281 |
Den nationella IT-strategin och dess implementering vid Karlskrona kommun / The implementation of the national IT strategy in Karlskrona MunicipalityAmerzyanova, Raushania, Larsson, Tetyana January 2010 (has links)
Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering. Tjänstemän tycker att medborgare får och kan ställa krav på kommunen beträffande e-tjänster. Några informanter upplever osäkerhet vid kontakten med medborgarna. De menar att det beror på att det inom organisationen saknas en strategi eller policy som styr denna kontakt. Studiens resultat visar även att implementeringen av den nationella IT-strategin vid Karlskrona kommuns förvaltningar befinner sig på olika nivåer. På en nivå handlar det om informationserbjudande till visioner medan det på en annan nivå utveckling av e-tjänster som funktionerar i integration med andra myndigheter. Analysen visar att implementeringen av IT inom organisationen påverkat medarbetarnas arbetsinnehåll både positivt och negativt. Det positiva är att arbetsinnehållet har blivit intressantare, roligare med större möjligheter. IT - implementeringen kan ge ett dubbelt arbete med dokumentering av ärendena, som måste göras både i pappers- och elektronisk form. Hinder i samband med införandet av nya e-tjänster är tids- och kunskapsbrist, rädsla för förändring och svårigheter som uppstod i början av implementeringen vilka har lösts med tiden i samverkan med organisationens IT-utvecklare. Detta kan förstås utifrån Giddens struktureringsteori och begreppen allokativa och auktoritativa resurser. Hans struktureringsteori bidrar med skildring av strukturer som begränsar möjliga handlingsalternativ. En central hypotes i hans teori är att människor förklarar och reflekterar över sina handlingar samt har praktiska och diskursivt medvetande. En slutsats som kan dras är att tjänstemän har obetydligt påverkan över utvecklingen av e-tjänster till medborgare och att de anser att e-tjänsterna utvecklas efter medborgarnas behov och efterfrågan, men de kan inte ange något exempel att medborgare var tillfrågade.
|
282 |
Satsningen på den nationella värdegrunden : Till hjälp för första linjens chefer?Dreshaj, Ardita, Johansson, Ellinor January 2015 (has links)
En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen. Ett problem är att det finns ofullständig kunskap om satsningarna leder till de förbättringar som avsetts. Syftet med studien är att beskriva första linje chefers uppfattning av satsningen på den Nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Som metod användes kvalitativa intervjuer av 6 första linjens chefer. De analyserades sedan enligt modell av Lundman och Hällgren Granheim (2012). I analysen framkom två kategorier och sju underkategorier. Resultatet visar att cheferna är positiva till satsningen men har bristande förutsättningar för utbildning och implementering. Diskussionen lyfter fram bristen på tid för implementering av värdegrunden i verksamheterna. Chefernas ansvar för implementeringen försvåras av tidsbrist när det gäller kunskapsinhämtning, både för cheferna själva men även i personalgrupperna. Konstaterandet att det fanns brister inom äldreomsorgen och att chefer behöver stöd för implementering, ledde till regeringens satsning på implementering av den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Trots detta så har första linje chefers förutsättningar för förändringsarbete inte ändrats.
|
283 |
Den specialpedagogiska processen : En kvalitativ intervjustudie om aktörers samverkan och implementering.Fondelius, Delinda, Vesterli Ehrngren, Kristine January 2015 (has links)
No description available.
|
284 |
Estetiska uttryckssätt i samhällskap på högstadiet utifrån implementeringsteorinHansson, Daniel, Hysejni, Gazmend January 2015 (has links)
Fokus för denna studie är estetiska uttryckssätt. Forskningen kring implementering av skolans riktlinjer visar att det uppstår en problenatik vid implementering. Även begreppet estetiska uttrycksätt upplevs som vagt och svårdefinerat. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i ämnet samhällskunskap arbetar med estetiska uttryckssätt i undervisningen. För att undersöka detta har vi använt oss av implementeringsteorin, som gör det möjligt att studera i vilken utsträckning lärare implementerar esteiska uttrycksätt utifrån riktlinjer, ur skolans uppdrag. Vid genomförandet av undersökningen har vi utifrån implementeringsteorin undersökt hur lärare förstår, vill och kan arbeta med estetiska uttryckssätt. Resultatet i vår undersökning baseras på intervjuer och visar att lärarna har bristfällig förståelse kring esteiska riktlinjer. Utifrån begreppet vill visar undersökningen att lärarna ser de estetiska riktlinjerna som betydelsefulla, men dessa prioriteras i mindre utsträckning. Undersökningen visar även att lärarna nämner resurser i frågan om tid som en begränsning samt som en viktig del av implementeringen av estetiska riktlinjerna.
|
285 |
”Barnen är ju redan där, de är ju hur nyfikna och intresserade som helst” : IKT i förskolan / ”The children are already there, they are as curious and interested as any” : ICT in preschoolAhlström, Jenny, Lesant, Anna January 2015 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är avgörande när det gäller implementering av IKT i förskolan samt hur arbetet med IKT kan integreras på ett kreativt sätt i den pedagogiska verksamheten. För att försöka ta reda på detta har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat medie/IKT-pedagoger för att kunna ta del av deras tankar och erfarenheter. Resultatet visar att ledning och chefer som satsar på och prioriterar IKT är en viktig aspekt. Att tid avsätts för regelbundna reflektionstillfällen är av mycket stor betydelse för att kunna utveckla arbetet med IKT, ett arbete som måste förstås som en ständigt pågående process. Medutforskande pedagoger med ett nyfiket och öppet förhållningssätt är en avgörande faktor för att IKT ska integreras på ett kreativt sätt i förskolans verksamhet. Studien visar även på vikten av att barn ges möjlighet att utveckla digital kompetens för att kunna vara delaktiga i ett digitalt samhälle.
|
286 |
Förbud mot terrorismresor : Hur Sverige bör implementera artikel 6.a i FN:s säkerhetsråds resolution 2178Albano, Erik January 2015 (has links)
No description available.
|
287 |
Implementering av etiska riktlinjer : hur bör arbetet utformas?Brandt, Lina, Ramsell, David, Thunér, Robert January 2008 (has links)
Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur ett företags etiska riktlinjer implementeras i den dagliga verksamheten samt belysa ledningens roll i denna process. Metod: Vår uppsats bygger på en kvalitativ fallstudie av försäkringsbolaget If. Vi har även intervjuat Ledarna – Sveriges chefsorganisation. Vår teori har inhämtats från litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser implementering av etiska riktlinjer ur olika vinklar. Vid uppsatsens genomförande har det hermeneutiska synsättet använts. Resultatet bygger på de två utförda intervjuerna med If och Ledarna. I analysen jämförs den empiriska studien med det teoretiska materialet, som sedan leder till uppsatsens slutsatser. Resultat & slutsats: Vår uppsats visar att det behövs olika former av stöd vid implementeringen av de etiska riktlinjerna. Litteraturen fokuserar mer på formella stöd än den verklighet vi har undersökt. Ledningens och chefernas engagemang och intresse har stor betydelse för implementeringsarbetets resultat. Det är även viktigt att cheferna föregår med gott exempel och agerar efter organisationens uttalade riktlinjer och värderingar. Personer från alla företagets nivåer bör involveras vid framtagandet av de etiska riktlinjerna, vilket inte är vanligt i verkligheten. Förslag till fortsatt forskning: Vår uppsats behandlar implementering av etiska riktlinjer samt ledningens roll i detta arbete. Vi tycker att det vore intressant att även undersöka hur medarbetarna ser på implementeringsarbetet och hur det bör utformas. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning med denna studie är att öka medvetenheten runt etiska riktlinjer och hur dessa implementeras i den dagliga verksamheten. Vi hoppas att många tar del av vår studie och att de som läser uppsatsen får en fördjupad kunskap och blir inspirerade att fortsätta forska inom detta ämne. Vi tror att etiska riktlinjer och implementeringsarbete kommer bli allt vanligare i framtiden och anser därför att denna uppsats kan bidra med intressant och värdefull kunskap inom detta område.
|
288 |
Dynamic Under Keel Clearance(DUKC) : Ökat godsflöde i svenska hamnar samt bibehållen sjötransportsäkerhetAxelsson, Jesper, Nordström, Kristian January 2008 (has links)
Syftet med detta arbete var att undersöka om det fanns intresse för att införande av DUKC (Dynamic Under Keel Clearance) systemet i Sverige.Vi utgick ifrån en hamn i Australien, Port Hedland, som använt systemet sedan 1996, sedan tog vi reda på vad som användes i Sverige. För att få en bra grund sökte vi information om vad som krävdes för att DUKC skulle fungera tillfredställande. Vi Tog också del av en studie som man utfört i Mälaren som grundar sig på fartygs dynamiska rörelser och djupgående.Utifrån vår insamlade data ville vi fråga en sjöfartsrelaterad grupp och undersöka hur intresset för DUKC såg ut och skickade ut en enkät som även innehöll ett informationsblad.Efter sammanställning av erhållna svara framgick det att intresset för att införa just DUKC systemet inte var så stort men däremot ett system som gör det möjligt att säkerställa de krav som finns idag.
|
289 |
Implementeringen av ordinationssystemet Pascal : En studie om införandet av en teknikbaserad tjänsteinnovation / The implementation of the prescription system Pascal : A study on the introduction of a technology-based service innovationvan Eijk, Sabina, Carlberg, Erica January 2012 (has links)
Problembakgrund: Innovationer är ofta svårhanterliga för organisationer på grund av den höga osäkerhet de medför, tjänsteinnovationer betraktas vara än mer svårhanterliga då tjänsters abstraktionsgrad medför ytterligare komplexitet. För att undersöka denna problematik studeras här en nationell implementering av en teknikbaserad tjänsteinnovation, i form av den pågående implementeringen av ordinationssystemet Pascal. Implementeringen av Pascal genomförs som en direkt åtgärd för att möjliggöra omregleringen av den svenska dosapoteksmarknaden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka en pågående implementering av den teknikbaserade tjänsteinnovationen Pascal i svensk offentlig sektor. Metod: För att få en förståelse för det studerade ämnet genomfördes först en litteraturstudie och därefter tre observationer där betydande områden i implementeringsprocessen uppmärksammades. Områdena kategoriserades tematiskt och undersöktes vidare genom fyra intervjuer och en webbaserad enkätundersökning. Resultatet sammanställdes och analyserades för att sedan mynna ut i karaktärsdrag för denna typ av implementeringsprocess. Slutsatser: Utifrån den studerade implementeringsprocessen har ett antal karaktärsdrag varit utmärkande. Processen karaktäriserades av teknisk komplexitet, individuella drivkrafter, parallella processer och aktiviteter, en stegvis och interaktiv utvecklingsprocess, flertalet inblandade individer och aktörer, snabba och löpande förändringar samt tidspress. Ett antal faktorer har även visat sig ha en tendens att inverka på mottagarnas acceptansnivå och inställning till ordinationssystemet Pascal. Förslag till fortsatta studier: En kompletterande studie, efter det att implementeringen är slutförd, kan vara intressant för att se om de karaktärsdrag som visat sig vara utmärkande under implementeringen även inverkar på framgången för projektet på lång sikt. Med framgång menas i detta fall att systemet används och accepteras när det väl har implementerats. En annan intressant aspekt är att undersöka om de karaktärsdrag som framkommit genom denna studie går att identifiera i liknande processer i andra branscher. / Problem statement: Innovations are often difficult for organizations to manage due to the high uncertainty that they bring. Service innovations are considered to be even more difficult to handle because of the high level of abstraction in services that adds further complication. To investigate the problem a national implementation of a new technology-based service innovation is studied, in terms of the ongoing implementation of the prescription system Pascal. The implementation of Pascal is conducted as a direct action to enable reregulation of the Swedish dos-pharmacy-market. Objective: The purpose of this study is to investigate an ongoing implementation of the technology-based service innovation Pascal in the Swedish public sector. Method: A literature review was made on previous research on the field, in order to form an understanding of the studied substance. This was followed by three observations where significant areas of the implementation process were highlighted. The areas were then thematically categorized for further research, which was made through four interviews and a web-based questionnaire. The results were compiled and analyzed to form the basis for the characteristics of this type of implementation process. Conclusions: Based on the studied implementation process a number of characteristics have been prominent. The process was characterized by technical complexity, individual motivations, parallel processes and activities, incremental and interactive development, several involved individuals and actors, rapid and continuous change and time pressure. A few factors have also had an impact on adopters’ attitude and acceptance of Pascal. Proposal for further studies: It would be interesting to do a complementary study on the same project, after the implementation is completed, in order to see if the characteristics which proved to be essential during the implementation process will affect the success of the project in the long run. In this case success means that the system is used and accepted once it has been implemented. Another interesting aspect is to investigate whether the characteristics that emerged from this study can be identified in similar processes in other industries.
|
290 |
Myndigheter och individer : Tre brukarorienterade myndigheters kommunikation, samverkan och myndighetsutövningWennerström, Katrin January 2013 (has links)
Bakgrunden till uppsatsen är brukares upplevelse av myndighetskontakter och om det är förutsägbarheten eller flexibiliteten som är viktigast i beslutsfattandet för att få adekvat hjälp när man har ett funktionshinder. Vi har någon gång kommit i kontakt med myndigheter, kanske genom uttag av föräldraförsäkringen eller genom skolan, men det finns individer som har många olika möten med myndigheter och där kvaliteten i mötet kan vara avgörande för deras livskvalitet. Studiens utgångspunkter för den teoretiska referensramen är kommunikation mellan brukare och myndigheter och vad som vanligen orsakar en kommunikationssvårighet. Då kommunikationen inte fungerar kan det ofta leda till förlängda handläggningstider. Läkarintyg har varierande kvalitet som också kan vara en del i kommunikationssvårigheterna. Bristande samverkan är en annan. Ytterligare en svårighet utgörs av utebliven implementering av förändringsarbetet på lokalnivå. Den nivå där brukaren möter myndigheten. Relationen mellan stat och individ är också viktig ur ett kommunikationshänseende. I relationen mellan stat och individ finns ett maktperspektiv, moraliska perspektiv och hur stat och individ samverkar. Syftet med denna studie är att belysa hur myndighetskontakter kommer till uttryck och hur de upplevs av brukare, utifrån ett givet och enskilt ärende, och att analysera myndigheternas kommunikation, samordning och myndighetsutövning som ideal och verklighet med hjälp av några olika teoretiska perspektiv, såsom verksamhetsteorietiskt perspektiv, expanderat lärande samt kunskap och maktrelation. Studiens tillvägagångssätt har bestått av två delar: innehållsanalys av myndighetsdokument följt av djupintervjuer utifrån analyserade texter. Urvalet har varit kedjeurval. Resultatet beskriver sjukförsäkringens, Arbetsförmedlingens och LSS-lagens framväxt, funktion och syfte. Därefter redovisas informanternas upplevelse av myndighetskontakter. Ofta uttrycks det en upplevelse av utmattningsteknik och krångel i kommunikationssituationerna och att informanterna lotsas fram och tillbaka mellan olika lokalkontor. Resultatet visar att det i styrdokumenten framgår att myndigheterna har ett uppdrag att samverka kring en individ och att samordna kommunikationen. Informanterna upplever däremot en brist på samverkan mellan myndigheterna. Myndigheterna når, enligt resultatet, inte upp till sina satta verksamhetsmål beträffande samverkan med de arbetssätt de har i dag beträffande kommunikation och samordning. Diagnosen och läkarintyget spelar även de en viktig roll för efterföljande kommunikation med myndigheterna. Slutsatsen blir att en förändring i ansvarsfördelningen mellan Försäkringskassan och Socialtjänsten skulle förbättra kommunikationen mellan brukare och myndigheterna. Förändringen skulle troligen också leda till förbättringar på ett samhällsekonomiskt plan såväl som på ett psykosocialt plan för brukarna. Förändringen kan också leda fram till ett individinriktat arbetssätt inom Arbetsförmedlingen som kan leda till ökad trygghet och självständighet för brukaren.
|
Page generated in 0.1255 seconds