Bakgrund: Hälso- och sjukvården utvecklas kontinuerligt i takt med att ny forskning  publiceras. För att kunna erbjuda patienterna en god, säker och effektiv omvårdnad baseradpå senaste forskningen behöver sjuksköterskor kunna arbeta evidensbaserat. Det ställer krav på sjuksköterskor i att kunna implementera evidensbaserad omvårdnad vilket visat sig vara en utmaning. Evidensbaserad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser där sjuksköterskorna anses ta ansvar för att arbeta evidensbaserat. Evidensbaserad omvårdnad bör implementeras för att säkerställa vårdens kvalitet,  effektivitet och för att förbättra patientens resultat. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av främjande faktorer vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats. Nio vetenskapliga artiklars resultat analyserades med hjälp Fribergs fyra-stegs analysmodell. Resultat: Från dataanalysen framkom tre huvudkategorier som omfattar  sjuksköterskors upplevelser av främjande faktorer vid implementering av evidensbaserad omvårdnad; Betydelsen av meningsfullhet och användbarhet, Behov av stöd och resurser och Betydelsen av delaktighet. Slutsats: Den här studien påvisar sjuksköterskors upplevelser av främjande faktorer som stödjer implementering av evidensbaserad omvårdnad. Det som implementeras ska vara meningsfullt samt effektivisera sjuksköterskans arbete. Verksamheten har en  avgörande roll för att möjliggöra en arbetskultur som främjar evidensbaserad  omvårdnad bland annat genom att tillhandahålla stöd och resurser samt att göra sjuksköterskorna delaktiga.

Studien utgår från den Kompetensförsörjningsplan (bilaga 1) som Statens institutionsstyrelse (SiS) tagit fram efter ett regeringsbeslut 2021 (S2021/02861). Kompetensförsörjningsplanen är en strategi för att säkerställa rätt kompetens på rätt plats inom organisationen. Den förväntas därmed kunna bidra till att bemöta den kritik som legat till grund för regeringsbeslutet och i förlängningen kunna skapa en tryggare vård, bättre arbetsmiljö och högre säkerhet, samt klara de etiska krav som lyfts på hur verksamheten bör bedriva sin vård. En kunskapsöversikt undersöker innehåll och relevans, samt implementeringen av planen. Då tidigare forskning på implementering inom SiS saknas, redovisar studien relevant forskning kopplad till ämnet för att belysa förutsättningar och framgångsfaktorer. De teoretiska utgångspunkterna som används för att strukturera upp och analysera innehållet i kompetensförsörjningsplanen är programteori. ARUBA modellen som SiS valt som strategi för utvecklingsarbetet är därför grunden för hur vi använder programteorin, samt hur vi semistrukturerat de kvalitativa intervjuerna vi genomförde med personal inom SiS. För att förklara de inverkande faktorerna för implementering i stort, samt de specifika förutsättningar som SiS organisation har, använder vi organisationsteori och implementeringsteori. Vår slutsats är att flera delar av SiS fungerar väl och de har ambitionen samt en del förutsättningar för att åtgärda utmaningar som uppkommer. Dock finns det förbättringsområden inom delar av implementering, uppföljning och utvärdering. Vi menar att om myndigheten mobiliserar sig inom detta område skulle det öka förutsättningarna för implementeringen av kompetensförsörjningsplanen samt för framtida implementering av utvecklingsarbete. Genom normerade metoder och centraliserad styrning av utvecklingsarbetet skulle det öka enhetligheten som myndighet.

Denna studie har sin utgångspunkt i att undersöka hur implementeringsprocessen och effekten av polisreformen 2015 i Sverige har skett. För att undersöka detta används olika statliga dokument i samband med implementeringsteorier. Målen för reformen som är centrala för denna studie är: att komma närmare medborgarna, att förändra styrningen och att effektivisera utredningar inom polisorganisationen. Av empirin och det teoretiska ramverket kommer studien fram till att en effektiv implementering har använts i implementeringsprocessen av polisreformen 2015. Studien kommer också fram till att en del misslyckanden har skett med reformen vad gäller den utredande verksamheten, styrningen och närheten till medborgarna. Som den främsta teoretiska utgångspunkten används “Effective Implementation in Practice: Integrating Public Policy in Practice”.

Cancervården i Sverige har kännetecknas av höga överlevnadstal och generellt hög kvalitetvid behandling av patienter, dock har det förekommit långa väntetider för patienter i väntan påbehandling. Som följd av detta inledde den svenska regeringen en nationell reform som skullehjälpa sjukvården att standardisera cancerpatienters vård som på sikt skulle påskyndabehandling av cancer, denna satsning kom då att kallas Standardiserade vårdförlopp.Målet med det nya nationella programmet var att i huvudsak skapa en jämlik cancervård i helaSverige, det som skulle genomföras var bland annat att minska väntetider, öka patientersnöjdhet med cancervården samt minska de regionala ojämlikheterna inom sjukvården.I region Gävleborg implementerades totalt 31 olika standardiserade vårdförlopp, mellan år2015-2018, varav fyra standardiserade vårdförlopp som personalen på gynekologiskamottagningen på Hudiksvalls sjukhus arbetar med. De olika standardiserade vårdförloppen äräggstockscancer (2016), livmoderhalscancer (2017), livmoderkroppscancer (2017) samtvulvacancer (2018).Syftet med denna studie är att undersöka hur personalens arbete på gynekologiskamottagningen har förändrats sedan man implementerat standardiserade vårdförlopp (SVF) iverksamheten. För att kunna möjliggöra detta har jag genomfört en frågeundersökning medpersonal som arbetar med standardiserade vårdförlopp på mottagningen.Studien visar att personalen som arbetar på gynekologiska mottagningen uppfyller Vedung’simplementeringsteori gällande möjligheten att förstå, vilja, kunna genom att de fåttutbildning, är positivt inställd till implementeringen av standardiserade vårdförlopp samt attde har de rätta resurserna för arbeta utifrån de som standardiserade vårdförlopp kräver.Studien visar även att personalens arbete har förändrats genom att de behöver vara meruppmärksam att följa SVF-patienter så de får den vård och behandling de behöver, inomangiven plats i vårdförloppet.

Background: Lindbytvätten is a textile laundry company that today uses a barcode system for handling and tracking their garments. A part of the era of digitalisation has been that more and more textile laundry companies have implemented RFID systems at their facilities and in their articles. The CEO of Lindbytvätten is aware of this development but has never had the various advantages and disadvantages clearly presented to him, and how such a system could be implemented at their particular facility. Purpose: The purpose of the study is to investigate the advantages and disadvantages of implementing RFID as a system for labeling textiles in the textile laundry business. Furthermore, a decision model is developed that serves as a basis for Lindbytvätten in their considerations regarding RFID implementation. Methodology: This is a study with a qualitative research strategy. The study's research design is a case study where an individual company is in focus as a study object. A total of five respondents from four different companies participated in semi-structured interviews. Findings: The study found 14 advantages and four general disadvantages of RFID systems in the laundry industry. For a successful implementation of RFID, the researchers found critical success factors such as the ability to look beyond the internal business and understand customers' need for transparency and information sharing. In addition, the ability to work closely with the RFID supplier, and evaluation of older business- and IT-systems are two success factors. Lastly, five steps are presented that, based on Lindbytvätten's conditions, need to be taken when implementing a RFID-system at their facility. Contributions: This study has redefined general advantages and disadvantages of RFID to advantages and disadvantages for textile laundry. Furthermore, how critical success factors can be used for RFID in textile laundry have been discussed. Finally, as a decision support for Lindbytvätten, a step by step implementation approach is presented as well as aspects to consider for RFID implementation in textile laundry.

Bakgrund: Primärvården behöver förbättras för att kunna bemöta den höga efterfrågan på vård, samtidigt som det råder en betydande brist på sjuksköterskor globalt. Telehälsa, som är en del av e-hälsa, har visat sig vara en god väg till effektivisering av vårdarbetet. Samtidigt har vården bristande kunskaper om teknik och implementeringssvårigheter. Det har dock visat sig att sjuksköterskors delaktighet i beslutstagande under implementeringsprocessen ökar möjligheterna för implementeringens framgång.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av implementering av telehälsa inom primärvården. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) med kvalitativ ansats. Studien använde sex vetenskapliga kvalitativa artiklar som analyserades enligt Fribergs (2017) analysmetod. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra huvudkategorier och fyra underkategorier som svarade på syftet. Huvudkategorierna framkom som En lyckad implementering kräver resurser, Delaktighet påverkar implementeringens framgång, Olika förkunskaper skapar olika förutsättningar för implementering samt Attityder och engagemang på arbetsplatsen påverkar implementering. Fyra underkategorier framkom från huvudkategorin En lyckad implementering kräver resurser som var Stöd behövs, Olika aspekter av tid påverkar inställningen till implementering, Brist på personal är ett hinder och Rätt utrustning behövs.Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter är att det krävs tillräckligt med resurser, kunskap, delaktighet samt ett gott samarbete med organisationen under hela implementeringsprocessen för en lyckad implementering. När implementering inte utformas efter vårdens behov resulterar det i en högre arbetsbelastning, en sämre omvårdnad och motstånd till implementeringen.

Inledning I den här studien har vi fokus på eventuella förändringar som den nya läroplanen (Lpfö18, 2018) haft på förskollärares arbete med digitalisering och digitala verktyg. Digitalisering och digitala verktyg är viktigt att arbeta med i förskolan för att ge barnen en förberedelse inför ett allt mer digitaliserat samhälle. I denna studie belyser vi förskollärares perspektiv kring digitaliseringsuppdraget i förskolans verksamhet och vad som behövs för att implementera det. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det förstärkta digitaliseringsuppdraget i förskolans nya läroplan förändrat förskollärares arbete med digitala verktyg på de förskolor som vi studerat inom ramen för studien. Metod Studien är genomförd med metoden kvalitativ datainsamling. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex förskollärare på två förskolor i olika kommuner i västra Sverige Resultat I resultatet av de semistrukturerade intervjuerna kunde vi notera att respondenterna har ett positivt förhållningssätt till digitala verktyg. Samtliga respondenter beskriver att de använder sig av digitala verktyg tillsammans med barnen. Samtliga respondenter anser också att digital kompetens till stor del handlar om källkritik och hur man hanterar olika digitala verktyg. Majoriteten av respondenterna uttrycker en önskan om mer tid för planering av de digitala verktygen i förskoleverksamheten. I resultatet visas även att respondenterna inte upplever någon större förändring i arbetet med digitala verktyg i relation till den nya läroplanen utan menar att förändringen redan har skett i samhället

Utvecklingen av ny kommunikationsteknik, digital teknik, har gett upphov till tillväxten av digitalisering med potential att förespråka förändring inom organisationer. Trots detta kämpar tillverkande företag aktivt med förståelsen för hur digitalisering kan integreras inom produktionen för att ta del av dess fördelar. Den pågående utvecklingen medför dessutom allt högre krav på anpassning inom tillverkning för att möta konsumenters växande behov, vilket i många fall bidrar till en produktion karaktäriserad av komplexitet. Ett ökat fokus på anpassning i produktion påverkar framväxten av hur digitalisering bör bemötas och därför bör en större andel företag undersöka digitaliseringen i syfte att optimera nyttjandet av dess potential. Studiens syfte är därför att skapa en ökad förståelse för hur digitalisering kan förändra komplexa produktionsprocesser inom tillverkande företag, för att ge stöd åt digitaliseringsinitiativ. En kvalitativ fallstudie genomfördes med semistrukturerade intervjuer och observationer som angreppssätt för studiens datainsamling. Resultaten från studien återspeglade behovet av kunskap för digitaliseringens integrering inom produktion och lyfter fram fallstudieföretagets dimensioner av möjligheter och utmaningar att beakta vid digitaliseringsprocessen. För att stödja digitaliseringsprocessen påvisade resultaten att företag med komplex produktion måste beakta digitalisering som förändringsprocess, förändringsledning med vikten av organisatorisk förankring, produktionskontroll, informationshantering, resurssäkring, komplexitet och tekniska överväganden. Slutligen motiverade resultaten digitaliseringens potential att förbättra och ge stöd för komplexa processer i produktion. Studien utökar befintlig forskning och för en resultatrik digitalisering närmare praktiken för tillverkande företag inom den studerade kontexten.

The aim of this essay is to study in what way the Peruvian government acted to contain the spread of the new Covid-19 virus. The essay has its roots in two policy documents which the government made based on what they believed were the best ways to contain the virus. Because of this the questions have been established on these two specific policy documents and its implementation on the society. The questions are therefore: what type of measures have the government taken? what type of governance has been used? And how are the measures going to be implemented and to what extent of possibility’s are there to implement. The method is a qualitative case study with two perspectives: governance and implementation. The results show that in practice the policy documents have been conducted from a top-down perspective where the government has been the face outwards the population, but different authorities have had tasks presented by the government.

Syftet med studien var att undersöka hur begreppet medarbetarskapanvänds och förstås av medarbetare samt medarbetare medledaransvar (chefer) inom en offentlig verksamhet i en medelstorkommun. Studien genomfördes med en kvalitativ metod ochhermeneutisk grund där semistrukturerade intervjuer användes förinsamling av empiriskt material. Intervjuerna var sju till antalet.Studiens frågeställningar analyserades utifrån diskursanalys ochmedarbetarskapshjulet som analysverktyg. Resultatetutkristalliserades till fem teman: talet om att vara medarbetare, taletom medarbetarskap, talet om kommunens policy kringmedarbetarskap, uppfattning om kommunens arbete medmedarbetarskap och erfarenheter samt upplevelser avmedarbetarskap. Studiens slutsats är att medarbetarskap är ettbegrepp som finns i policys men som inte är definierat nere på denlokala nivån. Trots detta så visar studien på att medarbetarnabeskriver medarbetarskap som samarbete, ansvar gentemot sinakollegor, sin arbetsmiljö samt det egna ansvaret för sinaarbetsuppgifter. Studien visar att även om informanterna inte kundeprecisera innehållet i medarbetarskapsvisionen så efterlevdes dengenom att den är integrerad i bland annat medarbetarsamtal, mallarför lönesamtal och utformandet av möten.