321 |
”Alltså tid finns ju aldrig i samhällskunskapskurserna” : En intervjustudie kring hur samhällskunskapslärare implementerar ekonomiundervisningen i samhällskunskap 1a1 och 1b.Kalén, Anna, Håkansson, Katarina January 2017 (has links)
This qualitative interview study is examining how five teachers of social studies implement formal instruction in economics for the Swedish school courses of social studies 1a1 and 1b. The results of the study account for the process of implementation based on interview questions which have their basis in three different stages of planning: preactive, interactive and postactive. The implementation itself stems from the view of teacher as a bureaucrat. Our analysis yields positive aspects but also a certain degree of implementation difficulties. The positive aspects are related to the bureaucrat’s access to teaching material, which facilitates the said implementation when teaching economics. Further education, while offered at the respondents’ workplaces, was not considered a priority amongst the subjects of this study. In spite of this, various implementation difficulties could be observed that stem from a lack of resources having to do with time at one’s disposal to plan lessons and the fact that the syllabus was perceived as too heavy given the limited period of time for the given course. Aside from this problem, one could also detect another difficulty encountered by the bureaucrat with regard to the interpretation of the syllabus, which states that course objectives are identical in both courses whereas the modules differ.
|
322 |
Sjuksköterskors erfarenheter av evidensbaserad omvårdnad inom rättspsykiatrisk vårdHjernö-Christensen, Ylva, Mrak, Alexandra January 2020 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskor är ålagda att se till att deras patienter får god evident omvårdnad. I tidigare forskning har det visat sig att det finns en rad möjligheter och hinder för sjuksköterskor att implementera evidens i omvårdnaden. Hindren kan kompliceras ytterligare inom rättspsykiatrisk omvårdnad då patienterna vårdas under tvång och vården styrs av flera lagar och regler. Syfte: Att beskriva grund- och specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta evidensbaserat inom rättspsykiatrisk omvårdnad. Metod: Det genomfördes elva intervjuer med grund- och specialistutbildade sjuksköterskor på ett rättspsykiatriskt sjukhus. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det har visat sig att sjuksköterskor till stor del använder sig av sin utbildning, kurser och diskussioner med olika kollegor för att komma fram till bästa möjliga omvårdnad. Sökandet efter ny evidens genomförs främst när tillväga gångarna ovan inte räckte till. Det framkom olika resurser i verksamheten som stöttar sjuksköterskan i implementeringen. Slutsats: Specialistutbildade sjuksköterskor känner ett större ansvar i att ta in ny evidens på grund av att sjuksköterskorna i sitt arbete ofta använder sig av de kunskaper de besitter. Verksamheten har möjlighet att påverka vilken evidens som används i omvårdnaden, genom att utbilda personalen.
|
323 |
Implementering - nyckeln till tillitsreformen? : En studie om implementeringen av tillitsreformen i Uppsala kommunForsgren, Greta January 2020 (has links)
This bachelor thesis explores the opportunities for implementation of trust-based public management within the public sector. Previous research has shown that the process of implementation is of a highly complex nature and that the desired outcome may not be achieved. This study aims at examining the prerequisites for successful implementation of trust-based public management within Uppsala municipality. In order to fulfill this purpose, the study will utilize qualitative methods. To gather material, interviews were held with officials within the municipality and the material was analyzed through qualitative text analysis. The main findings of the thesis are that there are both more and less favorable conditions. Therefore, there are opportunities for Uppsala municipality to successfully implement trust-based public management although there are aspects that may give difficulties. This study is intended to increase the understanding of conditions for successful implementation of trust-based public management within the public sector.
|
324 |
BARN SOM ANHÖRIGA -EN STUDIE AV HUR ETT UPPDRAG IMPLEMENTERAS INOM PSYKIATRIN I REGION SKÅNEJohansson, Sanna, Tove, Bülow January 2019 (has links)
Bakgrund: När en förälder drabbas av psykisk ohälsa finns det risk för att även barnet ska drabbas. Det kan leda till problem i nutid i form av exempelvis den dagliga omvårdnaden av barnet eller försämrad funktion i skolan. I ett längre perspektiv kan förälderns ohälsa ha en inverkan på barnets psykiska utveckling och hälsa. Nya lagar, regler och riktlinjer för hur sjukvården ska förhålla sig till barn till sjuka föräldrar har etablerats under senare år i Sverige. I enlighet med WHO har det återhämtningsinriktade perspektivet en tanke om att hälsa och välbefinnande handlar om mer än att endast vara symtomfri. En individs välbefinnande påverkas av både psykiska, fysiska och sociala aspekter. Inom vården finns därför ett behov av att se individen i sitt sammanhang och den sociala kontext denne lever i. Syfte: Vårt syfte har varit att undersöka hur barn till föräldrar med psykisk ohälsa inkluderas i det psykiatriska vårdarbetet. Att utforska personalens inställning och eventuella svårigheter i arbetet. Vi undersöker även om arbetet kan kallas återhämtningsinriktat. Metod: Vi har undersökt detta med hjälp av kvalitativa intervjuer och dokumentanalys.Resultat: Samtliga avdelningar hade olika sorters patientgrupp och arbetssätt. De hade däremot samma krav ifrån sig ifrån Regionen och Riksdagen. Samtliga enheter uttryckte en önskan om att arbeta återhämtningsinriktat. Däremot upplever alla berörda enheter svårigheter i att involvera patientens barn i vårdarbetet. I vissa fall handlade det om att barn är ett känsligt ämne att beröra för både för personal och patienter. Men även tidsbrist och patientgrupp utgör svårigheter att utföra uppgiften. Konklusion: Vi har kommit fram till det finns behov av en grundläggande strukturförändring för att optimera nyttan av ett viktigt arbete. / Background: When a parent suffers from a mental illness, there is a risk that the child will be affected. This can lead to problems in the present in the form of, for example, the daily care of the child or impaired function in school. In a longer perspective, the parent's mental illness has an impact on the child's mental development and health. New laws, rules and guidelines for how healthcare should relate to children of sick parents have been established in recent years in Sweden. In accordance with the WHO, the recovery-oriented perspective believes that health and well-being is about more than just being symptom-free. An individual's well-being is influenced by both mental, physical and social aspects. Therefore, there is a need to see the individual in their context and the social context in which they live. Purpose:Our purpose has been to investigate how children of parents with mental illness are included in the psychiatric care work. To explore the staff's attitude and any difficulties at work. We also investigate if the work can be called recovery-oriented. Method: We have investigated this with the help of qualitative interviews and document analysis. Result: All departments had different types of patients and working methods. However, they had the same demands from the Region and the Parliament. All units expressed a desire to work for recovery oriented. However, all departments are experiencing difficulties in involving the children in the patients care. In some cases, it was a matter of children being a sensitive subject both for staff and patients. However, lack of time and patient group also present difficulties in performing the task. Conclusion: We have come to the conclusion that there is a need for a fundamental structural change in order to optimize the benefit of an important work.
|
325 |
Implementering av välfärdsteknologiska lösningar : ett sätt att hantera framtidens utmaningar i glesbygdGranberg, Maria January 2021 (has links)
I takt med att Sveriges demografi förändras mot en ökad urbanisering ställs nya krav påhälso- och sjukvården i glesbygdsområden. Med en minskande befolkningsmängd och alltfler äldre blir det en utmaning att lösa framtidens välfärd. Samtidigt förändras vårtsjukvårdssystem med en ny primärvårdsreform som är tänkt att flytta vården närmarepatienten genom digitalisering, för att höja servicenivån, tryggheten och delaktigheten hosinvånarna samtidigt som effektiviteten och kvaliteten blir bättre och mer kostnadseffektiv. Med hjälp av implementering av digital teknologi som kan bidra till ökad trygghet, säkerhetoch social mobilitet för befolkningen i glesbygd, så kallade välfärdsteknologiska lösningar, försöker man hantera några av de problem som finns i området, med stora avstånd, undermålig infrastruktur och personalbrist inom vissa yrkesgrupper i vård och omsorg. Syftet med den här fördjupningen är att undersöka om implementeringen avvälfärdsteknologiska lösningar kan vara ett sätt att hantera några av framtidens utmaningar i glesbygd, utifrån målen för primärvårdsreformen ‘god och nära vård’ samt att titta påeventuella utmaningar som finns vid implementeringen? Undersökningen har genomförts som en intervjustudie med verksamhetschefer i södraLapplands närsjukvårdsområde, som tidigare valts ut som ett modellområde för att prova nyaarbetssätt för omställning av hälso- och sjukvården mot en god och nära vård. Resultaten visar på en innovativ förmåga hos människor som arbetar i glesbygd och hurbetydelsen av att förstå, vilja och kunna implementera välfärdsteknologiska lösningar iverksamheterna påverkar processen. Slutsatsen är att finns förståelsen så löser det viljan attkunna, även om det kräver en del arbete och anpassning av alla involverade.
|
326 |
På väg att värdera! : Introduktion av ett värderingsverktyg / On the way to evaluate : – Introduction of a valuation toolSöderman, Emma January 2019 (has links)
Tillgänglighet i förskolan är ett begrepp som många förknippar med hur den fysiska miljön är uppbyggd men den är mer än så. Om man ser tillgänglighet ur pedagogiska, sociala och fysiska miljöer ökar alla barns förutsättningar till lärande. Den sociala miljön handlar om bemötande, normer och värden och att olikheter är en tillgång. Den pedagogiska miljön beskriver hur olika lärstrategier ökar tillgängligheten kring barns utveckling, samt vikten av att kunna använda olika kommunikativa metoder. Den fysiska miljön handlar om vilket material som utbildningen har, om den är tillgänglig för barnen samt hur ljud, ljus och luft påverkar barnens möjlighet till lärande. Specialpedagogiska Skolmyndigheten har tagit fram ett material som kan ligga till grund för att öka pedagogerna kunskaper kring hur tillgänglighet har för inverkan på barns lärande och utveckling. Denna studie, som bygger på aktionsforskning, beskriver hur en introduktion gått till i en kommun i Mellansverige och hur pedagogerna upplever en ny metod av värdering som inte nyttjats innan. Detta genom att pedagogerna har fått använda ett värderingsverktyg för att öka tillgängligheten på förskolan. Sex avdelningar har medverkat i studien och metoden som använts är aktionsforskning där jag som specialpedagog har handlett pedagogerna. Genom att använda pedagogernas planeringstid för att tillsammans reflektera och därmed nyttja alla pedagogers olika kompetenser, har resultatet i studien visat att pedagogerna ser positiva effekter av att arbeta med en tillgänglig utbildning. Detta synliggörs genom hur de samtalar om barnen, att de har ett mer relationellt perspektiv än innan. Specialpedagogen har en betydande roll i vilken utsträckning som pedagogerna arbetar med själva verktyget. I de fall där besök inte skett kontinuerligt har det visat sig att pedagogerna återgår till det gamla arbetssättet. Tiden har stor inverkan på i vilken utsträckning som pedagogerna arbetar och hur väl deras kunskaper har höjts angående tillgänglighet.
|
327 |
Faktorer som påverkar sjuksköterskors implementering av evidensbaserad omvårdnad i kliniskt arbete - litteraturstudieLarsson, Anna, Nyman, Elisabet January 2020 (has links)
Det finns idag stora variationer i vården, vilket betyder att vården inte alltid baseras på bästa tillgängliga kunskap. Sjuksköterskor har ansvar att tillhandahålla god och säker omvårdnad och måste kritiskt granska och reflektera över omvårdnaden i den egna verksamheten. Dagligen fattas beslut kring omvårdnaden av patienten och behovet av uppdaterad kunskap är viktig för att kunna ge bästa vård på vetenskaplig grund. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelse av faktorer som påverkar implementering av evidensbaserad omvårdnad i det dagliga arbetet. Detta för att få en större förståelse för de faktorer som hindrar och främjar implementering av evidensbaserad omvårdnad. Författarna har utformat en litteraturöversikt enligt Friberg (2017b, ss. 141–143) vars resultat grundar sig på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två huvudtema hämmande och främjande faktorer, och flera subtema. Av resultatet framkom att sjuksköterskors närmsta chef har en viktig roll för att implementering av evidensbaserad omvårdnad ska lyckas. Även brist på kunskap, utbildning och tid framkom som faktorer som hämmar implementeringen. Chefer som uppmuntrar, inspirerar, prioriterar och efterfrågar att ny kunskap uppdateras och implementeras i verksamheten är viktigt, detta för att implementeringen ska utvecklas till en naturlig del i sjuksköterskans arbete.
|
328 |
”Ska man implementera någonting då behöver man liksom ge tid” : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om innehållet i förskolans nya läroplan och implementeringsprocessen i praktiken. / "If you are going to implement something then you need to give it time" : A qualitative study on pre-school teachers' perceptions about the content of the preschools new curriculum and the implementation process in practice.Thunblad, Josefin, Nordlander, Therése January 2020 (has links)
Studiens syfte var att synliggöra hur förskollärare uppfattar att den nya läroplanen implementeras i förskolans verksamhet samt hur förskolläraren uppfattar att arbetet förändrats. Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av åtta yrkesverksamma förskollärare. Analysen av materialet har utförts steg för steg genom färgkodning och kategorisering. Studiens teoretiska grund bygger på läroplan- och ramfaktorteorin. Resultatet visar att förskollärare uppfattar arbetet med implementeringen av förskolans läroplan på skilda sätt då både organisationen kring och omfattningen i implementeringen skiljer. Slutsatsen är att respondenterna uppfattar implementeringsprocessen som påbörjad men ännu inte gett den kompetenshöjning som de förväntat sig inom de områden som lagts till eller förtydligats i den nya läroplanen.
|
329 |
Kollaborativa robotar : en studie av implementering och effekter på produktivitet / Collaborative robots : a study of implementation and effects on productivityKjellberg, Viktor, Kovacevic, Alen January 2020 (has links)
Kollaborativa robotar är en ny typ av industrirobot som tillåter robot och personal att säkert arbeta sida vid sida. Denna typ av samarbete leder till att det kan skapas flexibla produktionsflöden som tar tillvara på både robotens och personalens styrkor. I en tid med produkter som får allt kortare livscykler och kunder som ställer högre krav på mer anpassningsbara produkter så kan kollaborativa robotar vara lösningen på dessa krav. Dessa användarvänliga och säkra robotar kan komma att få en allt större roll inom den moderna tillverkningsindustrin. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur en implementering av en kollaborativ robot i en tillverkande industri lämpligtvis kan genomföras. Avsikten är att åstadkomma en lämplig analys som kan användas för framtida företag vilka står inför behovet av att integrera kollaborativa robotar i sin produktion. Det är även av intresse i den här rapporten att undersöka vilka effekter på produktivitet en implementering av en kollaborativ robot kan ha. Materialet som använts i rapporten kommer delvis från litteraturstudie men en stor del består av insamlade data från fallföretaget. Det består bland annat av en nulägesanalys av fallföretaget, tidsstudie av arbetsmoment och tidsstudie av en kollaborativ robot. Utifrån detta material har en metod med åtta steg för hur en implementering av en kollaborativ robot ska gå till framtagits. Det har också visats att genom att minska mängden manuellt arbete som behövs i produktionsflödet så kan en implementering av en kollaborativ robot få stor positiv påverkan på produktiviteten. På fallföretaget skulle en implementering av en kollaborativ robot på en av stationerna kunna förbättra arbetsproduktiviteten med 85%. / Collaborative robots are a new type of industrial robot that allows robot and production staff to safely work side by side. This type of collaboration leads to the creation of flexible production flows that utilize the strengths of both robots and people. In a time where products get ever shorter life cycles and customers who place higher demands on more customizable products is where collaborative robots can be the solution. These user-friendly and safe robots can play an increasingly important role in the manufacturing industry. The purpose of this report is to investigate how an implementation of a collaborative robot in a manufacturing industry can look like. The intention is to provide a suitable analysis that can be used for future companies that look to integrate collaborative robots into their production. It is also of interest in this report to investigate what effects on productivity a collaborative robot can have. The material used in the report comes partly from a literature study, but a large part consists of data collected from the case company. It consists of, among other things, a current situation analysis of the case company, time study of work steps and time study of a collaborative robot. Based on this material, an eight-step method for implementing a collaborative robot has been developed. It has also been shown that by reducing the amount of manual labor needed in the production flow, the implementation of a collaborative robot can have a great positive impact on productivity. At the case company, implementing a collaborative robot at one of the stations could improve work productivity by 85%.
|
330 |
Sälj- och verksamhetsplanering (SVP) inom en växande verksamhet : Implementering av SVP-processen som förbättringsåtgärdNordh, Felicia, Robles Vasilj, Maja January 2022 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.1234 seconds