Syftet med studien är att se om och i sådana fall hur 10§ kap5 SoL har påverkat stödet för anhöriga till människor med missbruksproblematik samt att se hur samverkan mellan organisationer används för att underlätta för de anhöriga. I och med att dessa anhöriga är en tyst målgrupp krävs det samverkan för att nå dem då alla inte är i kontakt med socialtjänst eller andra myndigheter.  Fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som arbetar med anhörigstöd på olika sätt. Materialet transkriberades och analyserades sedan genom analysmodellen grounded theory genom att jag hittade olika kategorier delvis utifrån vad informanterna sade och delvis utifrån studiens syfte, efter det hittade jag underkategorier. Resultatet analyserades med stöd utav samverkansteori och implementeringsteori, och visar att så länge samverkan används för den anhöriges bästa fungerar den bra då stödet blir individuellt anpassat efter dennes behov. Det är inte många utav informanterna som har kunnat uttala sig om någon nackdel med samverkan. Flera av informanterna har inte påverkats av lagen fast alla arbetar med anhörigstöd. Den skillnaden som kan ses är att vissa kommuner skapat en ny tjänst efter att lagen kom, men det visar ändå att implementeringen inte har lyckats helt. Resultaten visar också att det kan finnas ett samband mellan samverkan och implementering, för om fler professioner s vet om lagen desto bättre går samverkan mellan verksamheterna, då alla vet vad lagen innebär och kan samverka utifrån den.

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vårt syfte med denna undersökning är att genom en komparativ studie ta reda på om en likabehandlingsplan är nödvändig för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall fungera optimalt på en skola och hur denna i så fall implementeras.   Vi har gjort intervjuer med två skolors Trygghetsteam/Team mot kränkande behandling och fått ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprätthålls utifrån både intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de två Teamen är informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i båda teamen, de har inte samma förutsättningar eller stöd från respektive ledning.   I vår studie tas både lagar och förordningar upp som skolorna har att förhålla sig till. Liksom de åtgärdsmodeller som de två utvalda skolorna arbetar utifrån, även modellernas definitioner av mobbning och kränkande behandling. Till detta informerar vi övergripande om de organisationer som arbetar mot diskriminering och kränkande behandling och som man kan vända sig till, både som enskild person och som skola.     Vår studie utgår ifrån en implementeringsteori, med huvudfokus på att informanterna kan, vill och förstår. Vi har även i vår analys använt oss av de olika åtgärdsmodellerna, för att se vad informanterna bygger sitt arbete på. Vi kom genom analys av våra intervjuer och dokument fram till att de båda skolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling följer de normer som en likabehandlingsplan kräver. Vi finner att dokumentet i sig inte är nödvändigt för ett väl fungerande arbete. Det underlättar dock om alla tar sitt ansvar och att det finns något att återkoppla till i fråga om utvärdering och uppföljning. Arbetet blir lättare om alla strävar åt samma håll och alla vet vad det är de ska göra. Att de har samma syn på begreppen kan vill och förstår.

Denna studies syfte är att undersöka hur någralärare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsättning från och med årskurs 6. Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen ställsi relation till lärarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering. Skolverket har, på uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (Läroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpå lokal nivå ligger hos huvudmän, rektorer, och skolornas nyckelpersoner. Totalt har åtta lärare från fyra olika skolor i två olikakommuner medverkat i studien, varav fyra är nyckelpersoner på respektive skola.Resultaten visar att lärarna generellt sett är positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet är kraftigt ifrågasatt och i behov av förbättring.

Vår studie handlar om hur EU:s arbetstidsdirektiv har implementerats inom den svenska äldreomsorgen, sett ur enhetschefens perspektiv. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse implementeringen haft och hur enhetschefen hanterat implementeringen i förhållande till information, delaktighet och förändringsvilja. Dessutom vill vi veta om enhetscheferna har uppmärksammat några konsekvenser för personal och omsorgstagare. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod och våra informanter är verksamma som enhetschefer inom äldreomsorgen, med inriktning särskilt boende. De resultat vi fått fram har analyserats utifrån modeller som tidigare använts inom implementeringsforskning. Som ytterligare redskap till analysen har vi också tittat på vilka olika sätt som anställda kan hantera organisationsförändringar. Resultat visar på flera motsägelser. Samtidigt som cheferna tycker att allt gått bra medger man att personalens villkor försämrats väsentligt. Direktivet har införts utan något tillskott av resurser vilket innebär sämre arbetstider och mer stress för personalen. Dessutom har personalens möjligheter till flexibilitet försvunnit - man kan inte längre byta turer som tidigare - samtidigt som chefernas yrkesroll alltjämt präglas av frihet och självständighet. En annan konsekvens är att kontinuiteten i bemanningen försämrats vilket torde påverka omsorgstagaren i viss mån. Detta har dock inte kunnat bekräftas. Då studien inte riktar sig mot arbetstagarens upplevelser av direktivet och dess konsekvenser, vill vi lyfta fram behovet av ytterligare forskning ur ett personalperspektiv.

Syfte: Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgångsfaktorer för implementeringen av affärssystem i e-handelsföretag. Forskningsfråga: Beaktas samma kritiska framgångsfaktorer vid implementering av ett affärssystem i stora fysiska företag som små e-handelsföretag? Metod: En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat två respondenter. En vetenskaplig förhållningssätt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktär. Teori: Inledningsvis redogörs för vad affärssystem är och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering. Därefter har totalt nio kritiska framgångsfaktorer sammanställts: Skapa tydlig strategi och vision, Ha en väl kompetent och sammansatt projektgrupp, Skapa tydligt stöd från högsta ledningen, Effektiv kommunikation, Bra möjligheter till utbildning och träning, Bra projekthantering, Processförändring och Integrering av olika system & minimal anpassning. Empiri: Svar från två respondenter har presenteras under respektive kritisk framgångsfaktor och kompletterats med respondenternas egna kommentarer. Slutsats: Endast två av de kritiska framgångsfaktorerna har beaktats i fallföretagen enligt författare. Ytterligare tre har delvis beaktats medan fyra inte alls beaktats i något av fallföretagen. / Purpose: Analyse and discuss whether theories about critical success factors when implementing enterprise resource planning system in physical companies are used in e-commerce companies. Identify success factors when implementing enterprise resource planning systems in e-commerce companies. Question: Are the same critical success factors for big physical companies regarded in small e-commerce companies when implementing enterprise resource planning system? Method: A qualitative method was used which lead to a case study with two respondents. The study was influenced by positivism but mostly hermeneutics and has a deductive characteristic. Theory: First off a short presentation of what enterprise resource planning system is and what differs in e-commerce companies followed by one possible process of implementing it. Then nine critical success factors was established: Create clear strategy and vision, Have a well competent and composed project group, Create clear support from the highest management, Effective communication, Good possibilities for education and training, Good project management, Process change and Integration of different systems and minimal adjustment. Empirical foundation: Answers from two respondents has been presented for each critical success factor and complemented with their own comments. Conclusion: Only two of the critical success factors were regarded in the case companies according to the author. Another three were partly regarded while four were not regarded at all in any of the case companies.

<p>Samhällets krav på att företag och organisationer bedriver ett strukturerat miljöarbete har ökat med tiden. För att möta dessa krav arbetar tiotusentals organisationer i världen med miljöledningssystem i olika former, där standarden ISO 14000 är den främsta. Då kompetens och tid ofta saknas, framför allt i mindre organisationer, är en vanlig lösning att ta hjälp av externa konsulter för att utföra implementeringen av dessa system. I litteraturen beskrivs problem som identifierats vid denna typ av implementering, exempelvis låg motivationsnivå och bristande kunskap om miljöledningssystem bland personalen samt kommunikationsproblem. Syftet med denna studie är att konstruera ett verktyg för ökad personalmedverkan som är tänkt att användas av miljökonsulter. Detta verktyg testas och utvärderas genom en fallstudie som genomförts på SÅBI Pellets AB i Valbo våren 2006.</p><p>Resultaten vi fått, främst genom intervjuer med personal inom organisationen, visar på att motivation och kunskap om miljöledningssystem ökat i det undersökta fallet. Detta är ett bevis på att verktyget som vi konstruerat fungerat och varit ett uppskattat arbetssätt bland personalen. De åsikter som framkommit vid intervjuerna har även lett fram till förbättringsförslag till verktyget som modifierats för att ännu bättre kunna involvera personalen i framtagandet av ett miljöaspektsregister. I enlighet med vår förförståelse fanns en tillräcklig kunskap om organisationens miljöpåverkan för att personalen inom ramen för verktyget själva kunde peka ut de viktigaste miljöaspekterna.</p>

<p>Vår studie handlar om hur EU:s arbetstidsdirektiv har implementerats inom den svenska äldreomsorgen, sett ur enhetschefens perspektiv. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse implementeringen haft och hur enhetschefen hanterat implementeringen i förhållande till information, delaktighet och förändringsvilja. Dessutom vill vi veta om enhetscheferna har uppmärksammat några konsekvenser för personal och omsorgstagare. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod och våra informanter är verksamma som enhetschefer inom äldreomsorgen, med inriktning särskilt boende. De resultat vi fått fram har analyserats utifrån modeller som tidigare använts inom implementeringsforskning. Som ytterligare redskap till analysen har vi också tittat på vilka olika sätt som anställda kan hantera organisationsförändringar. Resultat visar på flera motsägelser. Samtidigt som cheferna tycker att allt gått bra medger man att personalens villkor försämrats väsentligt. Direktivet har införts utan något tillskott av resurser vilket innebär sämre arbetstider och mer stress för personalen. Dessutom har personalens möjligheter till flexibilitet försvunnit - man kan inte längre byta turer som tidigare - samtidigt som chefernas yrkesroll alltjämt präglas av frihet och självständighet. En annan konsekvens är att kontinuiteten i bemanningen försämrats vilket torde påverka omsorgstagaren i viss mån. Detta har dock inte kunnat bekräftas. Då studien inte riktar sig mot arbetstagarens upplevelser av direktivet och dess konsekvenser, vill vi lyfta fram behovet av ytterligare forskning ur ett personalperspektiv.</p>

<p>Abstract</p><p>Växjö University, School of Social Sciences</p><p>Bachelor thesis</p><p>Title: Varför en rädsla för alternativmedicin? En studie om hur EU’s kosttillskottsdirektiv har implementerats i Sverige.</p><p>Author: Annica Blomstrand</p><p>Supervisor: Anne Haglund-Morrissey</p><p>The aim of this study is to investigate the process of legislation and implementation of the directive of the European Union on the food supplements, focused on member state of Sweden.</p><p>There are two questions in this study: What was the process of legislation in the period when the Directive on the food supplements became established? and How does the implementation of EU’s decision on the food supplements works in reality? In order to answer these questions, two different methods were used. One was qualitative analysis of the available text and the other one case-study (qualitative including interviews)</p><p>The conclusion is that the implementation has not been successful. The process of legislation has followed its traditional way, which in its turn did not leave so much space to the thorough implementation of the Directive. Unfortunately, this is a process that overlooks citizens and countries with different premises, affected by the decision.</p><p>Keywords: EU, kostillskottdirektivet, lagstiftningsprocessen, implementering, organisationsteori, fallstudie</p>

Syftet är att få en fördjupad förståelse av hur man på organisationsnivå kan stimulera utveck­lingen av lärarnas undervisningsformer så de gynnar elever i läs- och skrivsvårigheter och vilka möjligheter och/eller hinder som kan uppstå. I studien utgår vi från är en kvalitativ ansats där vi använder halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. Åtta rektorer/biträdan­de rektorer och fem speciallärare/specialpedagoger intervjuas om sin syn på vilka faktorer som påverkar möjligheterna att stimulera lärare till användning av alternativa verktyg i sin under­visning. Resultatet i vår studie visar att rektorers förutsättningar för att stimulera lärare i användningen av datorn som kompensatoriskt stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter är begränsade. Delvis beror svårigheterna på att inga tydliga IT-planer funnits, varken på förvaltningsnivå eller lokal skolnivå. Osäker nätuppkoppling och bristande teknisk funktion har också orsakat problem på skolorna. Den viktigaste faktorn, enligt speciallärare/special­pedagoger, för att stimulera lärarna i användningen av kompensatoriskt stöd, var möjligheter till utbildning i de stödprogram som används. Rektorer och speciallärare/specialpedagoger anser att den största utmaningen är att hitta tiden för att samordna utbildningsinsatsen. Vi kom fram till att implementeringen av 1:1-datorer i den studie vi gjort inte var genomtänkt, eftersom planer för användning och utveckling av IT saknades. Det i sin tur ledde till att skolledningen och speciallärare/specialpedagoger inte fick tillräckliga förutsättningarna att skapa en gynnsam lärmiljö för elever i allmänhet och för elever i läs- och skrivsvårigheter i synnerhet.

In 2007 a project began in the Uppsala region, which aimed to help municipalities implement BBIC (Barns behov i centrum). BBIC is a system that helps social workers increase children’s participation in investigations relating to social work. This study follows up on BBIC’s implementation process in Enköping, a municipality in the Uppsala region. The overarching aim of this study is to highlight the implementation of BBIC in Enköping and more specifically the social workers’ experiences in making children participate. One of the studied topics is whether the social workers think they have adequate and sufficient resources to make children participatory. The study is qualitative and has been conducted through interviews with eight social workers in Enköping who use BBIC daily. For this study Shiers’ model of participation for children and implementation theory has been used as a theoretical perspective. These theories were chosen since they aid in exploring the social workers’ experiences and whether or not they can increase children’s participation, and if the social workers think they have the organizational resources needed to use BBIC. The results show that the social workers can make children participatory, but they also show that participation varies due to lack of organizational resources, such as time, workspace and education.