The aging population is a challenge for Europe and there must be cooperation between EU member states to join the challenge to meet. The purpose of this study is to describe and analyze the EU's ability to influence older people's health, based on experiences from a selection of European officials and on a review of the EU's common strategies. The authors studied and problematize the implementation of the strategies that the EU has negotiated for the work against the elderly poor health, with a view of member countries have different conditions. Using qualitative methods, we have collected and processed statements from targeted interviews and publications by a range of European policies. The material was then analyzed from implementation theory and organizational theory, and based on results of previous research. The result shows that the EU is developing common strategies and coordination methods to the aforementioned challenge to meet. The results also show that the differences existing between Member States causes implementation difficulties of the common strategies. The study states ultimately decide that there should be common strategies to facilitate the work of Member States when it comes to countering the elderly poor health. Study's respondents believe that these strategies should not be legislated because care work under them should not be on the EU level, efforts to combat ill-health of the elderly should be dealt with at national, regional and municipal levels.

No description available.

Den svenska Försvarsmakten fattade 2004 beslut om att söka uppnå interoperabilitet med andra nationers försvarsmakter. Som gemensam nomenklatur för samarbetsformerna valdes, med bakgrund av att EU sökte samma lösning, att nyttja de standarder som fanns inom NATO. Den här uppsatsen undersöker i vilken utsträckning den svenska försvarsmakten på operativ nivå är interoperabel idag – tidigt 2010. En gränsöverskridande funktion har valts som undersökningsobjekt, underrättelsefunktionen. Den får åskådliggöra i vilken omfattning interoperabilitet uppnåtts utifrån NATO:s olika standarder. Utvecklingen betraktas utifrån en implementeringsteoretisk ansats kompletterad med ansatser om kunskapsöverföring och förändringsarbete.   Undersökningen visar att implementeringen av interoperabilitet är förhållandevis långt gången och att det kvarvarande arbetet kan påskyndas och effektiviseras genom ansträngningar på områden såsom struktur avseende organisation och metoder, utbildning av personal samt ledarskap.

Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat ämne under flera årtionden. Under senare år har begreppet blivit allt mer populärt och diskussionen har svängt från att handla om vad CSR är och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information får stor uppmärksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig fråga. Från teoretikers håll påpekas att litteraturen om implementering av CSR är bristfällig och de praktiska råden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare år, vilket framstår som en motsägelse jämfört med vad teoretikerna påstår. Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frågan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori. Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med två organisationer som arbetar med att ge stöd och rådgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet. Resultat: Med hjälp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar på att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR. Vi ser dock utrymme för utveckling av teorin vad gäller mer praktiskt inriktade riktlinjer för hur företag kan arbeta med CSR. Dessutom ser vi ett behov av vidareutveckling av området redovisning och mätning av CSR, och då speciellt för att koppla det finansiellt till företags resultat. Det som framkommer som en svårighet med CSR är att det fortfarande är ett oklart begrepp, vilket gör det svårt för företag att arbeta med dessa frågor. / Background: CSR, Corporate Social Responsibility, has been a pressing and highly debated issue during several decades. During the last years the concept has become even more popular and the discussion has turned, from being about what CSR really means and how to define it, to how companies can work with it practically. The implementation of CSR is an important question due to the frequent reviews of companies that work with CSR, furthermore, the risk that negative information about companies’ CSR actions can receive a lot of attention in the media. Theorists point out that the literature about the implementation of CSR is insufficient and the practical advices are indistinct. We have at the same time during the last years, observed an increased number of standards and guidelines for companies CSR activities, which appear to contradict what the theorists claim. Purpose: The purpose of this study is to compare existing theory about the implementation of CSR in companies’ activities, with how companies are working with the question in real life, this to detect problems with, or possibilities of development of, existing theory. Implementation: To accomplish the purpose of this study, interviews with four companies were carried out, about how they work with the implementation of CSR. Additionally two interviews were done with organizations that provide support and guidance to companies in their development of CSR activities. Results: Guided by theories and gathered empirical information the study’s results show that theories and the empirical findings do mention the same aspects as important in the implementation of CSR. Even so we do see opportunities for a development of the theory when it comes to more practical guidelines for how a company can work with CSR aspects. Moreover we see a need for further development on how to report and measure CSR activities, and particularly how to make a financial connection to a company’s performance. What emerges as a difficulty with CSR is that it still seems to be an indistinct concept, which implies difficulties for companies when working actively with these questions.

Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB är ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik på järnväg. Planering av transportsystem är komplext eftersom det ingår många resurslag och planeringen dessutom begränsas av den mängd spårkapacitet som finns att tillgå. Det finns hjälpmedel tillgängliga för produktionsplanering för järnvägssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal föråldrade systemstöd mot ett nytt med målsättningen att få en mer integrerad produktionsplanering. 2011 produktionssattes RPS (Resurs Planerings Stöd) för resursslaget fordon. Se bilaga 1 för definition av fordon och RPS. 2012, ett år efter implementeringen, fanns det fortfarande en mängd användare som inte var nöjda med det nya systemstödet RPS, vilket föranledde idén till examensarbetet. SJ AB har en fordonsflotta som förenklat kan delas upp i två huvudtyper; motorvagnar och ”lok och vagn”. RPS är utvecklat för företag som har en produktion som arbetar med tågsätt, den arbetsmetod som SJ AB tillämpar för motorvagnar. SJ AB har anpassat RPS så att det även ska fungera för deras arbetsmetod avseende ”lok och vagn”, men det har visat sig att användarna inte är nöjda med hur RPS är uppbyggt. Examensuppgiften var att utföra en nulägesanalys av hur användarna upplever hanteringen av ”lok och vagn” i RPS och utreda om den är komplex och/eller svår att ta till sig. Uppgiften angreps från två olika håll. Det ena angreppsättet var att utreda och beskriva hur valet av systemstöd gick till och varför valet blev RPS. Det syftade till att undersöka om användarnas upplevelser av RPS var relaterat till anskaffning och implementering av systemstödet och/eller om det var systemtekniskt relaterat. Det andra var att intervjua användarna för att konkretisera och identifiera de faktiska problem som de upplever med hanteringen av RPS.  Utredningen om av valet av RPS som utfördes i examensarbetet resulterade i att det framkom att SJ AB hade underskattat det förändringsarbete och de processer som måste hanteras i samband med implementering av ett nytt systemstöd. RPS är ett standardsystem som är tänkt att implementeras i sin helhet utan större förändringar i programvaran. När SJ AB istället beslutade att skräddarsy RPS efter redan befintliga arbetsmetoder, utan att ha gjort en större konsekvensanalys om vilka effekter det skulle få på utlovad prestanda, resulterade det i att RPS blev väldigt trögt att arbeta i. Utredningen visade också att en del av den frustration som idag finns hos användarna handlar om att de inte upplever att de är med på den förändringsresa som SJ AB genomgår. Intervjuerna resulterade i att fem olika problemområden identifierades som anledning till användarnas frustration. Som resultat presenterades för SJ AB förslag om hur problemen inom respektive område skulle kunna åtgärdas. Genom att grunden till dagens situation identifierades så blev det enklare att förstå användarna. En slutsats är således att det är av största vikt för SJ AB att arbeta aktivt för att användarna fortsättningsvis ska vara delaktiga i förändringsarbetet, vilket de presenterade rekommendationer leder fram till. / The thesis has been conducted at and in cooperation with SJ AB in Stockholm. SJ is a state owned limited company supplying passenger railway services. It is a complex process to design a transport system since there are many resources to be scheduled. When it comes to railway transport systems an additional constraint that makes it more difficult to plan the production is the limited track capacity available. There are tools available on the market in terms of enterprise resource planning systems. A while back SJ decided to replace several of their support systems with a new one with the aim of achieving a more integrated production planning process. RPS was implemented during 2011 and one year later the users were still not satisfied with the new support system. Their expression of dissatisfaction initiated the idea for the thesis. SJ AB’s fleet of vehicles can be divided into two main types; railcars and “locomotives with carriages”. RPS is designed to support companies with a railcar fleet. SJ AB customized RPS so that it was usable as a support system for “locomotives with carriages” but it has been highlighted that users are not completely satisfied with the customization. The task for this tehesis work was to conduct an analysis of why the users were dissatisfied and why the customization was perceived as complex. The task was addressed in two ways; the first was to look at and describe how SJ AB came to the decision that RPS should be implemented. The aim was to examine whether the users attitude to RPS could be related to the implementation process and/or to the organizational change. The second approach was interviews with the users in order to identify the actual perceived problems. The study revealed that SJ AB had underestimated the process of change that comes with the implementation of a new enterprise resource planning system. RPS is a system intended to be implemented without any major changes in the software. When SJ AB decided to alter RPS in order to customize it to their processes they did it without investigating what effects it might have on the performance measures. It showed that the alterations did have a negative impact on RPS performance measures. The study also showed that a part of the user’s frustration can most likely be related to the lack of knowledge related to a changeover process. Five main problem areas could be identified from the interviews. These areas amongst other minor issues are the reasons behind the user’s frustration. This thesis presents recommendations for each problem area on how SJ AB can go from here. By identifying the roots causing the current situation it became easier to understand the users. The conclusion is that the most important thing for SJ AB in this matter is to work actively with making sure the users feel that they are part of the changeover.

Tillståndsmaskiner är vanliga komponenter i många digitala konstruktioner. En vanlig typ av tillståndsmaskin är räknare. Räknare är ofta ganska kostsamma att implementera, med avseende på antalet grindar. För att reducera denna kostnad kan istället en PRBS (Pseudo Random Binary Sequence) användas. Denna byggs upp av ett register där en xor - operation utförs mellan två positioner, som beror på längden av registret. Resultatet från denna operation skiftas sedan in i registret. På detta sätt fås en till synes slumpmässig sekvens. Talen är dock inte på något sätt slumpmässiga utan kan hela tiden förutsägas. I detta examensarbete har en undersökning för att konstruera en billig tillståndsmaskin med hjälp av PRBS:er gjorts i MatLab. Tre olika program har skrivits för att beräkna olika kostnader vid implementering av en tillståndsmaskin. / Finite state machines are common components in digital designs. A common type of finite state machine is a counter. Counters are often quite expensive to implement, with respect to the number of gates. To reduce this cost, a PRBS (Pseudo Random Binary Sequence) can be used. It is constructed of a register where a xor - operation is performed between two positions, which depend on the length of the register. The result from this operation is then shifted back into the register yielding a random-like sequence. The numbers are not random, but can always be predicted. In this thesis work finite state machine using PRBS are designed in MatLab. Three different programs have been written to calculate the costs for implementation of a PRBS.

In this survey the author discusses teachers interpretation of documents formulated bythe government. The text in focus is the beginning of the curriculum where the basicvalues for the Swedish school system are to be found. Since there are great difficultiesknowing what the politicians mean, this survey tries to discuss different words likesecularism, confessional, non-confessional, and what they mean. This might seemobvious at first but it is relevant when you discuss religion and it´s roll in liberaldemocracies. This survey also tries to show how different interpretation of the textwould lead to different practice because of the lack of an actual consensus. The idea,that rational collegial reflections on how to implement the values, would lead to acommon and equivalent for all Swedish schools is criticized. Especially when thisgoal, the homogenizing one, can’t be at the expense of pupils autonomy. That is, thatpupils in liberal democracies should as individuals be able to make up their values bythemselves. This is a problem because every interpretation of the values is an actwhere you estimate what you believe as right and true. In multicultural countries asSweden this means that there are all kinds of interpretations. And none of which couldbe called more true or false when it comes to values, since values can’t be measured.The reason for this is, as the survey shows, that not even values that claim to besecular are neutral. The survey shows that it is not possible to be non- confessional asthe curriculum tells teachers to be. Even secularism is a confession beside others.

The purpose of our study is to interpret and understand the collaborative process around a regional model that is based on state developed guidelines for people with dementia. We have chosen to focus on the importance of interaction and have therefore interviewed participants in the project's steering committee. This group participates in efforts to develop a model for dementia care in Halland.The project work in Halland, to develop a joint model for people with dementia and their families was initiated in the spring of 2011 and is due to finish at the end of 2012. The Halland model has been named “Annas led” and is about Anna and her husband Lars and living with dementia. The model is collaboration between the six municipalities in Halland and Region Halland, which operates health care in Halland. The goals are that people with dementia should not "slip through the net" and that there must be an equal and good care wherever you are in the county.The study has shown that cooperation works well in Halland. It has also been proven that Halland has a very good support structure that promotes cooperation in a positive way. The support structure takes care of all change projects in the area which the respondents believe is a crucial part for the cooperation to work in the best possible way. The interviewees also point out that an open climate, understanding, respect for different cultures and professions contribute to a good and positive interaction.

Due to deficiency in dementia care, the government has commissioned the National Board of Health and Welfare to develop national guidelines for health care services to people with dementia and support for their relatives. It has been allocated stimulus funds that may be applied for to work on improvements in dementia care. In August 2010 these guidelines formed the basis for a decision made that collaboration would take place between the county and the municipalities regarding dementia care in Halland, named Anna's path. The aim of this study is to investigate, analyse and describe how our respondents in the project Anna’s path are planning and preparing for the implementation of the registry of quality BPSD - Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia. Another aim is to investigate how the quality registry will promote dementia care and what possible difficulties and obstacles that may be identified during the implementation process. The method is, in social work, a qualitative study. The result showed that respondents from the project Anna’s path felt that it is important for care staff to see the need of registry of quality, otherwise it tended to fail. Time, information and key staff devotion were, according to the respondents, crucial for the result of the implementation. Our respondents were positive about the registry of quality and that it will be important for future dementia care.

Hållbar utveckling har sedan åtminstone 20 år tillbaka varit ett mål för miljöpolitiken i Sverige där begreppet ofta tolkats utifrån den ekologiskadimensionen. På nationell nivå bestämmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. På den regionala nivån svarar länsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning där arbetet anpassas efter länetsförutsättningar. På den lokala nivån ska kommuner översätta nationella mål till lokala mål och åtgärder. Det handlar alltså om att myndigheter pånationell, regional och lokal nivå ska implementera viktiga politiska beslut. Miljöpolitikens genomförande blir således ett samspel mellanmyndigheter på olika nivåer. Många aktörer är inblandade i och ska samverka inom implementeringen av miljöarbetet varför kommunikation bliren viktig faktor. Men eftersom kommunikation, liksom naturen, är komplex blir det svårt att uppnå en friktionsfri process från politik till praktik(Johansson, 2008). Det är också en utmaning och ett bekymmer för många regeringar att översätta politik till praktik varför det blir intressant attstudera implementeringsprocesser (Saetren, 2005). Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur övergången fungerar när nationellauppdrag ska implementeras och utföras på regional nivå genom att ta reda på vad som begränsar och möjliggör implementeringen enligt regionalaoch nationella aktörer. I studien framkommer att ett ökat deltagande i utformningen av uppdragen möjligen skulle kunna underlättaimplementeringen genom en ökad förståelse. Samma uppdrag kan också upplevas på olika sätt. Det som en nationell aktör upplever som frihetoch handlingsutrymme kan en regional uppleva som otydliga instruktioner och bristande vägledning. Förändringar i uppdrag sig innebär problemi arbetet eftersom så mycket tid och kraft måste läggas på att tolka och förstå det nya systemet att det konkreta åtgärdsarbetet blir lidande. Vidareverkar resursbrist vara en hindrande faktor i implementeringen av miljökvalitetsmålen men även att målen är ambitiösa innebär att de inte kanuppnås inom tidsramarna. När det istället gäller klimat- och energistrategin upplevs tillräckliga resurser finnas tillgängliga. Det krävs inom ramenför båda uppdragen en (politisk) vilja hos kommuner och andra aktörer att samarbeta och att arbeta med miljöfrågor regionalt för att samordningoch samverkan ska fungera.