Studiens syfte var att undersöka förändring av upplevda besvär efter en kognitiv beteendeterapeutisk gruppbehandling för personer med bipolärt syndrom.  Resultatet var främst tänkt att användas för utvärdering och kvalitetssäkring av den vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagning där behandlingsformen bedrivs sedan ett par år. Studien var kvantitativ, longitudinell samt därtill naturalistisk så till vida att den utgick från det kliniska sammanhangets förutsättningar.Undersökningsgruppen var de 12 patienter som, fördelat på två grupper, erhållit behandlingen under 2014. Samtliga var diagnostiserade med bipolärt syndrom, typ-1 eller typ-2. Individerna skattade intensiteten i besvär före behandling, direkt efter behandling samt ett år efter avslutad behandling. Mätinstrument som användes var The Symtom Checklist-90 (SCL-90) och Becks Depression Inventory-II (BDI-II). Deltagarna uppvisade initialt varierande symtombild. Fem individer skattade svår depression inför behandling. Studien visade att åtta deltagare uppvisade symtomförbättring direkt efter avslutad behandling. Den globala svårighetsskalan (GSI) minskade med reliabel förändring för dessa individer. Motsvarande resultat för BDI-II visade att sju deltagare skattade reliabel förbättring direkt efter avslutad behandling. Vid ettårsuppföljning uppvisade fem deltagare reliabel symtomförbättring utifrån GSI. Motsvarande resultat för BDI var sex individer.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få ökad kunskap om hur lärare från årskurs 4–6 tänker kring arbetsformen grupparbete inom matematik. Detta genomförs med hjälp av en kvalitativ strukturerad intervjumetod med 4 matematiklärare. Utifrån resultaten kan det konstateras att matematiklärarna är ganska överens om hur grupparbete funkar samt hur deras elevers kunskaper utvecklas genom denna arbetsform. Vår slutsats är att elever lär sig mycket utav att delta i grupparbeten bland annat att samarbeta med andra barn. Detta uppnås på bästa sätt genom att dela in grupperna efter kunskapsnivån och anpassa uppgifterna efter elevernas nivå.

<p>Syftet med vår undersökning är att övergripande synliggöra den dominanta roll ett barn kan ha eller få i en grupp. Vi valde att observera i två olika klasser i de lägre åldrarna på en F-6 skola. För att få syn på den dominanta rollens egenskaper så använde vi oss av bland annat videoinspelning. Videoinspelningen gav oss material som kom så nära den naturliga miljön i gruppen som möjligt. Först när vi började observera såg vi inte några av de egenskaper som vi trodde karaktäriserade den dominanta rollen. När vi studerade det inspelade materialet djupare så började det framträda både olika egenskaper och faktorer som tillsynes verkade göra att ett barn antar en dominant roll. Slutsats: Vi kom fram till fyra olika faktorer i skolan som vi ansåg skulle kunna påverka ett barn att anta en ledarroll. Vi såg att pedagogen spelade en stor roll när det gällde rollstrukturen i gruppen. Barnets vänner och övriga barn gav också barnet mer eller mindre utrymme att visa dominanta egenskaper. Barnets ledarroll påverkas även till stor del av miljön och situationerna hon/han befinner sig i. De egenskaper vi fann hos de barn som antagit en dominant roll var att de hade förmåga att övertala och argumentera. De hade även egenskaperna att ta initiativ och visa sig envisa.</p><p>The purpose with our investigation is to see the dominate role a child can have in a group. We did our observations in two different classes at the younger ages in a school for children age six to twelve. We used video recording to notice the dominate behaviour in the group. The video recording gave us material that helped us to get as close as possible to the natural environment in the class. At first we didn’t notice any of the attributes that we thought we would see. Later, when we studied the recorded material, the attributes and factors that seemed to make a child dominant started to appear in front of our eyes. Our conclusion: We saw four different factors in school that we thought could affect a child to take a dominant role in a group. The pedagogue took a big part in creating of the role structure in the group. The other children in the group gave the child with dominant role more or less space. The environment in the classroom and the situation also do affect the child with the leader ability. The attributes we found in the dominant role which the child had taken, were that they had a skill to persuade and argue. They also had skills to take initiative and they showed some stubbornness.</p>

<p>Ohälsotalen steg drastiskt under 1990-talets slut. Intresset ökade markant för att hitta orsakerna till varför de steg. En stor satsning har skett på friskvård och många företag använder detta som en lösning för att lösa problematiken kring ohälsotalen. Enligt arbetsmiljölagen är det viktigt att man försöker undvika ensamarbete. Man bör alltså sträva efter att arbeta i grupp. Det är bevisat att ett team som fungerar bra minskar riskerna för ohälsa. Att hitta några studier där man har jämfört teamets påverkan för sjukfrånvaron har inte lyckats. Syftet med denna studie var att jämföra hur medarbetarna, i två arbetslag, som har en skillnad gällande sjukfrånvaron, upplevde sitt arbetslags teamkänsla. Hypotesen var att arbetsplatsen med lägre sjukfrånvaro skulle ha högre teamkänsla än arbetsplatsen med högre sjukfrånvaro som skulle ha lägre teamkänsla. Data samlades in genom en enkätundersökning, där alla som var anställda av arbetsplatsen, under perioden enkäten låg ute, fick delta. Urvalet till arbetsplatserna var att de skulle ha liknande antal anställda, klienterna skulle ha liknande vårdbehov och det skulle skilja markant i sjukfrånvaron. Tyvärr blev bortfallet stort och det påverkar givetvis validiteten i studiens resultat. Resultatet visade att ingen av arbetsplatserna hade ett effektivt team utifrån kriterierna. När jämförelsen gjordes, så visade den tvärtemot hypotesen, nämligen att arbetsplats 2 med högst sjukfrånvaro, låg närmare kriterierna för ett effektivt team än arbetsplats 1 med lägre sjukfrånvaro</p>

Ohälsotalen steg drastiskt under 1990-talets slut. Intresset ökade markant för att hitta orsakerna till varför de steg. En stor satsning har skett på friskvård och många företag använder detta som en lösning för att lösa problematiken kring ohälsotalen. Enligt arbetsmiljölagen är det viktigt att man försöker undvika ensamarbete. Man bör alltså sträva efter att arbeta i grupp. Det är bevisat att ett team som fungerar bra minskar riskerna för ohälsa. Att hitta några studier där man har jämfört teamets påverkan för sjukfrånvaron har inte lyckats. Syftet med denna studie var att jämföra hur medarbetarna, i två arbetslag, som har en skillnad gällande sjukfrånvaron, upplevde sitt arbetslags teamkänsla. Hypotesen var att arbetsplatsen med lägre sjukfrånvaro skulle ha högre teamkänsla än arbetsplatsen med högre sjukfrånvaro som skulle ha lägre teamkänsla. Data samlades in genom en enkätundersökning, där alla som var anställda av arbetsplatsen, under perioden enkäten låg ute, fick delta. Urvalet till arbetsplatserna var att de skulle ha liknande antal anställda, klienterna skulle ha liknande vårdbehov och det skulle skilja markant i sjukfrånvaron. Tyvärr blev bortfallet stort och det påverkar givetvis validiteten i studiens resultat. Resultatet visade att ingen av arbetsplatserna hade ett effektivt team utifrån kriterierna. När jämförelsen gjordes, så visade den tvärtemot hypotesen, nämligen att arbetsplats 2 med högst sjukfrånvaro, låg närmare kriterierna för ett effektivt team än arbetsplats 1 med lägre sjukfrånvaro

Syftet med vår undersökning är att övergripande synliggöra den dominanta roll ett barn kan ha eller få i en grupp. Vi valde att observera i två olika klasser i de lägre åldrarna på en F-6 skola. För att få syn på den dominanta rollens egenskaper så använde vi oss av bland annat videoinspelning. Videoinspelningen gav oss material som kom så nära den naturliga miljön i gruppen som möjligt. Först när vi började observera såg vi inte några av de egenskaper som vi trodde karaktäriserade den dominanta rollen. När vi studerade det inspelade materialet djupare så började det framträda både olika egenskaper och faktorer som tillsynes verkade göra att ett barn antar en dominant roll. Slutsats: Vi kom fram till fyra olika faktorer i skolan som vi ansåg skulle kunna påverka ett barn att anta en ledarroll. Vi såg att pedagogen spelade en stor roll när det gällde rollstrukturen i gruppen. Barnets vänner och övriga barn gav också barnet mer eller mindre utrymme att visa dominanta egenskaper. Barnets ledarroll påverkas även till stor del av miljön och situationerna hon/han befinner sig i. De egenskaper vi fann hos de barn som antagit en dominant roll var att de hade förmåga att övertala och argumentera. De hade även egenskaperna att ta initiativ och visa sig envisa. The purpose with our investigation is to see the dominate role a child can have in a group. We did our observations in two different classes at the younger ages in a school for children age six to twelve. We used video recording to notice the dominate behaviour in the group. The video recording gave us material that helped us to get as close as possible to the natural environment in the class. At first we didn’t notice any of the attributes that we thought we would see. Later, when we studied the recorded material, the attributes and factors that seemed to make a child dominant started to appear in front of our eyes. Our conclusion: We saw four different factors in school that we thought could affect a child to take a dominant role in a group. The pedagogue took a big part in creating of the role structure in the group. The other children in the group gave the child with dominant role more or less space. The environment in the classroom and the situation also do affect the child with the leader ability. The attributes we found in the dominant role which the child had taken, were that they had a skill to persuade and argue. They also had skills to take initiative and they showed some stubbornness.

No description available.

Studien syftar till att undersöka problemlösningsprocessen då elever arbetar i grupp med matematiska problem samt uppmärksamma de uttrycksformer som används. En jämförelse mellan skolår fem och skolår nio görs för att upptäcka betydelsefulla skillnader. Metoderna som använts är kvalitativa i form av observation och intervju. Två grupper från respektive skolår har studerats, där varje grupp bestod av tre elever. Resultatet visar att grupperna i klass 9 är mer resultatinriktade och uppvisar en enkelriktad problemlösningsprocess, samtidigt som grupperna i klass 5 vid flertalet gånger går tillbaka i problemlösningsprocessen och vågar göra kvalificerade gissningar. Skillnaderna mellan skolåren när det gäller uttrycksformerna är få. De mest använda uttrycksformerna är den logisk/språkliga och den grafisk/geometriska. Bristande erfarenhet av arbete med laborativt material och problemlösning i grupp har uppmärksammats.

<p>Studien syftar till att undersöka problemlösningsprocessen då elever arbetar i grupp med matematiska problem samt uppmärksamma de uttrycksformer som används. En jämförelse mellan skolår fem och skolår nio görs för att upptäcka betydelsefulla skillnader. Metoderna som använts är kvalitativa i form av observation och intervju. Två grupper från respektive skolår har studerats, där varje grupp bestod av tre elever. Resultatet visar att grupperna i klass 9 är mer resultatinriktade och uppvisar en enkelriktad problemlösningsprocess, samtidigt som grupperna i klass 5 vid flertalet gånger går tillbaka i problemlösningsprocessen och vågar göra kvalificerade gissningar. Skillnaderna mellan skolåren när det gäller uttrycksformerna är få. De mest använda uttrycksformerna är den logisk/språkliga och den grafisk/geometriska. Bristande erfarenhet av arbete med laborativt material och problemlösning i grupp har uppmärksammats.</p>

I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier.   Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ. Av dessa stödinsatser är vissa inkluderande där man anpassar miljön och undervisningen i klassrummet för att passa eleverna, medan andra är exkluderande där elever plockas ut och särskiljs med grund av kunskaper och diagnoser.   Det har gjorts flera landsomfattande studier gällande stödinsatser och åtgärdsprogram. Dessa har inbegripit hela mångfalden av elever i behov av stöd och inte bara de med en ADHD-problematik. Trots dessa skillnader är mina resultat mycket lika de tidigare studierna.