Spelling suggestions: "subject:"citygrupp"" "subject:"delgrupp""
41 |
Streetchurch : Mötet med senmoderniteten.Bengtsson, Malin January 2010 (has links)
Streetchurch är en relativt ny organisation (startades 2004) och finns bland annat verksam på Internet. Själva beskriver sig gruppen vara ett nätverk av kristna från olika kyrkor och samfund som tröttnat på att sitta i de allt glesare kyrkobänkarna. Istället har man flyttat ut en ”levande kyrka” i samhället med koncentration på krogar, inneställen, folkfester och framförallt musikfestivaler vilka man besöker under sommaren. Det är alltså en ”gatans kyrka”. Medlemmarna har olika bakgrund och beskrivs tillhöra olika kristna samfund men med samma mål: Att få så många som möjligt att möta Jesus och få frälsning. Gruppen är dock inte helt ensam med detta koncept. Pannkakskyrkan är en ungdomsorganisation som startade för några år sedan med samma längtan som Streetchurch, att få ut kyrkan på gatan. En grupp i sig har beskrivits vara viktig för individen samt ha stor betydelse för individens möjligheter att vidmakthålla den subjektiva verkligheten. Vidare att individen i ett pluralistiskt samhälle, står i bestämd relation till flera grupper. Detta inkluderar bland annat studiekamrater, idrottsorganisationer, familjen, församlingen. I den religiösa gruppen är det självklart framförallt religionen och de religiösa aktiviteterna som utgör den gemensamma erfarenheten. Dessa tankar tas dock upp mer under teoridelen i detta arbete.
|
42 |
Pedagogiskt drama : En undersökning om hur drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadietKarlsson, Nina January 2008 (has links)
In my study I enter deeply in pedagogical drama. My aim is to investigate how pedagogical drama can facilitate group dynamics on a preschool level. I also aim to receive a deeper understanding about how pedagogical drama affects the individual within the group. To obtain answers to my questions I look at my aims and specified my question at issue. I have used quality interview technique as a method of approach in my investigation, which is appropriate when I need to understand the individual reactions and reasoning. I have chosen to interview three pedagogues that all have a connection to drama and who works on a preschool level. I came to the conclusion that pedagogical drama can indeed facilitate group dynamics within, due to the fact that many factors work together. The group obtains a high level of solidarity by doing different things together, for instance different kinds of problem solving in a pleasurable way. Pedagogical drama evolves the whole individual in teamwork with others. True pedagogical drama the individual gets a greater confidence better self-esteem and the possibility to explore different parts and roles. Pedagogical drama can contribute to seeing all the individuals within a group. Keywords: Pedagogical drama, group solidarity, individual, group / I mitt arbete fördjupar jag mig i ämnet pedagogiskt drama. Mitt syfte är att undersöka hur pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet. Syftet är även att få en förståelse om hur individen påverkas. För att få svar på detta har jag använt mig av mina frågeställningar och min preciserade frågeställning. Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket är passande då det kommer till att förstå individers sätt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar på lågstadiet. Min slutsats är att pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållningen, genom att många faktorer verkar tillsammans. Gruppen får sammanhållning genom att göra saker tillsammans som t.ex. problemlösningar eller något annat som är lustfyllt. Pedagogiskt drama utvecklar hela individen i samspel med andra. Individen får genom pedagogiskt drama ett stärkt självförtroende, självkänsla, medvetenhet och möjligheten att till utforska olika roller. Pedagogiskt drama kan bidra till att man kan se alla individer.
|
43 |
Vi flyter inte över klassgränserna. : Några lärares tankar kring och syn på arbete i arbetslag.Lindqvist, Nina, Eriksson, Angelica January 2011 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare tänker kring och ser på arbetet i arbetslag och samverkan. Studien bygger på ett fenomenografiskt vetenskapligt förhållningssätt och är baserade på kvalitativa intervjuer för att ta reda på några lärares uppfattningar och syn på arbetet inom och utanför arbetslaget. Intervjuerna är utförda på tre olika skolor i två olika kommuner och 16 verksamma lärare har deltagit. Studiens teoretiska bakgrund beskriver det postmoderna samhället och en skola i förändring. Bakgrunden behandlar begreppen balkanisering och Self-efficacy, hur grupper ser ut och vad som påverkar dem. Vidare skildras olika former av samarbetskulturer och modeller som beskriver hur samarbetet kan se ut och vad som påverkar. I bakgrunden tas även Social Dominance Theory upp. Studiens resultat påvisar att arbetslaget fyller en viktig funktion för de intervjuade lärarna och att de individer som ingår i arbetslaget påverkar hur samarbetet ser ut. Resultatet visar även att det har betydelse hur gruppen är strukturerad och hur ansvaret är fördelad både inom gruppen och från skolledningen. De flesta intervjuade lärarna beskrev att det fanns en styrning i arbetet i arbetslag och att de såg hur samhället hade en påverkan på arbetet i arbetslag i form av ökade uppgifter från skolledningen. Studiens resultat framlägger bevis för att arbetslagen arbetar separerade från varandra och likaså att samarbete mellan arbetslagen i stort sett inte förekom. Slutsatser som denna studie visar är att lärare tenderar att själva gruppera sig efter stadieindelning eller fysisk placering, att uppdelning sker både inom och utanför arbetslaget och att gemensamma värden och normer inom arbetslaget är betydelsefullt för de intervjuade lärarna.
|
44 |
Roller i mobbningssituationer : Elevers olika roller i mobbning och bidragande faktorer till skapandet av dessaBengtsson, Anders, Hummel, Tommy January 2010 (has links)
I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar på de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data från olika undersökningar om mobbning utifrån ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar på våra frågeställningar. Resultatet av studien visar att det går att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestäms genom individernas samspel, där individernas sociala status och acceptans är bidragande faktorer till att skapa och återskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus på hur det kan användas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning.
|
45 |
Lika Olika Tillsammans : En studie om hur förskollärare kan möta individen samtidigt som hänsyn tas till gruppenWesterberg, Elin, Sjöö, Kristin January 2008 (has links)
Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka strategier förskollärare har när de hanterar dilemmat kring att uppmärksamma individen, samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. Läroplanen styr förskollärares arbete och går inte att bortse ifrån, den tar upp att det är förskollärarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsättningar. Eftersom det här ses som ett dilemma för förskollärare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollärare har för hur de ska gå till väga. Undersökningen utgår från intervjuer då det är det undersökningsinstrument som anses vara lämpligast när det gäller att ta reda på vilka strategier förskollärarna har. Resultatet visar på att det finns många vägar att gå vad det gäller att kunna tillgodose alla individer. Det som lyfts mest i resultatet är turtagande, att dela gruppen i mindre grupper, olika uttryckssätt, rättvisa samlärande, uppmärksamhet, fånga tillfället samt att utgå från barnens olika intressen, behov och förutsättningar. Dessa delas in i: att skapa en relation mellan individ och grupp, att skapa balans samt att skapa trygghet. Det gemensamma för alla dessa områden är att de alla inverkar på hur individen bygger upp sin identitet.
|
46 |
Det handlar om att trivas : En undersökning om ett klassrumsklimat där alla kan utvecklasTernlund, Jenny, Karlsson, Lena January 2007 (has links)
Syftet med arbetet var att undersöka klassrumsklimatet i en klass där det uttalat arbetades för att stärka kamratandan med bland annat social och emotionell träning (SET) och andra gruppstärkande övningar. Undersökningen har gjorts genom en enkät till klassen, en intervju med läraren och en observation av klassen under en skoldag. Resultatet visade att gruppen påverkades av många olika faktorer som gruppstorlek, känslan av trygghet och också rollerna hade betydelse för klassrumsklimatet. Demokratin i klassrummet bidrog till att eleverna vågade och lärde sig ta ansvar. Den fysiska klassrumsmiljön hade också inverkan på klimatet och förutom SET arbetade läraren även med olika former av samtal och en del massage.
|
47 |
När det personliga blev politik : Grupp 8:s väg mot feminism studerat ur kvinnobulletinen 1971-1979Hedin, Emmelie January 2008 (has links)
The main purpose of this essay is to look closer at how and when the Swedish women’s organization Grupp 8 changed their initial socialistic ideological approach and turned it into a feministic one during 1971 to 1979. By 1979 the group was referring to them self as a feministic movement. This is done by analyzing the way Grupp 8: s discussion in the areas of women in relation to work, family and society changes. The primary information is represented by the groups own magazine Kvinnobulletinen. The essay shows that they underwent a change in their ideology which occurred already in 1976 when they moved closer to not only a more feministic terminology, but also gave problems that where in many ways only related to women more room than problems referring to class. They still showed resistance against the capitalistic society but now they added a new dimension for what they believed stood as the reasons for the oppression of women, the patriarchate. In 1976 they had made a hesitated move towards a new ideological alignment. By 1979 it is clear that there has been a change when by far most of the reasoning around class oppression has been exchange with oppression on women and the emancipation of women.
|
48 |
Vad betyder gruppen för den enskilde invidens lärande? : En studie om inlärnigsgrupperNorrgård, Jackie January 2009 (has links)
Syftet med följande arbete är att undersöka vad gruppen betyder för den enskilde eleven inlärning. Rapporten är sedd från lärarperspektiv då jag har intervjuat fyra lärare. Jag har som grund använt mig av William Glassers teori om inlärningsgrupper. För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av litteraturstudier och intervjuer med lärare. Resultatet visar att de intervjuade lärarna ansåg att gruppen är mycket viktig för individens lärande och att grupper är livsviktigt då alla människor vill tillhöra en grupp, för att känna sig värdefull och nödvändig. Grupptillhörighet gör också att individen kan påverka sin situation och inte känna sig värdelös och maktlös.
|
49 |
Grupp-polarisering : ett fenomen styrt av kontext?Forsberg, Per January 1999 (has links)
<p>Grupp-polarisering är ett fenomen som hävdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion ändrar sina åsikter i den riktning som gruppens åsikt som helhet håller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en källa till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsågs gruppernas sammansättning. De olika gruppsammansättningar som studerades var grupper vars medlemmar kände varandra sedan tidigare jämfört med grupper med medlemmar som inte kände varandra, samt grupper bestående av medlemmar med samma kön jämfört med grupper med blandade kön.</p><p>Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre än förväntat pekade resultaten ändå på två saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte är beroende av huruvida gruppmedlemmarna känner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansättningen av gruppen är av betydelse för grupp-polariseringseffekter. Analysen visade att grupper med individer av olika kön uppvisade en signifikant skillnad i polarisering (mer) jämfört med grupper vars medlemmar hade samma kön.</p>
|
50 |
Punkten : En etnologisk studie om ungdomars och vuxnas upplevelser av mötesplatsen ”Punkten”Cano, Azerina January 2008 (has links)
<p>Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera personalens och ungdomarnas uppleverlser kring arbetet med mötesplatsen Punkten i förhållande till dess tänkta syfte, samt att undersöka vilka skillnader och likheter som förekommer mellan dessa två grupper. Syftet har belysts genom fältobservationer och kvalitativa forskningsintervjuer, datamaterialet har analysterats utifrån den fenomenografiska metoden. I materialet har jag funnit fyra centrala teman; Behovet av en mötesplats, Att arbeta i grupp, De vuxna och Punkten ur ett KASAM perspektiv. Dessa teman har sedan analyserats utifrån teorier om; Känsla av sammanhang, livsfas, ungdomsperioden, socialisation och gruppsykologi. De centrala slutsaterna i studien är att både ungdomarna och personalen upplever att det finns ett behov av mötesplatsen i bostadsområdet. Däremot har den osäkra ekonomin bidragit till ett bristande engagemang men även det att ungdomarna är upptagna med andra aktiviteter. Samarbetet mellan ungdomar och personal har fungerat bra, däremot har det uppstått en “vi” och “dom” upplevelse inom ungdomsgruppen. Detta har bidragit till att det tänkta syftet med studien uppfyllts till en viss del men inte helt.</p>
|
Page generated in 0.04 seconds