Generating and developing ideas constitute centerpieces for innovations processes, idea creation methods and techniques most urgent in their initial phases processes, though the need is no less in subsequent phases. Those early phases, however, allow for more deviant ideas, characterized by more of ambiguity and uncertainty. This is an innovation process theme that is recognized as among those least understood. Through comparative studies of seven groups from three different practices, their interactions in idea development and problem solving, a deeper understanding of descriptive languages and modus operandi has been acquired. The research was carried out in three settings: brainstorming in industrial design, musical improvisation and dialogue seminars with participants representing industrial design and music, respectively. The compilation of the three practices’ contributions results in a conceptual framework. It includes such concepts as, for example, ‘momentary formation’, ‘temporary epistemology’ and ‘the play with semantic key signature’. Those concepts give examples of the reconsidering of creative group processes, relative to previous frameworks, that is a result of these studies. From the perspective of group idea, individuals’ creative processes might be perceived as the searching for the different or the deviant while we suggest that group creativity is enhanced throughits members’ abilities to preserve their own perspectives and thought styles. Group creativity is based on a willingness to focus on the central group idea while simultaneously maintaining individual thought styles. A creative group’s way of forming and mediating ideas, its modus operandi, is referred to as its description language. The importance of descriptive languages driving mechanism for creative group processes should be seen in the perspective of fundamental social cognition processes. The problem area is mapped through the strategic use of different descriptive modus. Groups employ iteration as a strategy for stimulating collective reflection, that is, to think about the problem again but in other ways. We argue that critical thinking and the ability to make critical judgements is an important driving force in the creative groups’ iterative processes: criticism makes reconsideration meaningful. Different types of criticism are discussed, as is how they interact with groups’ idea development and creative processes. This research project has resulted in a deeper understanding of the relay race of initiatives that characterizes the interactions in groups solving problems and developing ideas. The project has developed an awareness of which descriptions that stimulate group creativity.

Medarbetarsamtal är vanligt förekommande inom organisationer idag men samtidigt beskrivs i aktuella vetenskapliga artiklar att det finns svårigheter med att bekräfta teorier om samtalen uppfyller ett mervärde. Syftet med studien är att undersöka och diskutera mervärdet med medarbetarsamtal utifrån intervjuer på ett stort industriföretag. Totalt genomfördes 12 intervjuer med fackliga representanter, operatörer, chefer och tjänstemän. Resultatet visar att upplevelserna av medarbetarsamtal skiljer sig mellan de olika parterna. Majoriteten av informanterna beskriver ett upplevt mervärde. En av skillnaderna mellan parterna är att operatörerna inte beskriver mervärde. Ett av de huvudområden som nämns vid beskrivningar av mervärde är vikten av att ha en avsatt tid med sin chef. Resultatet visar vidare att medarbetarna har en god relation mellan medarbetare och chef. En del av informanterna menar att relationen påverkas av medarbetarsamtalet medan andra påpekar att det kommer från den dagliga kontakten. Majoriteten av informanterna menar att medarbetarsamtalet ska fungera som ett forum för att diskutera känsliga frågor, det nämns att det kan användas för att fånga upp problem. I diskussionsdelen redovisas att mervärdet som informanterna upplever skulle kunna uppnås med hjälp av utvecklande samtal i grupp (USG).

No description available.

Syftet med studien är att ta reda på om dynamisk pedagogik går att använda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och består av en litteraturstudie av Lipschütz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkätstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgått utbildning i dynamisk pedagogik och/eller är medlemmar i Korda – föreningen för dynamisk pedagogik, en del använder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framväxt,målsättning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik går att använda, och används, i praktisk verksamhet i olikagrad, på olika sätt och i många olika slags verksamheter, främst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling. I en del sammanhang beskriver man vad man gör och i andra sammanhang gör man det inte. I många fall kallar man det något annat än dynamisk pedagogik. Några uppger att svårigheter hos målgruppen att ta del av dynamisk pedagogik kan vara ett hinder i arbetet. Rådande samhällsklimat, som nuvarande resultatinriktade skolpolitik beskrivs av många som ett hinder, liksom ekonomisk åtstramning och tidspress, eftersom dynamisk pedagogik inte är någon så kallad ”quick fix”. Bland möjligheterna märks vår tids behov bl.a. av reflektion, kreativitet, meningsskapande, lugn och ro, tillhörighet och tryggt ledarskap – områden där den dynamiska pedagogiken kan ha mycket att bidra med.

The modern battlefield has shown that experiences that personnel encounter are crucial for the organisation and units to learn from. This is done with a bottom-up culture where the organisation learns from the unit’s experiences linked to enemy behaviour and the use of own working methods. By adapting to these experience units can be allowed to facilitate tactical adaptation on the battlefield. A method to gather these experiences are debriefings. They are used in different forms, where psychological debriefings are advocate in organisations that operate in stressful environments.  The purpose of this study is to explore the Swedish army’s methods of debriefing and with support of theories based on psychological debriefing and group development explain the potential of a debriefing. The study uses a qualitative case studies, by using focus groups to gather empirical data to explore the actual outcome of the methods used on smaller units in the Swedish army.  This study contributes with a deeper understanding of how debriefing methods are used and can be used to reach efficiency with the implementation of working methods and emotional aspects within the individual. With this efficiency and support from the organisation, the units can be able to reach synergy within the group and therefore gain the ability for tactical adaptation on a modern battlefield.

Vårt examensarbete bygger på en gruppvägledningsomgång som vi genomförde hösten 2005 med en grupp av sex elever som då gick i nionde klass och var på väg att välja till gymnasiet. Syftet med examensarbetet var att undersöka om gruppvägledningen hjälpte eleverna inför gymnasievalet. Med detta avsåg vi att titta på om deras kunskap om sig själva och säkerheten inför deras val till gymnasiet hade ökat med hjälp av gruppvägledningen. Vi intervjuade även en grupp elever, som inte hade fått gruppvägledning (referensgruppen), för att kunna jämföra resultaten. Vi valde att slumpmässigt fråga ut klasskamrater till vår grupp som vi visste inte hade fått någon gruppvägledning i nian.I vår undersökning har vi använt oss av kvalitativ metod baserat på personliga intervjuer, där vi har intervjuat de sex elever som vi hade i vår gruppvägledning och sex andra elever som inte har fått någon gruppvägledning (referensgrupp). Vi ställde några separata frågor till gruppvägledningseleverna för att vi bl a skulle få veta om de upplevde att gruppvägledningen underlättade deras val och om deras kunskaper om yrken och utbildning hade ökat. Därefter hade vi mer allmänt riktade frågor som alla elever fick svara på. I resultatet framkommer det att flertalet av eleverna upplevde att gruppvägledningen hade något positivt inslag som de kunde ta med sig för att underlätta gymnasievalet.Denna undersökning har för oss varit ett mycket bra sätt att följa upp och utröna att gruppvägledning hjälper som metod.Det som även visade sig i resultatet med gruppvägledningseleverna var att de blev medvetna om att det var dags att välja till gymnasiet och att de var tvungna att ta tag i alla funderingar som de hade. Det har även visat sig eleverna påverkas av flera olika faktorer när de väljer gymnasieprogram, den största påverkansfaktorn i vår undersökning var öppet husIngen större märkbar skillnad, framkommer i resultatet, mellan de olika grupperna när det gäller deras nöjdhet med sina gymnasieval. Alla elever upplever att de har hamnat på rätt gymnasieprogram och att de även trivs med den skolan som de nu går på. De flesta eleverna anser även att de har fått tillräcklig information om gymnasievalet men att de saknar kopplingen till yrken och arbetslivet, vilket de anser har varit bristfälligt i skolan.

Syftet med vårt examensarbete är att utifrån pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. Våra frågeställningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan påverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den Närmaste utvecklingszonen, ålderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svårigheter i samspel. Vi har gjort videoobservationer, intervjuer och skickat ut enkäter till olika förskolor. Resultatet visar olika former av samspel: maktsamspel, bejakande samspel, konflikt i samspel, avvisat samspel och ömsesidigt samspel. Pedagogerna definierar samspel som bland annat glädje och kommunikation. Pedagogerna talar om vikten av synliggörandet av alla barn, genom att lyfta varje enskilt barn. Resultatet visar också att faktorer som påverkar barns samspel kan vara gemensamma intressen, antalet barn i samspel och barnens ålder.

Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex svenska kvinnor som har en öppet negativ inställning till islam och muslimer i Sverige. Syftet är att dels nå en djupare förståelse om kvinnornas negativa inställning till islam och muslimer men också om deras inställning till feminism. Undersökningen bygger på tre teorier, Edward Saids postkoloniala teori samt två teorier om social identitet, dessa är Erving Goffmans teori om stigma och Hanri Tajfels teori om relationen mellan grupper. I uppsatsen framkommer det att kvinnorna sammankopplar en undergång för det svenska samhället med muslimsk invandring. Återkommande hos alla kvinnorna var en upplevelse av att muslimer tar för stort utrymme i de offentliga rummen. Kvinnornas inställning till muslimer kan förstås som ett resultat av föreställningen av muslimer som en ut-grupp som kvinnorna jämför sig med och hotas av. Kvinnorna tar på olika vis till sig diskriminerande åtgärder för att behålla en särprägel och överlägsen position i samhällshierarkin. Kvinnorna tar även starkt avstånd mot feminister som visar sig vara sammanlänkat med deras inställning till muslimer. Deras negativitet visar sig bland annat grundas i en upplevelse av relativ deprivation. Kvinnorna upplever en orättvisa mot sin in-grupp som grundas på att de tycker att de som sitter på makten i samhället missköter sin position.

Syftet med denna studie är att med hjälp av begreppen etnocentrism och känsla av sammanhang (KASAM) skapa en förståelse för hur föreningsledare från två skånska idrottsföreningar ser på sig själva och sitt arbete i mötet med nyanlända invandrare. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med föreningsledare från en basketförening och en fotbollsförening. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av ovanstående begrepp. Resultatet visar att det finns olika sätt att arbeta med nyanlända, antingen genom att inkludera dem i den ordinarie verksamheten eller genom att skapa en separat träningsgrupp som enbart riktar sig till de nyanlända. Hur föreningarna än väljer att göra kan deltagandet ge de nyanlända invandrarna många positiva tillgångar och känslor som kan öka deras begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet, vilket i sin tur leder till en ökad KASAM. Studien visar också att idrottsföreningarna har en stark tro på att deras val av gruppkonstellationer skapar ett vi, vare sig de väljer att sätta de nyanlända i en egen träningsgrupp eller genom att inkludera dem i sin ordinarie verksamhet. Däremot visar analysen i denna studie att separata träningsgrupper för de nyanlända kan skapa inslag av etnocentrism och ett outtalat vi-mot-dem-tänk. De svenska spelarna skapar ett vi och ser på de nyanlända som ett dem. Genom att ha lag som inkluderar både svenskar och nyanlända invandrare skapas istället en känsla av en gemenskap och ett vi. Inom föreningen som i denna studie har multietniska lag så finns en form av etnocentrism där föreningen skapar en gemensam kultur och utgångspunkt, vilka kan förändras i takt med att föreningen får nya medlemmar. / The purpose of this study is to create an understanding of how the leaders from two Swedish sports associations see themselves and their work in the meeting with newly arrived immigrants, by using the concepts of ethnocentrism and sense of coherence (SOC). In the study, qualitative interviews were done with sport association leaders. The results show that there are different ways to work with newly arrived immigrants; either by including them in regular activities or by creating separate teams. No matter which way the sports associations choose to go, it provides the newly arrived immigrants several positive assets and emotions that will increase their SOC. The study also shows that sports associations have a belief that their choice of team formations creates an united feeling within the team, whether they choose to put newly arrived in separate teams or not. However, choosing separate teams constructs ethnocentrism and an unspoken us versus them perspective, while multi-ethnic teams creates a sense of an us and a different form of ethnocentrism where the sport association creates a joint culture.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar  Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur ett antal svenska bandytränare beskriver sammanhållning, hur tränare tycker att de ska arbeta med sammanhållning samt vilka fördelar tränare upplever med ökad sammanhållning i sitt bandylag. Studien ska förhoppningsvis ge en insikt över hur bandytränare förhåller sig till sammanhållning i deras arbete, vilket skulle kunna visa på styrkor och förbättringsmöjligheter. Frågeställningar: Hur beskriver bandytränare sammanhållning? Hur arbetar bandytränare med sammanhållning? Vilka fördelar upplever bandytränare att bra sammanhållning ger? Metod  Studien undersökte hur bandytränare förhåller sig till sammanhållning genom individuella semistrukturerade intervjuer. Tränarna som deltog i studien var män som hade en medelålder på 49 år och en median på 51 år. Tränarnas berättelser har analyserats genom innehållsanalys. Resultat  Tränarna anser att sammanhållning är viktigt i ett lag och att det ständigt förändras. Arbetet med sammanhållning ska ske långsiktigt och kontinuerligt. Strategier för att nå sammanhållning är ökad kommunikation som är rak och öppen både mellan spelare och mellan tränare och spelare. Tränare arbetar med att bygga rätt kommunikationsnormer genom att närvara i träningsmiljöer där spelarnas kommunikation sker. Aktiviteter som har annat innehåll än bandy ses som en bra strategi för att bygga sammanhållning genom att spelare får en större förståelse för andra spelares roller i laget. Fördelarna med sammanhållning enligt tränarna är bland annat att spelare kämpar hårdare för varandra och att de trivs och stöttar varandra.   Slutsats Tränarna har en gemensam syn på sammanhållningens karaktär och dess fördelar men har varierande uppfattning hur de ska arbeta med sammanhållning. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>