• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1057
  • 78
  • 4
  • 4
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 1152
  • 455
  • 229
  • 196
  • 157
  • 144
  • 136
  • 135
  • 130
  • 122
  • 120
  • 113
  • 110
  • 110
  • 109
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
211

Ord eller handling? : En kvalitativ flerfallstudie rörande företags CSR-arbete i praktiken.

Eliasson, Ida, Edlund, Sara January 2009 (has links)
<p>De senaste två åren har kantats av finansiella kriser runt om i världen vilket har haft stor inverkan på företag. Kriserna har redan visat sig innebära att företagen måste prioritera och fokusera sina medel i större grad. Åren före dessa kriser ökade företagens arbete med CSR,det sociala ansvaret i samhället. I dagens samhälle gäller det att företagen inte bara fokuserar på den direkta verksamheten som företaget har utan även se hur företaget påverkar samhället både direkt och indirekt. Det är viktigt att företag inte endast riktar uppmärksamheten mot verksamhetens finansiella status och intressen utan även fokuserar på att ta ett miljömässigt och socialt ansvar.</p><p>Problemformulering:<em>Hur fungerar företagets CSR-arbete (samhällsansvar) i praktiken sett utifrån de ansvariga </em><em>och medarbetarna i företaget?</em></p><p> </p><p>Uppsatsen har en kvalitativ ansats genom en flerfallstudie där åtta personer, ansvariga för CSR samt medarbetare från fyra olika företag i bank- och försäkringsbranschen intervjuades.</p><p>Syftet med studien är att se hur de valda företagen arbetar med samhällsansvar och hur detta implementeras och kommuniceras inom företaget. Respondenternas svar har transkriberats och därefter analyserats först och därefter analyserats företag för företag för att i slutet presenteras i en så kallad korsanalys. Korsanalysen består av en jämförelse mellan företagen för att finna likheter och olikheter med företagens sätt att använda sig av CSR. De resultat vi har kommit fram till är att de utvalda företagen arbetar med CSR vissa mer påtagligt än andra, svårigheten hos dessa företag har varit att kommunicera ut de ståndpunkter som företaget har rörande CSR: Företagen arbetar med CSR på olika sätt, vissa har ett mer utarbetat arbetssätt och kallar det för CSR eller samhällsansvar medan andra gör det utan att sätta ett namn på det. Slutsatsen med denna uppsats är enligt oss att de undersökta företagen idag inte lyckas kommunicera ut sina budskap rörande CSR. Alla de undersökta företagen har bra CSR-arbete men det kan utvecklas vilket presenteras i uppsatsens slutsatser. Vi presenterar en egenkomponerad sammanfattande modell som visar hur CSR-beslut kan kommuniceras och implementeras inom ett företag.</p><p> </p>
212

Lean Production inom transportsektorn : Implementering och uppföljning av mätetal / Lean Production within the Transportation Sector : Implementation and Follow-Up of Numerical Values

Rantonen, Jimmy January 2009 (has links)
<p> </p><p>Syftet med detta arbete, som bedrivits på DB Schenker Sverige i Önnestad, är att skapa ett underlag som främjar en implementation av arbetssättet Lean Production inom transportbranschen. Anledningen till att Schenker vill börja arbeta efter Lean är att de under en längre tid haft svårt att höja sin kvalitet och effektivitet. Det huvudsakliga målet med arbetet har varit att:</p><ul><li>på ett enkelt och robust sätt i samförstånd med ledningen skapa en grund för hur arbetet med Lean Production ska implementeras</li></ul><ul type="disc"><li>skapa tydliga och enkla mätetal/måltal för att följa upp de olika avdelningarnas produktivitet</li></ul><ul><li>utforma en terminallayout som är anpassad till Lean Production där städning, avvikelser, flöden och säkerhet tydliggörs</li><li>skapa en arbetsmodell för hur Lean Production ska kunna tillämpas fullt ut</li></ul><p> </p><p>Det största argumentet när företag strävar efter att bli Lean är att sätta kunden i centrum samt att "skapa tänkande människor". Genom att sätta kunden i centrum och "skapa tänkande människor" så skapas effektiva arbetsplatser där verksamheten förebygger slöseri, skapar processtänkande, tänker på miljö och säkerhet, service och tjänster och en kultur bildas som främjar delaktighet från personalen.</p><p> </p><p>Detta examensarbete har drivits som en fallstudie, främst för att författaren har arbetat ensam, även för att utgångspunkten från Schenkers sida var att göra ett grundarbete för att Lean Production skulle kunna implementeras på distriktet med så heltäckande information som möjligt.</p><p> </p><p>De huvudsakliga resultaten av detta arbete är följande:</p><ul><li>ny terminallayout där ordning och reda (5S) har tillämpats</li><li>genom att 5S har tillämpats har en grund för Lean Production och standardisering av arbetsplatsen skapats, som är det fundamentala för ständiga förbättringar</li><li>genom 5S visualiseras avvikelser</li><li>förbättringsmöten och förbättringstavla för de olika avdelningarna</li><li>förbättrad säkerhet</li></ul><p> </p><p>En av de väsentliga slutsatserna i detta arbete består av en arbetsmodell för hur arbetet med implementeringen av Lean Production går tillväga. Utöver det innefattar arbetet rekommendationer för Schenker och deras framtida arbete med Lean Production.</p> / <p> </p><p>This project constitutes the Master thesis within the School of Innovation, Design and Engineering at Mälardalen University. The project has been carried out at DB Schenker Sweden in Önnestad and the aim of this work is to provide as a basis for enhancing the implementation of Lean Production within the transportation sector. The reason why Schenker would like to begin work after Lean is that for a long time they have been unable to raise their quality and efficiency. The main objectives of this work have been:</p><ul><li>in a simple and robust way, in agreement with the management to create a foundation for the progress of the Lean Production implementation</li><li>clear and simple metrics / targets to follow up the various departments' productivity</li><li>develop a terminal layout that is adapted to Lean Production where cleaning, deviations, flows and security is made clear </li><li>create a working model of how Lean Production is to be applied in full</li></ul><p> </p><p>The main argument when companies strive to be Lean is to put the customer at the center and "create thinking people". By placing the customer at the center and "creating thinking people" effective workplaces where the activity will prevent waste, creating process thinking, thinking of the environment and safety, service and services and a culture is formed to promote the involvement of staff.</p><p> </p><p>This thesis has been driven as a case study, one reason is because the author has worked alone and the basis from Schenker was to make the foundation work so Lean Production can be implemented at the district with so complete information as possible.</p><p> </p><p>The main results of this work are:</p><ul><li>a new terminal layout where 5S has been applied</li><li>since 5S has been applied the basis for Lean Production and standardization of the workplace has been created which is the basis for continuous improvements</li><li>since 5S has been applied deviations get visualized</li><li>improvement meetings and improving scoreboards for the different departments</li><li>improved safety</li></ul><p>One of the essential conclusions of this work consists of a working model for the implementation progress of Lean Production. In addition the work includes recommendations for Schenker and their future work with Lean Production.</p>
213

Förvaltningen och verkligheten : Ett implementeringsperspektiv på verkställigheter av utvisningsdomar i brottmål

Öberg, Michael January 2008 (has links)
<p> </p><p>I det föreliggande arbetet undersöks dels huruvida verkställigheten av domstolsbeslut gällande utvisning med återreseförbud omgärdas av några implementeringsproblem, dels av vilken karaktär dessa är och ur vad de är sprungna. Undersökningen, som är inom ramarna för det som brukar kallas policyanalys, sker med utgångspunkt i en teoretisk modell som tar hänsyn till tre olika typer av generella villkor som måste vara uppfyllda för att en lyckad implementering av ett överordnat beslut skall kunna sägas vara för handen. Studien bygger på en numerär genomgång av alla utvisningsärenden  som handlagts av Polismyndigheten i Västernorrlands län under en femårsperiod, samt på intervjuer med tillämpare på olika nivåer. Syftet med arbetet är att svara på frågorna: finns implementeringsproblem i den studerade kontexten? Om så är fallet, vilken karaktär har problemen och vad är det som gör att de uppstår?</p><p> </p>
214

Uppdrag digital kompetens : En fallstudie av hur IKT-stöd implementeras i grundskolan

Riise, Eva-Lena January 2009 (has links)
<p> </p><p>I takt med att IKT-utvecklingen accelererat i samhället har också kravet ökat på effektivt användande av IKT i skolan. Syftet med denna undersökning har därför varit att studera hur en kommun implementerar IKT-stöd i sin grundskoleverksamhet för att stötta pedagogerna i deras arbete med att utveckla elevernas digitala kompetens. Undersökningen har genomförts som en deskriptiv fallstudie i form av kvalitativa intervjuer med sex nyckelpersoner i organisationen. Den bild som tidigt framträdde var hur otroligt komplext IKT är i förhållande till skolans värld. Det finns många aktörer och intressenter på en arena som ständigt förändras av den nya teknikens växande framfart. Faktorer som styrning och ledning, ekonomiska förutsättningar och tekniska förutsättningar har tydligt framträtt men också förhållningssätt och pedagogiska idéer som förändras i samspel med det nya kunskapssamhälle som börjar ta form. Sedd ur ett sociokulturellt perspektiv framstår detta som en kontinuerlig förändringsprocess där tekniken och verktygen ständigt förändras och förfinas. Vikten av att skolan måste anpassas till samhället framträder tydligt. Detta innebär vidare att lärarrollen i sin tur måste anpassas till denna förändrade kontext. Sammanfattningsvis har studien visat att den tekniska och den pedagogiska implementeringen av IKT-stöd inte alltid går hand i hand, trots medvetna satsningar på såväl Multimediaklassrum som PIM-utbildning av pedagoger. Den har vidare visat på avsaknad av lokala styrdokument i förhållande till IKT. Den har också lyft fram att Storbritannien varit förebild för kommunens implementering av IKT-stöd i grundskoleverksamheten. Slutligen har också fokus hamnat på förändringsledning och kommunens arbete med att skapa engagemang hos skolledarna.</p><p> </p>
215

Vem ser efter mig nu? : En studie kring uppföljningsarbete och lagändring

Jansson, Sara, Stensson, Emma January 2009 (has links)
No description available.
216

Att bli ett ansvarstagande företag : En jämförande studie om implementering av CSR / Becoming a responsible company : A comparative study about the implementation of CSR

Fahlén, Maria, Hansson, Karina Unknown Date (has links)
<p>Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat ämne under flera årtionden. Under senare år har begreppet blivit allt mer populärt och diskussionen har svängt från att handla om vad CSR är och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information får stor uppmärksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig fråga. Från teoretikers håll påpekas att litteraturen om implementering av CSR är bristfällig och de praktiska råden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare år, vilket framstår som en motsägelse jämfört med vad teoretikerna påstår.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frågan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori.</p><p>Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med två organisationer som arbetar med att ge stöd och rådgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet.</p><p>Resultat: Med hjälp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar på att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR. Vi ser dock utrymme för utveckling av teorin vad gäller mer praktiskt inriktade riktlinjer för hur företag kan arbeta med CSR. Dessutom ser vi ett behov av vidareutveckling av området redovisning och mätning av CSR, och då speciellt för att koppla det finansiellt till företags resultat. Det som framkommer som en svårighet med CSR är att det fortfarande är ett oklart begrepp, vilket gör det svårt för företag att arbeta med dessa frågor.</p> / <p>Background: CSR, Corporate Social Responsibility, has been a pressing and highly debated issue during several decades. During the last years the concept has become even more popular and the discussion has turned, from being about what CSR really means and how to define it, to how companies can work with it practically. The implementation of CSR is an important question due to the frequent reviews of companies that work with CSR, furthermore, the risk that negative information about companies’ CSR actions can receive a lot of attention in the media. Theorists point out that the literature about the implementation of CSR is insufficient and the practical advices are indistinct. We have at the same time during the last years, observed an increased number of standards and guidelines for companies CSR activities, which appear to contradict what the theorists claim.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to compare existing theory about the implementation of CSR in companies’ activities, with how companies are working with the question in real life, this to detect problems with, or possibilities of development of, existing theory.</p><p>Implementation: To accomplish the purpose of this study, interviews with four companies were carried out, about how they work with the implementation of CSR. Additionally two interviews were done with organizations that provide support and guidance to companies in their development of CSR activities.</p><p>Results: Guided by theories and gathered empirical information the study’s results show that theories and the empirical findings do mention the same aspects as important in the implementation of CSR. Even so we do see opportunities for a development of the theory when it comes to more practical guidelines for how a company can work with CSR aspects. Moreover we see a need for further development on how to report and measure CSR activities, and particularly how to make a financial connection to a company’s performance. What emerges as a difficulty with CSR is that it still seems to be an indistinct concept, which implies difficulties for companies when working actively with these questions.</p>
217

Implementering av tillståndsmaskiner med PRBS

Dagne, Carl January 2003 (has links)
<p>Tillståndsmaskiner är vanliga komponenter i många digitala konstruktioner. En vanlig typ av tillståndsmaskin är räknare. Räknare är ofta ganska kostsamma att implementera, med avseende på antalet grindar. För att reducera denna kostnad kan istället en PRBS (Pseudo Random Binary Sequence) användas. Denna byggs upp av ett register där en xor - operation utförs mellan två positioner, som beror på längden av registret. Resultatet från denna operation skiftas sedan in i registret. På detta sätt fås en till synes slumpmässig sekvens. Talen är dock inte på något sätt slumpmässiga utan kan hela tiden förutsägas. I detta examensarbete har en undersökning för att konstruera en billig tillståndsmaskin med hjälp av PRBS:er gjorts i MatLab. Tre olika program har skrivits för att beräkna olika kostnader vid implementering av en tillståndsmaskin.</p> / <p>Finite state machines are common components in digital designs. A common type of finite state machine is a counter. Counters are often quite expensive to implement, with respect to the number of gates. To reduce this cost, a PRBS (Pseudo Random Binary Sequence) can be used. It is constructed of a register where a xor - operation is performed between two positions, which depend on the length of the register. The result from this operation is then shifted back into the register yielding a random-like sequence. The numbers are not random, but can always be predicted. In this thesis work finite state machine using PRBS are designed in MatLab. Three different programs have been written to calculate the costs for implementation of a PRBS.</p>
218

Biobränsle från jordbruket : En implementeringsstudie av ett regionalt miljömål

Ek, Moa January 2009 (has links)
<p>Minskad klimatpåverkan genom mindre användning av fossila bränslen är centralt i miljöpolitiken. För Jämtlands län finns ett regionalt miljömål om en ökad produktion av klimatneutral energi med delmålet att biobränsleproduktionen inom jordbruket ska öka från 0 TWh år 2005 till minst 0,2 TWh år 2015. Syftet med uppsatsen är att ge en bild av vilka hinder som kan finnas för uppfyllandet av delmålet. Åtta intervjuer har genomförts och beskrivna hinder har identifierats och delats in i kategorier. Resultaten har därefter diskuterats mot bakgrund av villkoren för jordbruk och energiproduktion och ur ett systemteoretiskt perspektiv, där implementeringen beskrivs som mötespunkten för tre system: klimatpolitik, jordbruk och energisystem. Slutsatser som dras är att problem med lönsamhet samt en riskovilja är centrala hinder, möjligen kan de minskas genom ekonomiska stöd. En möjlig konflikt mellan livsmedels- och bränsleproduktion framträder också tydligt. Ur ett systemperspektiv betonas interaktionen mellan systemen som den struktur där implementeringshindren uppstår och implementeringen bör därför integrera flera perspektiv.</p>
219

Förstår inte, kan inte eller vill inte? : Implementering av Östergötlands regionala utvecklingsplan i lokala näringslivsstrategier / Lack of understanding, knowledge or will? : Implementing the regional development plan in the local trade and industry strategies in Östergötland

Hallin, Emelie, Bolin, Mattias January 2009 (has links)
<p>Tillväxtpolitik finns på nationell såväl som på regional och lokal nivå. Då den lokala nivån är närmast företagare i deras vardag spelar denna politik en avgörande roll förföretagsklimatet och tillväxten i regionen. Den nationella tillväxten är beroende av den regionala och lokala, varför en regional och lokal tillväxtpolitik är av stor vikt.</p><p>Regeringen har därför gett olika regionala aktörer i uppdrag att utarbeta regionala utvecklingsplaner. I Östergötland är det regionförbundet Östsam som i samarbete med länets övriga aktörer fått detta till uppgift. Därför antogs 2006 Östgötaregionen 2020 Regionalt Utvecklingsprogram vilken behandlar den regionala tillväxten och utvecklingen.</p><p>Den regionala planens målsättningar gällande näringsliv är enligt Länsstyrelsen till viss del möjliga att implementera i lokala näringslivsstrategier. Länsstyrelsen är därför intresserad av att få reda på hur den regionala utvecklingsplanen förhåller sig till de lokala näringslivsstrategierna, då detta är avgörande för hur de ska lägga upp sitt arbete med stöd till kommunerna.</p><p>Denna implementering är problematisk då Östsam har en begränsad förmåga att styra kommunerna. Dessa är enligt lag självstyrande och därmed svåra att påverka. Östsam har knappt några styrmedel till sitt förfogande, varför det nationella och regionala beslutet kan vara problematiskt att genomdriva. I och med det står det nationella beslutet i kontrast till det lokala självstyret, varför den regionala politiken blir intressant att utreda.</p><p>Synen på hur politik bör utformas och implementeras avgörs av vilket perspektiv som används. I uppsatsen presenteras tre olika synsätt på implementering, uppifrånperspektivet, nerifrånperspektivet samt syntesperspektivet. Avgörande är enligt implementeringsteorin om aktörerna förstår, kan och vill implementera beslut, vilket kommer att behandlas i uppsatsen.</p>
220

Förvaltningens roll vid verkställandet av politiska beslut i svenska kommuner : En fallstudie av implementeringen av Brysselkontoret East Sweden

Livijn, Maria January 2002 (has links)
<p>Under våren 1995 fattade Norrköpings och Linköpings kommuner beslut om att etablera ett regionkontor i Bryssel. Enligt beslutet skulle kontoret vara verksamhet i tre år, efter det andra verksamhetsåret skulle kontoret utvärderas. Detta innebär att kontoret var en treårig försöksverksamhet och först efter utvärderingen var gjord skulle huvudmännen fatta besluta om kontoret skulle övergå till att bli en</p><p>permanent verksamhet. Under våren 1998 gjorde undertecknad en utvärdering av East Sweden Brysselkontoret på uppdrag av huvudmännen. Den kvalitativa intervjuundersökning som gjordes i samband med utvärderingen har varit ett viktigt empiriskt bidrag för denna uppsats.</p><p>I uppsatsen studeras bland annat hur klara målsättningarna var med kommunernas etableringar av EU-kontor och hur hög medvetenhet som fanns. Syftet är att studera implementeringen av Norrköpings och Linköpings kommuns beslut att inrätta ett gemensamt representationskontor i Bryssel Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen är teorier som i olika grad bygger på ett rationellt</p><p>beslutsfattande, till exempel rationalistiskt teori och inkrementalistisk teori samt olika perspektiv på styrning vid implementering, bottom-up och top-down. En central teoretisk slutsats av denna fallstudie är att inte bara implementeringsprocessen</p><p>utan hela policyprocessen har varit starkt inkrementalistisk. Det är inte ovanligt att kommunala policyprocesser är inkrementalistiska till sin karaktär.</p><p>Kontoret har sitt ursprung i att näringslivet i början av 1990-talet uttryckte ett behov av en kanal i Bryssel, på grund av det kommande medlemskapet i EG. Det intressanta med detta är att kontoret inte alls har utvecklats till ett näringslivskontor, utan framförallt som ett kontor för utveckling av kommunala</p><p>verksamheter. Tanken med brysselverksamheten var framförallt att den skulle öka regionens möjligheter att hämta hem finansiella medel till regionen, bland annat genom att tjänstemännen skulle vara ett stöd vid de projektansökningar som lämnades in. Under den period som har studerats har brysselverksamheten emellertid inte nyttjats av hemregionen i den omfattning som huvudmännen hade trott. Detta beror bland annat på att flera kommuner i regionen inte har kommit</p><p>igång med EU-projekt och att verksamheten endast hade varit verksamt i två år då utvärderingen gjordes. Kontoret kan istället karaktäriseras som ett rent informationskontor, i den mening att tjänstemännen i Bryssel i huvudsak hämtar in, strukturerar och förmedlar information till hemregionen.</p><p>Ett annat huvudresultat är att det har saknats ett tydligt mål med verksamheten. Huvudmännen har förklarat detta med att de inte riktigt viste vad de skulle använda</p><p>kontoret till eller hur de skulle arbeta. De valde istället att starta en försöksverksamhet och pröva sig fram under en treårsperiod. Avsaknaden av ett tydligt mål har även avspeglats styrningen av kontoret, som har varit svag. Den tjänsteman som engagerades för uppdraget i Bryssel fick inga tydliga riktlinjer hur verksamheten skulle drivas. Detta har varit symptomatiskt för hela den period som</p><p>har studerats, det vill säga de två första verksamhetsåren.</p>

Page generated in 0.1029 seconds