Ämnet kring hållbarhet växer sig allt större i vårt samhälle och det finns en ökad medvetenhet om samhällsansvar från företag såväl som konsumenter. Trots detta växer konsumtionen av jordens naturresurser och det finns en antydan till svårigheter med att frångå vårt linjära konsumtionsmönster. För att möjliggöra ett mer hållbart samhälle har forskningen presenterat cirkulär ekonomi, som kan bli avgörande för tillvaratagandet av naturresurser. Sverige har visat på initiativ från politiskt håll för att accelerera omställningen mot cirkulär ekonomi, men begreppet har fortfarande svårt att få genomslagskraft. Cirkulär ekonomi baseras på att se samhället som ett slutet kretslopp, där material och resurser tas tillvara på i större utsträckning genom förlängda livscykler. Fokusområden i denna samhällstyp är att hitta nya användningsområden, minimera avfall och extern miljöpåverkan. Om cirkulär ekonomi ska implementeras krävs anpassningar av samhället och företag för att möjliggöra dessa aktiviteter. I och med att företag förväntas ta ett större hållbarhetsansvar har tidigare forskning presenterat att affärsmodeller är företagens främsta utvecklingsområde för en omställning. Därför blev syftet med denna studie att med en kvalitativ metod undersöka möjligheter och utmaningar som kan härledas till företagens affärsmodeller i cirkulär ekonomi för en träbyggnadsfastighet. Den teoretiska referensramen inleds med en beskrivning av cirkulär ekonomi, samt hur det kan appliceras på en träbyggnadsfastighet. Det görs med hjälp av standarden EN 15 804, som redogör för livscykeln av ett byggnadsverk. Därefter följer en redogörelse av affärsmodeller och hur dessa kan anpassas mot cirkulär ekonomi. Avsnittet presenterar slutligen den cirkulära affärsmodellskanvasen, vilken kommer användas av författarna i undersökningen. Studiens empiriska data har samlats in via semistrukturerade intervjuer och genom analysen konstaterar författarna hur företagens affärsmodeller kan utvecklas mot en implementering av cirkulär ekonomi för en träbyggnadsfastighet. Det fastställs vidare att viktiga utvecklingsområden i affärsmodellerna berör samarbeten, externa anpassningsfaktorer, returneringssystem och kommunikationen med kunderna. Utöver de områdena belyses även certifikat och kundernas efterfrågan som viktiga faktorer. Genom studien genererades praktiska rekommendationer för att underlätta företagens implementering av cirkulär ekonomi, vilket visar på ett tydligt praktiskt bidrag. Studiens syfte och problemformulering uppfylls då resultatet visar på möjligheter för en övergång mot cirkulär ekonomi, men även utmaningar för implementering har identifierats.

Regeringens nya reform bygger på en helhjärtad satsning i digitalisering, deras vision är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. En av de åtgärder som följer med reformen innefattar implementering av programmering i grundskolan, till höstterminen 2018. Intresset för ämnet programmering i grundskolan framkom från en artikel i tidskriften Skolvärlden, där en artikel presenteras kring kunskapsnivån hos lärarna angående vad införandet omfattar. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen agerar pusselbitar som tillsammans blev en representativ start för studien. Den berör lärarbehörighet, undervisning av programmering, IKT i skolmiljö samt programmering i ämnet matematik. Uppsatsen har i huvudsak inriktats på införandet av programmering i gestalt av en installationsprocess i kontext för grundskolan samt undersökt lärarnas attityd till de nya direktiven från regeringen. Det har utförts med hjälp av två teoretiska ramverk, Teori U och Technology Acceptance Model. Den vetenskapliga ansats som nyttjats med ramverken är abduktion, där data samlades in med hjälp av intervjuer. Informanterna som deltagit är tre olika lärare, en IT-pedagog, en politiker i utbildningsnämnden samt en kontakt med ansvar för grundlärarprogrammet på ett universitet. Studiens resultat påvisar att det finns plats för programmering i grundskolan men att regeringens teori inte möter praktiken i dagsläget. Definitionen för programmering anses svårtolkad av studiens intressenter och bidrar till upplevd motsträvighet kring implementationen. Genom diskussion av uppsatsens teori och resultat definieras programmering i grundskolan med tre olika inriktningar; kodprogrammering, robotprogrammering och blockprogrammering. I den här studien föreslås blockprogrammering som ett lyckat alternativ till att uppnå skolverkets kriterier. Den berör det största åldersspannet på elever samt bistår med mycket material, till både erfarna lärare och lärare utan kunskaper inom programmering. Övriga aspekter som lyfter implementationens värde enligt studien är extern hjälp i form av IT- pedagoger och regionala samarbeten mellan grundskolor och universitet som ska utbilda lärare. Osäkerheten som lärarna upplever med implementationen reduceras med tydligare teori från regeringen. En nationell satsning kräver mätbara resultat, förslagsvis genom nationella prov i matematik och teknik. För att uppnå mätbara resultat behövs en tydlig definition, lika så kräver ämnet programmering engagerade och motiverade lärare.

I en värld som snurrar allt snabbare och med ständiga krav på effektivisering, måste du som företag vara uppmärksam på både yttre och inre krafter som påverkar ditt företag och dina resultat. Världen är föränderlig och som företag måste ett öra riktas mot marken för att kunna lyssna in förändringar i världen runtomkring. Som företag måste du ha förmågan att utvärdera dig själv och ditt arbete och se hur du kan anpassa ditt arbete, arbetssätt, personalhantering, hållbarhet, ekonomi, osv. för att vara det bästa företaget du kan vara. Dels för att vara attraktiv mot kunder och för att locka till dig, och behålla, den bästa personalen. Att ta fram en struktur som förbättrar och effektiviserar implementeringen i organisationer som lever i ständig förändring kan spara företaget mycket tid, resurser och kostnader. Kan man då även hitta ett sätt för implementering som fungerar för att bryta ner och använda i många slags organisationsstrukturer för att effektivisera, har vi hittat ett arbetssätt för att lättare få ett företag att kunna fortsätta vara konkurrenskraftigt inom sin bransch trots att omvärlden kräver ständig förändring för att hålla sig kvar i spelet. Att som ledare vara mottaglig för omvärlden, samt strömningar inom den egna organisationen, är av största vikt för att dels hitta en effektiv struktur för arbetet, och dels för att förankra en positivföretagskultur. Denna empiriska studie fokuserar på hur strategiskt arbete organiseras på eventbolag, vilka faktorer som påverkar strategiarbetet samt hur dessa faktorer påverkar. / In a world that runs faster and with constant demands on efficiency, you as a company must pay attention to both external and internal forces that affect your business and your results. The world is changing and so is the company, you have to listen to changes around the world, so you don't miss anything important. As a company, you must have the ability to evaluate yourself and your work and see how you can customize your work, working methods, staff management, sustainability, finances, etc. When you work with evaluation you are attractive to the customers and you will keep the best staff at your company. The communication model, which you can take part of in this study, will create an effective work with implementations. The process will be more effective and the model will make every single step in the process of changing something much easier and more effective. A new structure can help the organisation to improve their work, help the implementation to be more effective, save time and keep the costs reduced. If you can find a way of implementing changes that works to break down and use in many kinds of organizational structures to streamline, we've found a model to make it easier for accompany to remain competitive in its industry, despite the fact that the outside world requires constant change. As a leader for the company you have to find the most effective structure for just your company and to make sure that the corporate structure fits the company and the employees. This study is written in Swedish.

This paper aims to study the Armenakis´ theory of readiness, "are they ready?", which consists of five key components affecting the outcome of an organizational change. In this case study, the intention is to investigate if any component is important; alternatively if it is possible to discern a pattern between components, i.e. how they correspond to each other.  During the past 30 years have a research group lead by Armenakis has studied organizational change and how resistance to change can be avoided by preparing employees in the introductory phase of change. The main object for Armenakis is the question "what determines whether the employees (change recipients) adopt and support, or reject and resist a change". The theory of readiness, "are they ready?", deals with five key components or five issues that define which questions change recipients want answers to when an organization implements a change. Through this knowledge, leaders – change agents – can design a change message that responds to the issues of change, regarding what the recipient is faced with in an organizational change. This in turn creates a feeling of readiness which makes a change more likely to be successful.  In this case study of the company IKEA Örebro, there was a change of routines at the beginning of 2008 and now the management experiences a problem, as the change did not have the desired result. In this paper, through a qualitative study based on interviews with eleven respondents from IKEA Örebro, we examine how come this came to be the case. Relevant literature, previous research and the model institutionalizing change provide a comprehensive understanding of the theoretical reference frame, in which the focus of the theory and the study's problems question is based on readiness and the five key components: discrepancy, appropriateness, efficacy, principal support and personal valence.  The study's purpose is to contribute to increased understanding of what kind of information change recipients want to obtain in a organizational change, and which component or components that is important. In the study we aim to investigate if there is a relationship pattern between the components in the current company of the case study.  In the study, we came to the conclusion that the lacks of change message components among respondents was most likely contributing to the unsuccessful outcome of the change. The diversity in the respondents´ answers regarding which components are important, shows that the complex nature of the individual, cannot support the grounds that the individual component is more important than any other. Overall, the result shows that four components emerged as important for the respondents at IKEA Örebro. The respondents´ answers did not point out that if they received one or some of the components, they would at a later stage also see relevance in the latter. That is, a relationship could not be identified or substantiated.

Denna uppsats studerar närmre på hur implementeringen av medborgardialoger på lokal nivå ser ut. Syftet med denna studie är att medverka till fördjupade kunskaper kring ett systematiskt arbete för dialoger med medborgarna. Klippans kommun är den valda kommunen att belysa olika perspektiv vid implementering av policyn. Empirin analyseras utifrån Lennart Lundquist (1992) tre villkor för god implementering: förstå, kunna och vilja. För att svara på syftet har det empiriska materialet utgjorts framför allt av olika offentliga handlingar och av intervjuer med politiker och tjänstemän i Klippans kommun. Detta i anslutning till den valda forskningsdesignen kvalitativ analys. Studien visar på att olika planeringsideal och underliggande motiv har stor påverkan på resultatet av implementeringen i arbetet med medborgardialoger. Således behöver Klippans kommun arbeta för en gemensam syn på mål och syfte med konceptet medborgardialog. En slutsats är att analysen av Klippans kommun visar på att en verklighetsförankring kan förefinnas i viljan att utveckla arbetet med medborgardialoger, men att egentligen vägen dit inte alltid speglar den förståelse och kunnande som kommunen är försedd med.

Följande examensarbete består av två delar, en litteraturstudie och en företagsstudie.Företagsstudien har genomförts hos Swedtrac Railservice AB. Företaget är verksamt inomjärnvägsindustrin där de har varit en typ av bemanningsföretag men nu håller på att ställa omsin verksamhet för att driva egna projekt. Företaget ingår i Knorr-Bremse koncernen som ären Europaledande tillverkare av bland annat bromsar till järnvägs och kommersiella fordon såsom bussars och lastbilar. I och med att företaget blev en del av Knorr-Bremse koncernen harde fått tillgång till det lean-baserade produktionssystemet ”Knorr-Bremse production system”(KPS) som de nu är i stånd att implementera i sin verksamhet.Syftet med examensarbetet åt företaget har varit att ta fram ett internutbildningsmaterial förlean-metoderna 5S och dagligstyrning. Som extra moment åt företaget genomfördes enskattning av den rådande implementeringsnivån av KPS samt en introduktionsworkshop omlean-konceptet och KPS för att skapa en gemensam grundförståelse. För att skatta KPS nivånsamlade studenten data genom intervjuer och observationer som sedan sammanställdes iskattningsmaterialet KPS Audit – Quick check. Det akademiska syftet har varit att besvaraföljande forskningsfrågor: Vilka utmaningar ställs företag inför vid implementering av lean produktion? Hur kan företag hantera utmaningar med implementering av lean produktion? För att identifiera utmaningarna och metoder för att hantera dessa genomfördes enlitteraturstudie där studenten sökte artiklar genom skolbibliotekets discovery-verktyg Primooch Google Scholar. Artiklar som ansågs relevanta för studien fokuserade på ämnen som;lean-implementering på SMF, företagsspecifika produktionssystem (XPS) och utmaningar vidlean-arbete.Litteraturstudien resulterade i identifieringen av fjorton utmaningar med koppling till fyrahuvudkategorier; ledning, ekonomi, kunskap och företagskultur. För att hantera de fjortonutmaningarna rekommenderades en cyklisk femstegsmodell för att kontinuerligt definiera ochhantera de fjorton utmaningarna allt eftersom lean-arbetet fortskrider. Den andra modellen vartill för den som ska leda ett lean-implementeringsprogram och går ut på att dela upp arbetet iimplementeringsfaser. Genom att göra detta underlättas resursfördelning och fokusering i deolika implementeringsmomenten.Det sista momentet i arbetet var att jämföra den data som inhämtats från företaget med deutmaningarna som identifierats genom litteraturstudien. Som resultat kunde studentenkonstatera att företagets huvudsakliga utmaningar är inom kategorierna företagskultur ochkunskapsnivån kring lean och KPS. Studentens rekommendation till företaget är att delta i ettlean program som ”Produktionslyftet” för att komma igång med arbete och att de investerartid och resurser för att utbilda medarbetarna i inom lean konceptet och KPS. Inom Knorr-Bremse koncernen finns mycket kunskap och erfarenhet som företaget har möjlighet att ta delav.

Syfte: Det finns en akademisk överdrift kring vilken potential BIM har att revolutionera byggbranschen. Trots denna potential används inte BIM i produktionen fullt ut vilket bland annat beror på kompetensbrist. Det läggs för mycket fokus på vad BIM kan användas till istället för hur BIM kan användas. Det råder en mytisk entusiasm kring begreppet som ibland ses som ett universalverktyg. BIM-koordinatorer befinner sig sällan på byggarbetsplatsen och har svårt att förstå de problem som kan uppstå och det finns en klyfta i informationskedjan mellan produktion och projektering som behöver överbryggas för att främja arbetet i produktionen. Målet med arbetet var att undersöka hur användandet av BIM kan öka i produktionen.  Metod: Denna rapport består av en kvalitativ studie som grundar sig i den senaste forskningen inom området. De teorier som presenteras i rapportens teoretiska ramverk har legat till grund för utformningen av studiens frågeställningar samt utformningen av de semistrukturerade intervjuer som varit den huvudsakliga datainsamlingsmetoden.   Resultat: För att öka användningen av BIM i produktionen krävs tydliga strategier och riktlinjer för hur produktionen ska arbeta med BIM. Det behöver läggas mer resurser på BIM-projekteringen och kunskapen i produktionen behöver bli mer djupgående kring de processer BIM medför så att de kan börja ställa krav på projekteringen. Det krävs ett tydligare gemensamt mål genom ett bättre samarbete och en tidig dialog mellan produktion och projektering. BIM behöver ses som ett arbetssätt och inte som en roll.  Konsekvenser: För att acceptera BIM som ett nytt arbetssätt krävs det att nyttan påvisats. Dagens BIM-koordinatorer besitter ingen spetskompetens utan fungerar istället som lärare åt produktionen. Fler i produktionen behöver arbeta med BIM dagligen och resurser i form av tid och utrymme behöver avsättas i produktionen. Gränsen mellan produktion och projektering behöver suddas ut för att öka förtroendet för varandra.  Begränsningar: Denna rapport behandlar interna faktorer som ett företag själva kan påverka för att öka användningen av BIM i produktionen. Rapporten behandlar inte externa faktorer såsom, juridiska hinder, programvaror och beställarkrav. Studien är gjord tillsammans med Skanska Hus Syd och är därmed geografiskt begränsad till region Skåne.   Nyckelord: BIM, implementering, standardisering, organisation, attityd, kunskap, produktion. / Purpose: There is an academic exaggeration about what potential BIM has to revolutionize the construction industry. Despite the potential, BIM is not fully utilized in the construction field, which is partly due to a lack of competence. There is too much focus on what BIM can be used for, instead of focusing on how BIM can be used. There is a mythical enthusiasm about the term, which is sometimes seen as a universal tool. BIM-coordinators are rarely located at the construction site and have difficulty understanding the problems that may arise and there is a gap in the information chain between the production and planning departments that needs to be bridged to promote the work of the production department. The aim of the report was to investigate how the use of BIM can increase in the production department.  Method: This report consists of a qualitative study based on the latest research in the field. The theories presented in the framework of the report have been the foundation for the formation of the study’s issues and the formation of the semi-structured interviews that where the main method for data collection.   Findings: In order to increase the use of BIM in the construction field, clear strategies and guidelines are required for how the construction field workers will use BIM. More resources needs to be added to BIM planning and the knowledge in the construction sites needs to be more in-depth about the processes that BIM entails so that they can set requirements for the construction planning. A clearer shared goal is required through better cooperation and an early dialogue between production and planning. BIM needs to be seen as a way of working and not as a role.   Implications: In order to accept BIM as a new way of working, it requires that the benefits has to be proven. Today’s BIM-coordinators have no excellence, but instead they work as a teacher for the staff in the constructions sites. More staff in the construction sites need to work with BIM daily and resources in terms of time and space needs to be set aside in construction sites. The boundary between the production and the planning departments needs to be erased to increase trust in each other.  Limitations: This report consists internal factors that a company itself can influence to increase the use of BIM in the construction field. The report does not consist external factors such as legal barriers, software and client requirements. The thesis is done together with Skanska Hus Syd and is thereby geographically restricted to the region Skåne.  Keywords: BIM, implementation, standardization, organisation, attitude, knowledge, production.

Det juridiska kravet på polska vårdinrättningar att föra patientjournaler i elektronisk form skulle ha trätt i kraft den 1 augusti 2014 men deadline har redan flyttats fram ett par gånger. Vissa experter hävdar att en av anledningarna till detta är en negativ attityd till reformen hos läkare som inte vill överge det nuvarande sättet att föra patientjournal. Syftet med denna studie är mot bakgrund av detta att undersöka vilka möjligheter att implementera reformen om e-journaler läkarna i Polen anser sig ha. Detta analyserars utifrån implementeringsteorins tre ben – förstå, vilja och kunna. Det empiriska underlaget för analysen har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med läkare och annan personal anställd på ett distriktsjukhus i nordöstra Polen. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Vidare är detta en fallstudie, men utifrån denna studie kan även en mer tentativ diskussion föras om svårigheterna att implementera reformen generellt i Polen. Från den genomförde analysen framgår att ingen av de tre ovannämnda villkoren är helt uppfylld, och brister särskilt framträder vad gäller villkoret "förstå", vilket kan förklara problemen med implementeringen av reformen. Trots den bristande förståelsen och brister vad gäller sjukhusets tekniska utrustning har de flesta av de intervjuade läkarna dock en positiv inställning till reformen, vilket är på det

Organisationer förändras kontinuerligt och tack vare den snabba utvecklingen inom IT finns nu fler förändringsmöjligheter. Umeå kommun har nyligen infört ett IT-system för att beställa vikarier som heter Time Care Pool. Informanterna har i denna kvalitativa studie beskrivit sina upplevelser av implementeringen och användningen av IT-systemet. De har beskrivit att implementeringen präglats av otillräcklig information och bristfällig kommunikation. Trots detta ställer sig en del informanter positiva till att använda IT-systemet. De har löst de problem som det nya arbetssättet medfört och anpassat verksamheten efter detta. Andra upplever IT-systemet som missanpassat till arbetet och uppskattar inte att behöva använda datorer istället för personlig kontakt via telefon. Studien har visat att den kultur och attityd som finns på arbetsplatsen har verkat för eller emot förändringen. De som genom engagemang aktivt arbetat för att kunna använda IT-systemet har i högre grad ställt sig positiva till implementeringen.

Bakgrund: Idag stiger medeltemperaturen på jorden snabbare än normalt, bland annat på grund av mänsklig aktivitet. På global nivå och nationell nivå finns både mål och lagar inriktade på att minska miljöpåverkan. På företagsnivå används hållbarhetspolicy eller miljöpolicy vilket är en deklaration över företagets ambitioner för miljöarbete som innehåller företagets mål för minskad miljöpåverkan och det kan även innehålla riktlinjer eller övergripande strategi för att minska miljöpåverkan. Transporter står för en stor del av mänskliga utsläpp och det är en av få branscher vars miljöpåverkan inte minskat under de senaste 20–30 åren. På grund av detta är transportföretag intressanta att undersöka. Syfte: Det första syftet med uppsatsen är att identifiera vad som inkluderas i olika transportföretags miljöpolicies. Det andra syftet med uppsatsen är att identifiera hur olika transportföretag implementerar miljöpolicies. Slutliga syftet är att undersöka vilka metoder som företagen använder i praktiken för att minska sin miljöpåverkan. Metod: Studien är av kvalitativ art. Fyra transportföretag har undersökts genom semistrukturerade intervjuer och datainsamling från hemsidor. Studien använder positivistiskt synsätt och deduktivt angreppssätt. Slutsats: Deltagande företag har alla en miljöpolicy men innehållet skiljer sig inom vissa aspekter beroende på företagens storlek och ambitionsnivå. I grunden är företagens policies liknande varandra men implementeringen skiljer sig också enligt ambitionsnivå och storlek. Mätningen är liknande i alla företag men deras motivering kan vara mer ekonomiska, mer på grund av tryck från intressenter eller mer för att nå miljömål. Metoderna som används för att minska miljöpåverkan beror på företagets situation då centraliseringsgraden påverkar hur mycket kontroll företaget har över sin miljöpåverkan och verksamhetsinriktningen påverkar hur leveranserna utförs.