<p>Syftet med detta arbete var att undersöka om det fanns intresse för att införande av DUKC (Dynamic Under Keel Clearance) systemet i Sverige.Vi utgick ifrån en hamn i Australien, Port Hedland, som använt systemet sedan 1996, sedan tog vi reda på vad som användes i Sverige. För att få en bra grund sökte vi information om vad som krävdes för att DUKC skulle fungera tillfredställande. Vi Tog också del av en studie som man utfört i Mälaren som grundar sig på fartygs dynamiska rörelser och djupgående.Utifrån vår insamlade data ville vi fråga en sjöfartsrelaterad grupp och undersöka hur intresset för DUKC såg ut och skickade ut en enkät som även innehöll ett informationsblad.Efter sammanställning av erhållna svara framgick det att intresset för att införa just DUKC systemet inte var så stort men däremot ett system som gör det möjligt att säkerställa de krav som finns idag.</p>

Bakgrunden som har lett fram till denna studie är de nya rekommendationerna angående implementering av komponentmodellen som först uppkom inom den privata sektorn genom K3 och sedan i den offentliga sektorn via nya rekommendationer från RKR. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte vilket är att öka förståelsen för skillnader i implementeringen av komponentavskrivningar i landstingens verksamheter samt eventuella effekter av denna implementering. En flerforskningsmetod har använts för att kunna besvara de frågeställningar som har ställts. Denna metod har inkluderat en kvantitativ dokumentstudie som har baserat sig på landstingens och regionernas årsredovisningar samt en kvalitativ undersökning som inkluderat material från intervjuer med ansvariga personer inom nio landsting. Den kvantitativa dokumentstudien ledde främst fram till en kartläggning över vilka landsting och regioner som har implementerat komponentmodellen. Utöver denna kartläggning ledde även den kvantitativa undersökningen fram till att faktorer som förklarar orsakssamband inom den privata sektorn har svårigheter att förklara samband inom den offentliga sektorn. Den kvalitativa undersökningen kunde stärka de förkastelser av samband från den kvantitativa undersökningen. Utöver att förkasta dessa samband kunde resultaten från den kvalitativa undersökningen visa att orsakerna kom från interna problem som framförallt bottnade i att deras anläggningsregister skapade svårigheter vid implementeringen av komponentmodellen. Detta problem har dock visat sig vara temporärt och som med tiden löses genom att anläggningsregistret förändras. Ett mer permanent problem som uppkommit med införandet av komponentmodellen är den ökande administrationen som krävs vid aktivering av enskilda komponenter. En faktor som istället har påverkat implementeringen i en positiv riktning är att komponentmodellen ger en förbättrad rättvisande bild då värdet på tillgångarna avspeglar verkligheten på ett mer korrekt sätt. Denna förbättrande rättvisande bild har främst uppkommit genom att fler enskilda komponenter aktiveras och skrivs av var för sig istället för att kostnadsföras. Det ökade antalet avskrivningsobjekt medförde även att landstingens resultat utjämnades som vidare ledde till att landstingen och regionerna kunde utföra fler underhållsinsatser utan att för den delen påverka det specifika årets resultat alltför kraftigt.

Abstract This study examines how perceived self efficacy is affected by structural support after an introduction course in Motivational Interviewing. The effects the support may have on perceived self efficacy in executing Motivational Interviewing is analyzed by comparing means between experimental group and control group. In implementation studies structural support is shown to be of great value for further use of the actual method in an organization. Structural support involving evaluation and feedback increases the learning of Motivational Interviewing. The result in this study shows that the group receiving structural support, has a higher mean at a second measuring of the perceived self efficacy compared to the group with no support. The comparison of means has been tested for statistical significance using t-test. The result shows that the increased mean in the group receiving support is statistically significant in two out of four variables. The validity of the conclusions is discussed. Factors, including feedback and role-play, that convey the increased in perceived self efficacy are suggested. It is argued that understandings of perceived self efficacy may help in implementing new methods. Structural support involving feedback knowledge on perceived self efficacy may help both teachers and professionals.

Organisationer förändrar sin verksamhet för att kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga, dock visar forskning på att fler än hälften av alla organisationsförändringar misslyckas. Forskare menar att det är inför en organisationsförändring som en stor del av grunden läggs för en lyckad förändring och ett begrepp som myntats i samband med detta är readiness. Denna uppsats har som syfte att undersöka graden av organisatorisk readiness i en organisation inför en organisationsförändring. Kvalitativa intervjuer med anställda har genomförts som grund för datainsamlingen. Studien har visat att fallföretaget inte arbetat aktivt med readiness, och att flera respondenter ansåg att de saknat bland annat tillräcklig kunskap och förståelse för organisationsförändringen. Detta ledde till att förändringen inte riktigt satte sig och det var flera anställda som ansåg att det var för mycket att göra under en period. Hade företaget arbetat aktivt med readiness och förberett sina anställda hade en smidigare förändring kunnat vara möjlig.

Bakgrund: Fysisk aktivitet kan minska hälsorisker förknippade med stillasittande och brist påregelbunden rörelse. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) syftar till att höja den fysiskaaktivitetsnivån, men forskning om vilka faktorer som inverkar på FaR-förskrivning saknas.Syfte: Att beskriva vad FaR-förskrivare uppfattar vara betydelsefulla organisatoriska,förskrivarrelaterade och patientrelaterade faktorer för förskrivning och följsamhet av FaR.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med 11 FaR-förskrivare från treolika professioner vid två landsting i Sverige. Dataanalysen genomfördes deduktivt medkvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Byråkrati och nödvändiga förutsättningar varviktiga organisatoriska faktorer. Som förskrivarrelaterade faktorer angavs egna resurser,förskrivarens roll, stödjande arbetssätt samt behov av steg och långsiktigt arbete. Depatientrelaterade faktorer som upplevdes hindra eller möjliggöra FaR-förskrivning ochföljsamhet var patienternas mottaglighet för livsstilsförändring samt upplevelse av mening.Slutsatser: Förskrivarnas upplevelse av brist på struktur och samarbete med aktivitetsarrangörerhindrar förskrivning och uppföljning. Meningsfullheten i att förskriva FaR till lågmotiveradepatienter med låg förväntad följsamhet minskar motivationen att lägga ner den extra tid somkrävs vid FaR. Goda erfarenheter kan leda till förändrad attityd och ökad förskrivning.Resultaten bidrar med kunskap om faktorer för implementering av FaR i syfte att nå nationellamål för hälsofrämjande hälso- och sjukvård och fysisk aktivitet.Nyckelord: hälsofrämjande arbete, implementering, uppföljning, transteoretisk modell, FYSS

Sammanfattning Den 1 juli 2018 införs programmering i läroplanen i grundskolan. I lågstadiet kommer det främst att beröra ämnena matematik och teknik. Media rapporterar att lärare saknar kunskaper inom ämnet och skolverket meddelar att fortbildningarna snabbt blir fullbokade. I denna studie presenteras de nya skrivningarna samt några verktyg som används vid programmering i grundskolan. En kvalitativ intervjustudie av fem lärare som undervisar i lågstadiet har genomförts, som syftar till att studera lärares inställning till förändringar i läroplanen och tilltro till sin kompetens, med förhoppning att kunna påverka kommande läroplansförändringar.  Undersökningen har planerats och verkställts genom ett fenomenologiskt perspektiv, hur lärare erfar fenomenet programmering. Begreppet datalogiskt tänkandebeskrivs och intervjuerna har analyserats utifrån lärarnas användning av datalogiskt tänkande i klassrummet. Analysen visar att lärarna redan arbetar med programmering i sin undervisning och att de flesta har goda kunskaper om programmering. I studien relateras även lärarnas kunskaper till programmeringsundervisningens demokratiska värden. Studien visar att de intervjuade lärarna använder sig av flera pedagogiska strategier som forskningen lyfter fram som framgångsrika inom programmeringsundervisningen. Hur lärarna talar om programmering samt hur de ser på programmeringens syfte framkommer också i undersökningen. När implementeringen tidsmässigt börjar att närmar sig kommer antagligen programmering att diskuteras med mer kontinuitet på skolorna än vad lärarna gör idag.

Denna studie handlar om politiska mål och implementeringen av det nya betygsystemet utifrån lärares perspektiv. Den 1 juni 2011 började den nya gymnasiereformen att gälla i alla svenska gymnasieskolor. Gymnasiereformen innebar en rad olika ändringar för både lärare och gymnasielever som började arbeta utifrån reformen under terminsstarten 2011. En av de större ändringarna var det nya betygsystemet, vars syfte var att genom ett sexskaligt betyg ge mer rättvisa, hårdare, motiverande och informationsgivande betyg till elever. Genom en kvalitativ metod har tio gymnasielärare intervjuats där de har fått berätta om sina erfarenheter av arbetet med det nya betygsystemet. Deras svar har analyserats och jämförts i en fallstudie. Analysen av det insamlande materialet visar på att det utifrån lärares erfarenheter inte har uppnått de politiska målen med betygsystemet. Betygen uppfattas inte som informationsgivande, motiverade eller rättvisa. Betygen uppfattas dock som hårda men det innebär i sin tur inte att det är motiverande. Anledningen till att de politiska målen med nya betygsystemet inte uppnåtts beror utifrån lärares erfarenheter på att implementeringsproblem uppstår på grund av bland annat otydliga styrdokument från beslutsfattare och närbyråkrater obegränsade handlingsfrihet. / <p>2018-06-07.</p>

Integration är ett mångfacetterat begrepp och kan behandlas ur flera perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Karlstad implementerar integrationsstrategier inom fysisk planering och hur Karlstad kommun förhåller sig till den unika platsens förutsättningar. Utifrån studiens empiriska och teoretiska material ska vi undersöka hur samhällsplanerare arbetar i Karlstad kommun för att främja för en integrerad stad inom fysisk planering och integrationsstrategiers implementering. Denna studie har genomförts genom en kvalitativ intervjumetod. Frågeställningar och syfte ska grundas på litteratur och dokument med utgångspunkt av integration. Datainsamling skedde via en intervju på stadsbyggnadskontoret i Karlstad med samhällsplanerare från Karlstad kommun. Tolkningen av integration belystes av en ”mix” inom den fysiska planeringen. Detta innebär att man planerar för att uppnå en blandad befolkning i Karlstads olika stadsdelar. Detta skulle genomföras med exempelvis en tydligare struktur på bostadstyper och att utveckla de befintliga bostadsområdena. Komplexiteten inom samhällsplanerarens roll för ett integrerat samhälle tydliggjordes där det fria valet av skola, etnicitet och socioekonomiska synvinklar problematiserar integration inom samhällsplanering. Avslutningsvis kan man dra slutsatsen att studiens material visar att integration alltid finns med i planarbeten men möjligtvis inte i den mån den bör tas, då det ställs allt mer krav på fysiska planerings utformningen av det offentliga rummet. Karlstad kommun tar integrationsproblematiken som ett stigande problem i samhällsplaneringens arbete. Samtidigt är det en väldigt begränsad sektor då kommunen inte har full styrning över vilken typ av bostad som byggs, men även vart människor väljer att bosätta sig. Därav är implementeringen av integration problematiskt på grund av målkonflikter mellan aktörer och människors fria vilja för bosättning.

Digitaliseringstakten inom svensk byggindustri är låg, speciellt under produktionsfasen i ett byggprojekt. Flera studier visar på fördelar med att använda mer digitala hjälpmedel, exempelvis BIM samt digital ärendehantering på byggarbetsplatserna. I och med ökade energikrav och ökad komplexitet som följd, ökar kostnaderna för installationer i byggnader. Kostnaderna uppgår i vissa fall till så mycket som 50-60% av den totala produktionskostnaden och det finns stora vinningar att effektivisera förfarandet med hjälp av digitala hjälpmedel för exempelvis samordning av de olika arbetsmomenten och ärendehantering under produktionsfasen. Trots de möjligheter och fördelar som ett mer digitalt arbetssätt kan skapa för byggproduktionen sker inte införandet av digitala hjälpmedel på bred front i de olika projekten. Genom att kartlägga vilka utmaningar som finns vid införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion samt undersöka hur kunskapsöverföring kan bidra till att effektivisera införandeprocessen, syftar denna studie till att undersöka hur byggföretag kan öka användningen av digitala hjälpmedel under produktionsfasen. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ fallstudie med ett fokus på installationsområdet under produktionsfasen. För att få en ökad förståelse för hur digitala hjälpmedel införs och sprids i byggbranschen samt belysa vilken roll kunskapsöverföring har vid införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion, har litteratur från två forskningsområden studerats närmare i en litteraturstudie: innovationsspridning samt kunskapsöverföring. Litteraturstudien mynnar ut i den teoretiska referensram som sedan användes som grund till den tematiska analys som utförts i studien. I studiens slutsats presenteras vilka utmaningar som finns vid införandet av digitala hjälpmedel, vilka är decentraliserad organisationsstruktur, kortsiktighet samt anpassning av digitala hjälpmedel. För att effektivisera införandet framkom att erfarenhetsutbyte, personligt stöd under implementering, lärdomar från pilotprojekt och fördelning av individer med digital kompetens är viktiga aspekter för att effektivisera och således öka användandet av digitala hjälpmedel under produktionsfasen. / The rate of digitization in the Swedish construction industry is low, especially during the production phase. Several studies show the benefits of using more digital tools, such as BIM and digital tools for case management, at the construction sites. As a result of the increased energy requirements and complexity, the cost of installations in buildings increases. In some cases, the costs are as much as 50-60% of the total production cost, and there are great benefits to streamline the process using digital tools such as coordination of the various work moments and case management during the production phase. Despite the opportunities and benefits that a more digital way of working can create for the construction industry, the wide-fronted introduction of digital tools does not occur in the various projects. By mapping challenges when introducing digital tools in the construction phase and investigating how knowledge transfer can help streamline implementation, this study aims at investigating how construction companies can increase the use of digital tools during the production phase. To answer the purpose of the research, a qualitative case study was conducted with a focus on installation work during the production phase. To gain a better understanding of how digital tools are introduced and spread in the construction industry, as well as highlighting the role of knowledge transfer when introducing digital tools in building production, literature from two research areas has been studied in more detail in a literature study: Diffusion of innovation, and Knowledge transfer. The literature study appears in the theoretical reference framework, which was then used as the basis for the thematic analysis that was made in the study. The study's conclusion presents the challenges involved in the introduction of digital tools, which are a decentralized organizational structure, short-sightedness and adjustment of digital tools. In order to streamline the introduction, experience sharing, personal support during implementation, lessons learned from pilot projects and an even distribution of individuals with digital skills are important aspects of efficiency, thus increasing the use of digital tools during the production phase.

Tidig mobilisering av patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) har visat sig minska risken för komplikationer under och efter vårdtiden samt förkorta tiden i respirator. Trots påvisad god effekt har det visat sig vara svårt att få genomslag för denna behandlingsåtgärd. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka hinder/barriärer som finns mot införandet av tidig mobilisering och vad som gjorts för att implementera denna förändring av IVA-vården på andra kliniker. Studien är en litteraturstudie baserad på artiklar utvalda enligt förutbestämda kriterier ur databaserna Cinahl och Medline. Resultaten summerades i två huvudteman ”Hinder för tidig mobilisering” respektive ”Implementering av tidig mobilisering”. Resultaten visade att hinder för tidig mobiliseringen ofta berodde på en kombination av följande faktorer: okunskap, kulturen på avdelningen, bristande samarbete, resursbrist och patientrelaterade faktorer. Okunskap gäller både brist på kunskap om varför tidig mobilisering är bra, men även om hur och när mobilisering kan genomföras. Om det inte fanns någon kultur för tvärprofessionellt samarbete så upplevdes detta som ett stort hinder på vägen. Implementering av tidig mobilisering gick mycket ut på att överbrygga de barriärer som definierats. Utbildning för att möta bristen på kunskap, organisatoriska förändringar såsom prioriterade samarbete mellan olika yrkesgrupper och tydliggörande av var och ens roll i processen samt ett väl genomarbetat protokoll för hur tidig mobilisering skulle genomföras, utgjorde grundstenarna för en lyckad implementering. För att öka tillämpningen av tidig mobilisering inom svensk intensivvård föreslår författarna en strukturerad plan enligt ovan.