Studien undersöker hur Halmstads och Helsingborgs Tingsrätt arbetar med implementeringenav Domstolsverkets riktlinjer och Brottsförebyggande rådets rekommendationer förbemötandet i rätten, samt fastställa vilka faktorer som ligger till grund för att detta görs eller inte görs. Genom fältobservationer och intervjuer med ett tiotal domare och tingsnotarier på debåda domstolarna använder sig studien av ett omfattande dataunderlag, där de två primära empiriska materialen trianguleras med varandra. Analysen av materialet visar att det finns stora skillnader mellan hur domarna och tingsnotarierna på de båda domstolarna arbetar med bemötandearbetet. Därutöver finns det stora skillnader mellan hur domare och tingsnotarier påHalmstads Tingsrätt arbetar med bemötandefrågorna. Vilket bemötande en brukare får beror därför på vilken domare som tilldelats denne. Resultatet är oroande från både ett rättssäkerhetsperspektiv och demokratiskt perspektiv. Skillnaden i bemötande kan ytterst påverka möjligheten till lika behandling och det olika bemötandena kan i förlängningen leda till minskat förtroende för domstolarna vilket riskerar skada statens demokratiska legitimitet.

Antalet cancerfall i Sverige har mer än fördubblats under de senaste årtiondena och 1 av 3 personer kommer någon gång under sin livstid att diagnostiseras med cancer (Socialstyrelsen & Cancerfonden 2018:3, 6). Ett problem med den svenska cancervården har varit långa väntetider och en regional ojämlikhet. Som ett led i att öka patientnöjdhet, förkorta väntetiderna samt minska på skillnaderna infördes standardiserade vårdförlopp genom en nationell vårdreform (Wilkens, Thulesius, Schmidt, & Carlsson, 2016:1378). Regionerna har under åren 2015-2018 tilldelats 13 800 000 kronor inom ramen för denna satsning och numera finns 31 standardiserade vårdförlopp som bygger på att cancerutredningar ska följa ett specifikt tidsschema (Socialstyrelsen, 2018:7). Syftet med denna studie är att undersöka hur ett politiskt beslut på nationell nivå implementeras på lokal nivå. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer gjorde med personal på Kvinnoklinikens mottagning, med syftet att mottaga personliga upplevelser av hur SVF har påverkat mottagningens arbete (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017:261). Studien tar avstamp i frågeställningar om vilka förutsättningar som funnits för att implementera SVF och om vilka effekter för patienter och personal som SVF har fått. Studien visar att personal på Kvinnoklinikens mottagning upplever att såväl kompetens som resurser saknades vid införandet av SVF, samtidigt som deras inställning gentemot reformen ändå var positiv eller neutral. Trots bristande förutsättningar för att lyckas med implementeringen upplever personalen ändå att införandet av SVF till största del har fått positiva effekter för såväl patienter som för personalens arbete på mottagningen (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019).

Vid implementation av IT-system eller annan ny teknologi kan organisationer stöta på problem när de organisatoriska rutinerna förändras. Ett problem kan vara att gamla rutiner står i vägen för inlärningen av nya. Detta kan enligt tidigare forskning lösas genom ‘avlärning’, men praktiska efterforskningar inom ämnet saknas. Uppsatsen bidrar empiriskt till teorin om organisatorisk avlärning och glömska inom teorin. Den bidrar också med kunskaper kring hur, och om, företag praktiskt använder sig av detta och om det finns ett behov. Uppsatsen besvarar syftet genom en kvalitativ intervjustudie. Resultaten visar att avlärning är något som oftast inte tas i åtanke, vilket ger konsekvenser för implementationen. Resultatet stödjer även argumentet om att avlärning bör föregå organisatorisk inlärning, samt att både avlärning och organisatorisk glömska är begrepp som i hög grad är relevanta i implementeringsprocessen. Avslutningsvis ges förslag på fortsatt framtida forskning inom ämnet.

Vi vill med den här uppsatsen, ge läsaren en grundläggande information om det balanserade styrkortet, samt hur de använder sig av modellen på Södra Älvsborgs Sjukhus.Det balanserade styrkortet lanserades i USA 1992 som svar på kritik mot traditionell ekonomistyrning. Styrkortet utgår från företags affärsidé och beskriver verksamheten utifrån flera mått än de traditionella finansiella måtten. Med utgångspunkt att teori oftast skiljer sig från verkligheten och eftersom praktiken är specificerat och skräddarsytt för just en verksamhet, medför det här till vårt intresse att studera det balanserade styrkortet.Intreset är att undersöka styrkortet som finns på SÄS, Södra Älvsborgs Sjukhus. Det vi frågade oss var vilket syfte BSC har på SÄS? Syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för det balanserade styrkortet, men också hur man använder styrmodellen på sjukhuset.I den här uppsatsen har vi antagit det hermeneutiska synsättet för att kunna skapa utrymme för djupare förståelse. Uppsatsen präglas av våra egna tolkningar och subjektiva uppfattningar. Dessutom har vi använt oss av en kvalitativ metod som hjälpte oss att skapa en helhetsbild av fenomenet. Uppsatsen bygger även på den abduktiva ansatsen som innebär en växelverkan mellan teori och empiri. Det empiriska materialet består av intervjuer med Sjukhusdirektör, som gjordes via E-mail, Områdeschef och verksamhetschef på SÄS.Efter att teoretiskt studerat ämnet och gjort intervjuer, sammanställde vi vår analys och drog slutsatser.Att använda sig av det balanserade styrkortet kräver engagemang hos alla medarbetare i organisationen, från ledningsnivå och neråt i hierarkin. Det är dessutom viktigt att komma ihåg att styrkortsarbetet är en kontinuerlig process som aldrig upphör, då man hela tiden måste följa upp sina mätetal. / Uppsatsnivå: C

BakgrundHär presenteras en kort sammanfattning om förskolans framväxt. Vidare presenteras förskolans första läroplan Lpfö98 (1998) för att sedan beskriva bakgrundsfakta kring den omarbetning som gjorts och som bidragit till att förskolan den 1 juli 2011 får en reviderad läroplan.SyfteSyftet med undersökningen är att studera implementeringen av den reviderade läroplanen för förskolan utifrån hur den enskilde förskolläraren ser på, förstår och tolkar Lpfö98 reviderad (2010). Vidare vill vi undersöka vad förskolläraren tror att den reviderade läroplanen kommer innebära för dennes vardagsarbete och verksamhet.MetodFör att kunna undersöka vårt syfte har vi utgått från den kvalitativa metoden self report som forskningsverktyg. Self report innebär att respondenterna skriftligen besvarar en eller flera frågeställningar. Urvalet i denna undersökning är 12 verksamma förskollärare från en mindre kommun i Västra Götalands län.ResultatResultatet visar att förskollärare ser den reviderade läroplanen för förskolan som mer tydlig och preciserad. Riklinjerna som beskriver förskollärarens enskilda ansvar är det område som förskollärarna beskriver som den största skillnaden. Vilken betydelse den kommer få för vardagsarbete och verksamhet är förskollärarna än så länge delvis ovissa om. / Program: Lärarutbildningen

Trots att en misslyckad implementering av ett affärssystem kan få allvarliga konsekvenser för verksamheten såväl ekonomiskt som organisatoriskt, har affärssystemets kraftfulla fördelar inneburit att allt fler verksamheten väljer att genomföra en implementering. Den tidigare forskningen har därför fokuserat på att identifiera kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem. Men trots denna kännedom misslyckas flertalet implementeringar och studien syftade därför till att bidra med kunskap gällande vad som är kritiskt vid implementering av affärssystem. För att uppnå studiens syfte krävdes kunskap dels om vilka faktorer som är kritiska vid implementering av affärssystem, men även vad som är viktigt att tänka på gällande de kritiska faktorerna. Studien utformades utifrån en kvalitativ forskningsstrategi där insamling av empiri genomfördes med hjälp av ett flertal semi-strukturerade intervjuer med respondenter som alla hade lång erfarenhet gällande implementering av affärssystem. Empirin analyserades sedan med hjälp av en konventionell innehållsanalys. Analysarbetet innefattades även av en teoretisk triangulering i form av att teori användes som en ytterligare datakälla. Även en teoretisk och komparativ genomfördes. Studien resulterade i ett antal kritiska faktorer vid implementering av affärssystem samt hur dessa faktorer hanteras. Den övergripande slutsatsen var att det kritiska vid implementering av affärssystem är att inse att implementeringen är ett verksamhetsprojekt snarare än ett IT-projekt. / Program: Dataekonomutbildningen

Många företagsledningar har svårighet att värdera ERP-system och de förändringar som krävs i företaget för att införa ett ERP-system. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse kring vilka kritiska faktorer som kan påverka implementering av ERP-system, samt hur organisationer arbetar med att hålla sitt ERP-system uppdaterat. Grundidén till studien kommer från Markus & Tanis (2000) som i en artikel beskriver den bristande forskning som finns inom ämnet ERP-system. Ytterligare en artikel som ligger till grund för studien beskriver en kanadensisk undersökning av Kumar, Maheshwari & Kumar (2003). För att kunna bidra med ytterligare forskning, samt tyda och förstå forskningsområdet är studien genomförd med ett hermeneutiskt ställningstagande av kvalitativ art. Genom en enkätundersökning har den empiriska datan samlats in för att sedan via mönsterjämförelse med Kumar, Maheshwari & Kumars (2003) studie bidragit till att utveckla en redan befintlig studie, samt fyllt på den alltför tunna informationen inom forskningsämnet.Enligt Wilder & Davis (1998, se Kumar, Maheshwari & Kumar, 2003) anses ERP-implementeringsprojekt vara de svåraste systemutvecklingsprojekten på kort sikt. Kumar, Maheshwari & Kumar (2003) utvecklar detta påstående, genom att undersöka flertalet kritiska faktorer som kan påverka implementeringen på ett mycket negativt sätt. Dessa kritiska faktorer kan exempelvis vara olika förändringar inom organisationen, val av ERP-system återförsäljare, val av konsulter, sammansättning av projektteam, planering, utbildning med flera. Markus & Tanis (2000) menar på att ett av de största problemen vid implementering av ERP-system är att det inte finns tillräckligt forskning inom ämnet, vi vet idag för lite för att konkret kunna påvisa de nackdelar och fördelar som en investering i ett ERP-system kan leda till. Vilka kritiska faktorer påverkar implementeringen av ERP-system? Vilka urvalskriterier finns vid planeringen av att införa ett ERP-system? Vilka kriterier och problem kan påträffas inom implementeringsprojekt? Vilka problem kan förekomma under implementeringen och hur kan organisationer arbeta för att förbättra och hålla sitt ERP-system uppdaterat?Kumar, Maheshwari, & Kumars (2003) studie visar att organisationer ställs inför flertalet olika utmaningar både vad gäller beteende bland anställda och medverkande, men även ledningsrelaterade problem. Slutanvändaren var inte redo för ett nytt system, motstånd till förändring, brist på utbildning, omsättning av nyckelpersoner inom projektet och brist på planering inom projektet var några av de kritiska faktorer som påvisades. Flertalet av respondenterna ansåg att de inom organisationen borde ha lagt ned mer tid på beteende- och ledningsrelaterade problem, samt att förbättra processerna inom projektet (Kumar, Maheshwari, & Kumar, 2003). Dessa påståenden kan stärkas i och med resultatet från denna studie. Utifrån resultatsammanfattningen kan vi se att de främsta problemen uppstår i samband med männskliga faktorer så som bristande resurser, bristande kompetens och bristande utbildning. / Program: Magisterutbildning i informatik

I dagens samhälle är systembyte inte någonting nytt och begreppet inte speciellt främmande. Detta är en daglig händelse ute hos organisationerna. Anledningarna till att ett systembyte sker hos en organisation är oändliga, men några tydligt framträdande aspekter finns. Idag så är effektivitet mycket viktigt och det är ofta en kategori som man vill höja i och med att man byter eller förnyar systemet. Det ska gå fortare och ge mer. Ett systembyte betyder förändring, för vissa inget märkbart men för andra ruckas stabiliteten och tryggheten som tidigare funnits.Huvudproblemet för undersökningen är att visa vilka eventuella problem som kan uppkomma vid en implementering av ett nytt informationssystem. För att i huvudtaget förstå dessa problem så har vi i studien undersökt vad organisationen själv anser vara ”problem”, vilka konsekvenser sådana problem kan ge, samt vilka aspekter som faktiskt påverkar vid en implementering.För att få svar på detta så har vi genomfört en kvalitativ studie. Vi har utgått från existerande teorier och därefter relaterat till vår observation av verkligheten. De data vi har samlat in har gjorts genom tre olika intervjuer. Urvalet till dessa har skett genom att vi sökt ett företag som genomför implementeringar åt andra organisationer, samt en kund som har genomgått ett systembyte. Den tredje intervjupersonen är från ett företag som inte har någon relation med företaget som genomför implementeringar.När denna undersökning startades så lades stor vikt vid att finna relevant och nödvändig information inom de olika områden som rör implementering och som kan påverka vid en förändring. Vi ansåg då aspekter som till exempel förändringsanalys, psykologi, användbarhet och handlingsbarhet vara viktiga.

This thesis studies if public libraries in Sweden have taken part ofinformation regarding the Swedish government policy that publicareas are to be made accessible by 2010. Also studied is thesignificance of information and resources on the execution ofaccessibility adaptations at public libraries.The analysis uses Lennart Lundquist’s theory of implementation ofpublic policies, that the person executing the policy needs tounderstand, be able to and want to in order for the policy to besuccessfully executed. The study was carried out through a surveyand the thesis focuses on the factors of understanding and beingable to.The survey was sent by email to all 290 municipal libraries inSweden with an answering frequency of 65%. The results arepresented in table format with explanations.The thesis finds that a clear majority of respondents have hadaccess to information about accessibility adaptations, but thatmuch fewer consider the information clear enough. Fewer thanhalf believe that they will be able make the library fully accessible.Lack of resources is the most common reason cited. Mostrespondents have been able to make the main entrance, toilet,passage ways and at least one computer accessible.The conclusion is that much work has been done at the librariesand that there is an awareness of the accessibility issue. Howeverthere seems to be a lack of knowledge of “invisible” disabilitiesand resources are needed to make the libraries fully accessible. / Program: Bibliotekarie

Skottlandsmodellen är en modell som spridit sig från Skottland till Sverige med syfte att främja samverkan mellan professionella för att på bästa möjliga sätt kunna jobba efter barnets bästa i fokus. Syftet med studien är att belysa professionellas syn på implementeringen av Skottlandsmodellen, samt vilka hinder och möjligheter som kan uppkomma i denna process. Vi har antagit en kvalitativ ansats och har som utgångspunkt en hermeneutisk vetenskapstradition. Vi har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med fem professionella inom det aktuella utbildningsområdet. Vi har använt oss av implementeringsbegreppet för att förstå och analysera vårt material. Ett av studiens huvudresultat är att det framkom att samverkan ses som både en möjlighet och ett hinder för införande av Skottlandsmodellen. Utöver samverkan har vi identifierat en rad andra faktorer som kan hämma eller främja implementeringen av Skottlandsmodellen. Exempel på dessa faktorer är prestige, resurser och politik, som framkommer som både hinder och möjligheter för implementeringen av Skottlandsmodellen. Det framkom även av studiens resultat att Skottlandsmodellen ses som en lösning på den problematik kring samverkan som upplevs av professionella idag.