De senaste två åren har kantats av finansiella kriser runt om i världen vilket har haft stor inverkan på företag. Kriserna har redan visat sig innebära att företagen måste prioritera och fokusera sina medel i större grad. Åren före dessa kriser ökade företagens arbete med CSR,det sociala ansvaret i samhället. I dagens samhälle gäller det att företagen inte bara fokuserar på den direkta verksamheten som företaget har utan även se hur företaget påverkar samhället både direkt och indirekt. Det är viktigt att företag inte endast riktar uppmärksamheten mot verksamhetens finansiella status och intressen utan även fokuserar på att ta ett miljömässigt och socialt ansvar. Problemformulering:Hur fungerar företagets CSR-arbete (samhällsansvar) i praktiken sett utifrån de ansvariga och medarbetarna i företaget?   Uppsatsen har en kvalitativ ansats genom en flerfallstudie där åtta personer, ansvariga för CSR samt medarbetare från fyra olika företag i bank- och försäkringsbranschen intervjuades. Syftet med studien är att se hur de valda företagen arbetar med samhällsansvar och hur detta implementeras och kommuniceras inom företaget. Respondenternas svar har transkriberats och därefter analyserats först och därefter analyserats företag för företag för att i slutet presenteras i en så kallad korsanalys. Korsanalysen består av en jämförelse mellan företagen för att finna likheter och olikheter med företagens sätt att använda sig av CSR. De resultat vi har kommit fram till är att de utvalda företagen arbetar med CSR vissa mer påtagligt än andra, svårigheten hos dessa företag har varit att kommunicera ut de ståndpunkter som företaget har rörande CSR: Företagen arbetar med CSR på olika sätt, vissa har ett mer utarbetat arbetssätt och kallar det för CSR eller samhällsansvar medan andra gör det utan att sätta ett namn på det. Slutsatsen med denna uppsats är enligt oss att de undersökta företagen idag inte lyckas kommunicera ut sina budskap rörande CSR. Alla de undersökta företagen har bra CSR-arbete men det kan utvecklas vilket presenteras i uppsatsens slutsatser. Vi presenterar en egenkomponerad sammanfattande modell som visar hur CSR-beslut kan kommuniceras och implementeras inom ett företag.

Syftet med detta arbete, som bedrivits på DB Schenker Sverige i Önnestad, är att skapa ett underlag som främjar en implementation av arbetssättet Lean Production inom transportbranschen. Anledningen till att Schenker vill börja arbeta efter Lean är att de under en längre tid haft svårt att höja sin kvalitet och effektivitet. Det huvudsakliga målet med arbetet har varit att: på ett enkelt och robust sätt i samförstånd med ledningen skapa en grund för hur arbetet med Lean Production ska implementeras <ul type="disc">skapa tydliga och enkla mätetal/måltal för att följa upp de olika avdelningarnas produktivitet utforma en terminallayout som är anpassad till Lean Production där städning, avvikelser, flöden och säkerhet tydliggörs skapa en arbetsmodell för hur Lean Production ska kunna tillämpas fullt ut   Det största argumentet när företag strävar efter att bli Lean är att sätta kunden i centrum samt att "skapa tänkande människor". Genom att sätta kunden i centrum och "skapa tänkande människor" så skapas effektiva arbetsplatser där verksamheten förebygger slöseri, skapar processtänkande, tänker på miljö och säkerhet, service och tjänster och en kultur bildas som främjar delaktighet från personalen.   Detta examensarbete har drivits som en fallstudie, främst för att författaren har arbetat ensam, även för att utgångspunkten från Schenkers sida var att göra ett grundarbete för att Lean Production skulle kunna implementeras på distriktet med så heltäckande information som möjligt.   De huvudsakliga resultaten av detta arbete är följande: ny terminallayout där ordning och reda (5S) har tillämpats genom att 5S har tillämpats har en grund för Lean Production och standardisering av arbetsplatsen skapats, som är det fundamentala för ständiga förbättringar genom 5S visualiseras avvikelser förbättringsmöten och förbättringstavla för de olika avdelningarna förbättrad säkerhet   En av de väsentliga slutsatserna i detta arbete består av en arbetsmodell för hur arbetet med implementeringen av Lean Production går tillväga. Utöver det innefattar arbetet rekommendationer för Schenker och deras framtida arbete med Lean Production. / This project constitutes the Master thesis within the School of Innovation, Design and Engineering at Mälardalen University. The project has been carried out at DB Schenker Sweden in Önnestad and the aim of this work is to provide as a basis for enhancing the implementation of Lean Production within the transportation sector. The reason why Schenker would like to begin work after Lean is that for a long time they have been unable to raise their quality and efficiency. The main objectives of this work have been: in a simple and robust way, in agreement with the management to create a foundation for the progress of the Lean Production implementation clear and simple metrics / targets to follow up the various departments' productivity develop a terminal layout that is adapted to Lean Production where cleaning, deviations, flows and security is made clear create a working model of how Lean Production is to be applied in full   The main argument when companies strive to be Lean is to put the customer at the center and "create thinking people". By placing the customer at the center and "creating thinking people" effective workplaces where the activity will prevent waste, creating process thinking, thinking of the environment and safety, service and services and a culture is formed to promote the involvement of staff.   This thesis has been driven as a case study, one reason is because the author has worked alone and the basis from Schenker was to make the foundation work so Lean Production can be implemented at the district with so complete information as possible.   The main results of this work are: a new terminal layout where 5S has been applied since 5S has been applied the basis for Lean Production and standardization of the workplace has been created which is the basis for continuous improvements since 5S has been applied deviations get visualized improvement meetings and improving scoreboards for the different departments improved safety One of the essential conclusions of this work consists of a working model for the implementation progress of Lean Production. In addition the work includes recommendations for Schenker and their future work with Lean Production.

The aim of the thesis was to explore the attitudes toward social documentation held by care personnel, as well as factors that could have an impact on the process of social documentation. The study is based on a survey encompassing 100 respondents working as care personnel at six different eldercare units at Kungsholmen in Stockholm. The data was analyzed by quantitative methods, using a statistical software package (SPSS).   The main questions in the study are whether the respondents know how, what and why they should document, what obstacles they experience and what they would need in order to document more or better, as well as whether there are factors that influence their attitudes and knowledge regarding documentation.   The key results show that more time is the most common need, and lack of time the most common obstacle to social documentation reported by the respondents. Furthermore, the results show that those who report that they are satisfied with their working conditions are most likely to also report that they know how and why social documentation should be conducted. These results suggest that it is urgent for organizations to create good working conditions in order to increase motivation for social documentation.   The results are analyzed using organizational theories. Additionally, we discuss the experiences reported by the personnel from a historical perspective

I takt med att IKT-utvecklingen accelererat i samhället har också kravet ökat på effektivt användande av IKT i skolan. Syftet med denna undersökning har därför varit att studera hur en kommun implementerar IKT-stöd i sin grundskoleverksamhet för att stötta pedagogerna i deras arbete med att utveckla elevernas digitala kompetens. Undersökningen har genomförts som en deskriptiv fallstudie i form av kvalitativa intervjuer med sex nyckelpersoner i organisationen. Den bild som tidigt framträdde var hur otroligt komplext IKT är i förhållande till skolans värld. Det finns många aktörer och intressenter på en arena som ständigt förändras av den nya teknikens växande framfart. Faktorer som styrning och ledning, ekonomiska förutsättningar och tekniska förutsättningar har tydligt framträtt men också förhållningssätt och pedagogiska idéer som förändras i samspel med det nya kunskapssamhälle som börjar ta form. Sedd ur ett sociokulturellt perspektiv framstår detta som en kontinuerlig förändringsprocess där tekniken och verktygen ständigt förändras och förfinas. Vikten av att skolan måste anpassas till samhället framträder tydligt. Detta innebär vidare att lärarrollen i sin tur måste anpassas till denna förändrade kontext. Sammanfattningsvis har studien visat att den tekniska och den pedagogiska implementeringen av IKT-stöd inte alltid går hand i hand, trots medvetna satsningar på såväl Multimediaklassrum som PIM-utbildning av pedagoger. Den har vidare visat på avsaknad av lokala styrdokument i förhållande till IKT. Den har också lyft fram att Storbritannien varit förebild för kommunens implementering av IKT-stöd i grundskoleverksamheten. Slutligen har också fokus hamnat på förändringsledning och kommunens arbete med att skapa engagemang hos skolledarna.

No description available.

The purpose of my study was to examine how staff in different activities in a learning and culture management perceives the organization, content and opportunities for implementation of new knowledge in major education drive. In the background, I describe how the literature argues for the concept learning and knowledge. It also describes why staff training is carried out and how successful implementation process dan be performed. I have been interviewing a school teacher, two nursery teachers, a secondary teacher, three special educators and one who is head of three preschools and primary manager of the municipality and asked about their views and thoughts about the training effort. I have participated in lectures and was an observer at a reflection meeting to create me a picture of how these sessions are designed. The results of the survey showed that most of the participating teachers were in favor of the effort. The common reflection opportunities are considered very valuable, but it„s mainly in the higher stages difficult to have time for these. Unclear work description is one of the reasons for this. It has also emerged that teachers have no involvement and interest from school principals and school management. The result also shows that most believe that the greatest obstacle to a successful implementation is a personal preference, time constraints, unclear objectives and economic conditions.

Idag är samhället i mångt och mycket beroende av internet och dess tillhandahållande avinformation och tjänster. En bransch som påverkats mycket av det ökade internetanvändandetär mediebranschen, i form av minskade annonsintäkter gällande främst papperstidningar.Aftonbladet är ett av de medieföretag som fått erfara försämrad lönsamhet i och med detta.För att möta den nya situationen på marknaden har företaget blivit tvunget att fatta detstrategiska beslutet att effektivisera verksamheten. Att implementera ett sådant viktigt beslutär en kritisk process som många företag har svårt att lyckas med.Syftet med den här fallstudien är att ge läsaren en fördjupad förståelse för hurföretagsledningen har genomfört implementeringen av det strategiska beslutet att effektiviseraen verksamhet, såsom skett i Aftonbladet. Vi kommer att identifiera de möjliga problem somuppstått för företagsledningen i implementeringsfasen.Den teoretiska referensramen beskriver implementeringsfasen, vilken handlar om attimplementera det strategiska beslutet i organisationen. Det är nödvändigt att se till vilkensituation företaget befinner sig i med hänsyn till det strategiska beslutets betydelse förorganisationen och tidshorisonten. Därmed följer en redogörelse för steg-för-stegimplementering och omfattande implementering, vilka är användbara metoder då detstrategiska beslutet är omfattande och tidshorisonten är lång respektive kort. Medutgångspunkt från företagets situation måste hänsyn tas till viktiga delprocesser iimplementeringsprocessen. Dessa delprocesser är resursfördelning, organisation, ledarskap,motivation, kultur och kommunikation.Metoden vi använt är en kvalitativ metod bestående av fem intervjuer med personer urAftonbladets företagsledning. Slutsatserna är att företagsledningen använt sig av enomfattande implementering, då tidshorisonten har varit kort. Företagsledningen har vidarevalt att satsa resurser på de områden de anser vara mest konkurrenskraftiga i framtiden. Dethar inte funnits en detaljerad plan över arbetsfördelningen på individnivå, företagsledningenhar ämnat inta en aktiv och synlig roll och det har inte funnits någon tydligmotivationsstrategi, mer än att hålla de anställda informerade. Ledningen har inte fullt ut tagithänsyn till företagskulturen och kommunikationen till de anställda har varit tät och frekvent.De delprocesser där möjliga problem identifierats är organisation, motivation och kultur.Grunden till de identifierade problemen är tidsbrist, vilket har visat sig bland annat genom attarbetsuppgifter har fallit mellan stolarna. Det har inte heller tagits hänsyn till de anställda imotivationsprocessen eller olikheterna mellan företagskulturen och det strategiska beslutet.

Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hälsobokslut.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning som Halmstads kommun har inkluderat boendesegregationsfrågan i sin översiktplanering, samt om hanterandet av frågan i samband med den fysiska planeringen har genererat goda förutsättningar för att implementera eventuellt förekommande integrationsmål. Metod: Samtalsintervjuer med fem tjänstemän och fem politiker för att studera hanterandet av integrationsfrågan i beredningen och verkställandet av den kommunövergripande översiktsplanen för Halmstads kommun från år 2000. Metoden består också av beskrivande idéanalys av översiktsplanen för att kunna avgöra dess tydlighet och giltighet avseende integrationsfrågan på bostadsmarknaden i Halmstad. Resultat: Det har kunnat påvisas att Halmstads kommun har angett målet att motverka segregation i översiktsplanen, men det har samtidigt funnits stora problem som försvårat implementeringen av detta mål och styrningen av bostadsmarknaden mot integration. Under beredningsfasen förelåg det problem med att inkludera integrationsfrågan då man utgick från en traditionell syn på samhällsplanering som innefattade andra värden är integration. Framför allt dominerade mer tekniska värden under beredningen av planen. Under beslutsfasen försvårades implementeringen av att översiktsplanen varken var tillräcklig tydlig eller giltigt för att kunna fungera som vägledning för de implementerande organen. Otydligheten bestod i att det saknades anvisningar om hur de implementerande organen skulle relatera sina arbeten till integrationsmålet. Ogiltigheten härrörde från att det varken fanns en korrekt beskrivning av segregationsmönstren i staden eller av relationen mellan åtgärder och mål. Under genomförandefasen försvårades implementeringen av översiktsplanens integrationsmål av att de verkställande tjänstemännen och politikerna i nämnder och förvaltningar inte förstod eller förmådde relatera sina uppdrag till integrationsmålet i översiktsplanen. Viljan att verkställa integrationsmålet saknades dock inte.

Av Sveriges 290 kommuner så är det idag cirka 40 stycken som använder sig utav e-affärer fullt ut. Bland de övriga kommunerna är somliga på gång, andra avvaktar medan andra inte har det på agendan alls. Resultat har visat att en implementering av e-affärer inte sker friktionsfritt då organisationerna stöter på bromskrafter.   Denna uppsats har för avsikt att övervinna bromskrafter vid en implementering av e-affärer för organisationer. De forskningsfrågor som uppsatsen utgår från är: ·         Undersöka och identifiera bromskrafter som kan uppkomma vid en implementering av e-affärer ·         Hur kan bromskrafter omvandlas till drivkrafter?   De bromskrafter som kan uppstå vid implementering enligt tidigare undersökningar är: kostnader, attityder och förankring hos användare, vision och kompetens samt ledningens stöd, engagemang och kompetens.   Resultatredovisningen styrkte att användarnas attityder var en av de främsta broms­krafter organisationerna möttes av samt att ledningens stöd, engagemang och kompetens spelade en stor roll för att minimera användarnas motstånd. Kostnader visade sig inte vara någon större bromskraft eftersom organisationerna ser implementeringen som nödvändig för att uppnå önskade effekter som kommer att betala av sig i framtiden. Vision och kompetens visade sig vara en bromskraft när ledningen misslyckades förmedla och förankra hur implementeringen följde affärsvisionen till användarna.   Resultatet av undersökningen visar att den största bromskraften framkom först vid intervjuerna där samtliga respondenter samstämmigt uttryckte att brister i tekniken och systemen hade varit den största bromskraften att övervinna och även den dyraste.   För att övervinna en bromskraft och omvandla den till en drivkraft, är det till syvende och sist på ledningen graden av implementeringens framgång hänger. Ledningen måste avsätta tillräckliga resurser i form av tid och pengar, samt avlasta eldsjälar vid projektet. Ett förankringsarbete följt av utbildning till användarna måste utföras för att lättare omvandla negativa attityder till positiva.