implantable cardioverter defibrillator (ICD). To terminate ventricular arrythmias, the ICD can deliver high-voltage shocks from an electrode placed in the right ventricle. The shocks are by most people felt to be painful. Many persons who have an ICD implanted, experience increased anxiety and distress. The aim if the study was to illustrate persons’ experiences of living with an ICD The chosen method was a literature review. After searching the databases PubMed and CINAHL, 15 qualitative interview studies, published between 2009 and 2019, were included. These were analyzed with qualitative content analysis and resulted in four categories; An unpredictable life, A changed life, The road ahead and Safe anyway. These categories can be described as four steps. The result of this literature review showed that many described the first period after ICD implantation as difficult, including pain, anxiety and depression. Life was experienced to have changed and fear of ICD-shocks was considered to have great impact on daily life. Through self-imposed restrictions the persons tried to control their situation to prevent shocks. Most persons could by time accept the ICD-treatment as a part of life and adjusted to the situation. The level Safe anyway was not a constant condition as an experience of shock diminished safety and brought the process backward. The conclusion was that most what was narrated concerned the shock, what it felt like, fear of shock, what might trigger a shock and how to avoid it. The ICD shock was something that affected every aspect of life. Still many found a new balance in life where the ICD became an important part of life and was accepted as a body guard. Support from health professionals was important to experience safety but a person-centered support needs to be developed.