Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är ett relativt nytt koncept i vården som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger på att tidigt identifiera den svårt sjuka patienten genom enkla mätmetoder för att snabbt kunna behandla och på så sätt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. På Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har därefter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet är kopplat till ett utbildningsprogram. Konceptet bygger på ett helhetsperspektiv att se symtom och tecken hos patienten och inte enbart utgå ifrån diagnostänkande. Syftet med studien är att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor har när det gäller att arbeta med MIG-konceptet. Underlättar MIG-konceptet sjuksköterskors arbete på vårdavdelningen med svårt sjuka patienter och ökar det tvärprofessionella samarbetet? Det vetenskapliga perspektivet till denna studie är kvalitativ. Datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativ forskningsintervju och kvalitativ innehållsanalys har valts som analysmetod. Nio intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från olika vårdavdelningar och materialet bearbetades enligt konventionell innehållsanalys med induktiv ansats. Vanligtvis går man från text till kod till subkategori och sedan kategori. Analysen mynnade ut i sju underkategorier som bildar tre kategorier. Resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att MEWS skalan tydliggjorde och konkretiserade patientens sjukdomstillstånd vilket underlättade i kontakten med läkaren och ökade patientsäkerheten. Metaforen den ”kliniska blicken” och/eller intuition var en betydelsefull faktor som sjuksköterskorna använde sig av i bedömningen av den svårt sjuka patienten. Sjuksköterskorna uttryckte att de kände en trygghet med att konceptet fanns att tillgå och det tvärprofessionella samarbetet underlättades deras arbete. Vissa organisatoriska problem framkom - bland annat att konceptet inte följdes enligt riktlinjerna - men de intervjuade sjuksköterskorna kände trots allt tilltro till konceptet. Det finns lite forskning att tillgå angående MIG som återspeglar svenska förhållanden. Förhoppningen är att fler studier publiceras så att hälso- och sjukvårdspersonal kan lära av varandra och att samma riktlinjer införs för konceptet nationellt så att det lättare kan utvärderas. / Program: Fristående kurs

BAKGRUND: Det sociala lärandet är en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhällsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjälp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det är i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det främsta lärandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få syn på barns utveckling inom detsociala området genom att använda textil som ett redskap.METOD: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfällen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna på en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag från deobservationer och intervjuer som gjorts. Vi har valt att gruppera dessaunder rubriker för att sammanfatta mönster vi har sett underobservationerna. Vi har bland annat belyst perspektiv somkommunikation, koncentration, tidigare erfarenheter, självförtroendesamspel och samarbete. I resultatet framkom att barns socialautveckling är beroende av samspel med andra.

Barnmorskor har inom verksamhetsområdet mödrahälsovård ansvar att stödja föräldrapar inför förlossning och föräldraskap, för att gynna barns välbefinnande. Det regleras utifrån nationella styrdokument av föräldrastöd i grupp. Omfattande forskning finns angående föräldrars upplevelser av stöd i föräldragrupp och mindre av barnmorskors erfarenheter av föräldrastöd i grupp. Syftet med denna studie är att belysa barnmorskors erfarenheter kring att hålla föräldrastöd i grupp. Intervjuer genomfördes med nio barnmorskor på tre olika barnmorskemottagningar i väst Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Barnmorskors erfarenheter av att hålla föräldrastöd i grupp, belyses med ett dilemma att balansera föräldrarnas önskemål om svar på praktiska förlossningsrelaterade frågor och den inriktning mot föräldraskap och roll som barnmorskorna anser paren behöva. De betonade vikten av att skapa nätverk för de blivande föräldrarna genom att ge möjlighet att knyta sociala kontakter och därmed även att kunna ta emot stöd och stödja varandra i rollen som förälder. Dessutom att möjliggöra en positiv upplevelse av förlossning samt tillhörande föräldraskap. Samt att de i sin roll som barnmorska hade en vilja att bli bättre på att förmedla sitt budskap där de såg att gruppens dynamik har betydelse för grupp diskussionerna och att de själva reflekterar över sätt att ge föräldrastöd. Slutsatsen är att barnmorskor som håller föräldrastöd i grupp har behov av nya arbetssätt, vilket innebär att barnmorskor kan behöva ett antal nya verktyg som kan leda till att fokus flyttas från förlossningsförberedelser till fokus på föräldraskap. Förnyat arbetssätt kan leda till ökad tillfredsställelse för barnmorskor. / Program: Barnmorskeutbildning

Detta är en systematisk litteraturstudie som är uppdelad i två forskningsfrågor. Den första frågan fokuserar på hur lärare kan främja problemlösningsförmågan hos elever i årskurs 1-3. Den andra forskningsfrågan bygger på den första och fokuserar på om problemlösningsförmågan kan främja övriga matematiska kunskaper. Frågorna presenteras var för sig i litteraturbakgrunden som sedan följs av ett resultat. Studien avslutas med en gemensam diskussion kring de två forskningsfrågorna.

<p>Teorin om Leader- Member Exchange antar att en chef differentierar mellan olika anställda i arbetsgruppen, vilket därav kan kännas av i arbetsplatsomgivningen. Ett högt utbytesförhållande med chefen har visat sig få betydande konsekvenser inom en organisation. Utifrån det kan det vara viktigt att chefen upplevs som jämlik. Denna studie undersökte hur chefen brukar differentiera förhållningssätt gentemot olika anställda samt om chefen uppfattas som jämlik, detta för att utröna vilken påverkan det har på commitment till organisationen, och till arbetsgruppen. Beroende på om avdelningscheferna skiljer sig åt beträffande uppfattad jämlikhet undersöktes om anställdas commitment skiljer sig åt mellan avdelningarna. 60 anställda vid tre olika avdelningar inom ett sjukhus besvarade enkäten. Hierarkisk regression utfördes och signifikanta resultat visade att commitment till arbetsgruppen ökade genom att tillföra jämlikhet med hur chefen kan differentiera sig, men främst förklarade den commitment till organisationen. Beträffande resultaten av att avdelningscheferna signifikant skiljde sig åt i uppfattad jämlikhet samt att det fanns skillnader i anställdas commitment till organisationen diskuteras.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora. Det är angeläget att investera i stöd och hjälpinsatser för alla inblandade parter. Att minimera våld i nära relationer är utifrån vårt resultat viktigt både ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv. För att en god fortsatt utveckling skall ske bör det enligt oss göras fler och grundligare utvärderingar kring de behandlingsmetoder som används för män som brukar våld i nära relationer.</p>

<p>Syftet med vår studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska, engelska eller matematik som får sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade då de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den här studien olika dimensioner av delaktighet, nämligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). Något som vi ytterligare ville ta reda på var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lättast och svårast kunde hänföras.</p><p> Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua sex elever i årskurs nio. Som analysmetod använde vi oss av en hermeneutisk ansats.</p><p> Upplevelserna av inkludering i helklassen avseende uppgiftsorienterad delaktighet visade sig vara svår att uppnå. Detta syntes ha sin grund i dels svårigheten med att förstå det innehåll som behandlades på grund av uppgifternas svårighetsgrad, dels hjälpen från läraren som upplevdes som bristfällig samt hur felsägningar mottogs av klasskamraterna. Beträffande resultaten som hade med social delaktighet att göra, visade sig elevernas delaktighet och därmed upplevelserna av inkludering vara hög då elevernas umgänge varken under skoltid eller på fritiden var begränsat till enbart en grupp av individer, utan eleverna umgicks med både kamrater från den lilla gruppen, helklassen samt med elever från andra klasser och skolor. Inom delaktighetsdimensionen upplevd tillhörighet, där fokus läggs på självbilden, visade några av elevernas upplevelser, utifrån deras egen uppfattning om sig själva, på att eleverna upplevde sig tryggare och mer självsäkra i helklass efter att ha börjat i liten grupp. Placeringen i liten grupp visade sig även, utifrån elevernas upplevelse av andra elevers föreställningar om dem, hota självbilden av att vara en vanlig elev och därmed tillhörigheten till helklassen. För att hantera detta vanliggjorde några av eleverna sin placering i den lilla gruppen och därigenom sig själva. Utifrån dessa resultat kunde elevernas upplevelser av inkludering lättast placeras inom social delaktighet och svårast inom uppgiftsorienterad delaktighet.</p>

<p>It is reported that adolescents' health is deteriorating, when their mental illness has increased. Adolescents' social conditions have also become worse. The mental illness is linked to the individual living conditions. The purpose of this study is to investigate which factors adolescents experience have been contributing to making a lifestyle change. The apparent factors can be used to promote adolescents´ health. The method that was used is the survey. Through two of Young-KRIS´s local organizations, ten adolescents´ were contacted. Which have a history of problems as abuse, crime or other destructive behaviour. The result that emerged was compiled and then common features were emerged. The adolescents´ stated that the most important to make a lifestyle change was the consequences, motivation, will, other people, trust, support, reflective and a change of attitude.</p>

<p>The existence of social networks on the Internet is today seen as broad, and the number of users of the network is increasing. There seems to be many reasons to which people are using the social networks. Within the network, users can for various reasons create groups with different objectives. One of the reasons is that groups are created in order to influence a company. With a perceived feeling that companies handle the problem differently, we assume the source is the uncertainty about what the groups really are. As part of understanding what is happening within the groups we ask ourselves how individuals within a particular group express themselves and how they influence each other.</p><p>We intend to study how group members uses rhetorical arguments to influence each other, if there is any difference between men and women in the way they use the arguments, and how the group's purpose, policies and standards are reflected in the interaction. Our object of study is a group within the social network Facebook, where we chose to analyze a part of the group’s discussions by using a text analytical method. The study showed that a majority of members in our sample have a purpose to influence others. The result also shows that arguments that aim at logical thinking and common sense are most prevalent. But our results also show that a difference exists between men and women in the use of rhetorical arguments. As a conclusion we see that the ambiguity that the group’s policies and standards express actually reflects in the way the members express themselves.</p>

<p>According to the curriculum the Swedish school system should aim to let the democratic values permeate the school as a whole, and the school should assume each student's individual abilities in teaching. (Lpo -94) Democratic education is what the pragmatist John Dewey strongly encourages in his book <em>Democracy and Education</em>, which is why he stands for the theoretical framework of the concept of democracy in the school context. This study aims to examine whether and if so, the social roles in a classroom can affect students' opportunities for learning. The main research questions asked were:</p><ul><li>How can the social roles affect students' opportunities for learning in a classroom? </li><li>How do students perceive that the social roles in the classroom affect their opportunities for learning? </li></ul><p>This has been investigated by two complementary perspectives.  Partly thru a student perspective to raise the students 'own experiences, and partly from an outside perspective to show how I, as an observer can see that social roles affect students' opportunities for learning. The study encompasses three observation opportunities in a grade three, and six interviews with students from this class. The results of the study showed that social roles have significant impact on individuals' opportunities for learning in the classroom. The study reaches the conclusion that the social roles are not something that is possible to, or even desirable to ignore. However, it is important to be aware that different social roles in a classroom have different conditions. An education that is guided by democratic values will ensure that all pupils in the widest extent possible are given the same opportunities to learn and develop.</p><p> </p>