Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora. Det är angeläget att investera i stöd och hjälpinsatser för alla inblandade parter. Att minimera våld i nära relationer är utifrån vårt resultat viktigt både ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv. För att en god fortsatt utveckling skall ske bör det enligt oss göras fler och grundligare utvärderingar kring de behandlingsmetoder som används för män som brukar våld i nära relationer.

Detta är en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmärksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv på en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen består av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poängs projektarbete under sitt andra år på gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan där den estetiska gestaltningen tar form ingår i ett internationellt nätverk av gymnasieskolor belägna i 18 europeiska länder. Nätverkets grundtanke är att eleverna genom så kallad internationalisering skall utveckla lärande och förståelse om andra kulturer. Temat för år 2008 behandlar goda och hållbara förslag på miljösatsningar i de olika länderna. Genom ett utbyte av PM om de olika utvalda miljösatsningarna skall eleverna med hjälp av estetiska gestaltningarna visualisera de olika förslagen vid en internationell konferens i april 2008. Gruppens arbetsprocess och studien av den startade upp den 16 oktober 2007 och avslutades den 12 maj  2008. Med en kvalitativ metod bestående av observationer med fältanteckningar, dokumentationer i form av ljudinspelningar, foton och film har data samlats in under loppet av sju månader. Studien rapporteras i form av fallbeskrivningar. Studien vill belysa vilka betydelser informanterna ger sitt lärande i grupp och hur de ser på de visuella verktyg som används under processen. Elevperspektivet har framkommit genom ljud och bildelicitering vid en återkoppling där åtta ”case” (fallbeskrivningar) användes. Återkopplingen har konstruerats genom en urvalsprocess där fokus lagts på ett etnografiskt material som beskriver delar av processen ur ett tidsperspektiv. Av detta följer att den inte kan beskriva eller fånga hela den intakta processen. Informanterna valde gemensamt ut vad de ansåg som viktigt att ta del av utifrån det presenterade dokumentationsmaterialet. Elevperspektivet innehåller tankar om att inte ha fått något gjort överhuvudtaget, missnöje över material som refuserats, upplevelser av god kunskapsutveckling i nära samarbete med handledaren och tillfredsställelse över enkla pennskisser som haft betydelse för processens utveckling och kommunikation. Elevernas utsagor och reflektioner ger en inblick i vilka diskurser eleverna tar upp vad gäller lärandet i grupp och perifera visuella kulturer.

Syftet med den här undersökningen är att studera vilken relation som finns mellan sammanhållning och motivation, prestation och kommunikation i en arbetsgrupp. För att undersöka detta har vi utgått ifrån två frågeställningar: vilken relation finns mellan gruppsammanhållningen och individens upplevelse av prestation och motivation i ett IT-företag? och vilken relation finns mellan gruppsammanhållning och kommunikation? Vi har svarat på våra frågeställningar utifrån nio semistrukturerade intervjuer gjorda i en arbetsgrupp på företaget Hewlett-Packard (HP) i Göteborg. Resultatet vi har fått fram genom intervjuerna har sedan analyserats utifrån relevanta, socialpsykologiska teorier och vi har i vår uppsats kommit fram till att sammanhållningen i stor utsträckning påverkar de enskilda individernas motivation, prestation och kommunikation. Vi har även kommit fram till att motivation, prestation och kommunikation i sin tur påverkar hur sammanhållningen utvecklas. / The main purpose of this fieldwork is to study the relation between group cohesion and motivation, performance and communication in a work group. We have used the following questions as our starting point for the research: which is the relation between group cohesion and the individual experience of performance and motivation in an IT-company? And which is the relation between group cohesion and communication? To gather data for our study we used nine semi-structured interviews from a work group in the IT-company Hewlett-Packard (HP) in Gothenburg. The results we gathered through the interviews are analyzed based on relevant theories from the social psychology field and our conclusion from the study is that group cohesion affects the individual motivation, performance and communication. We also concluded that motivation, performance and communication affect the development of group cohesion.

<p>Bakgrund: Tanken bakom att arbeta i team är att det skapar mervärde då det möjliggör integrationen av specialiserade egenskaperna hos teamets medlemmar. I detta sammanhang används ofta begreppet synergieffekt. Men ofta föreligger det exceptionella svårigheter att få team att fungera överhuvudtaget. Flesta misslyckanden i teamarbete handlar om dålig gruppdynamik och ineffektivitet. </p><p>Syfte: Att undersöka gruppdynamiska mönster i integrerade arbetsteam och utforska tänkbara återkommande mönster som skulle antyda att gruppdynamik kan hanteras mer framgångsrikt genom styrning av de faktorer och processer där dessa mönster utvecklas. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet har samlats genom intervjuer med arbetare och ledare från ishockeylag och förskoleteam, två arbetsområden som skiljer sig i ett flertal avseenden; ramarna och villkoren för skapandet och uppehållandet av teamen, samt deras arbetsprocesser och produkter. Detta i ett försök att fånga in det väsentliga i gruppdynamiken genom att söka efter likheter och väga dem mot skillnaderna i hur man löser sina respektiva svårigheter i teamarbetet. </p><p>Resultat: Studien tyder på att återkommande gruppdynamiska mönster existerar i integrerade arbetsteam. Identifiering och styrning av de faktorer och processer där dessa mönster utvecklas förbättrar möjligheterna att skapa ett effektivt presterande arbetsteam.</p> / <p>Background: Teamwork is thought to create added value, because it ables the integration of the specialised qualities of its members for a common goal. Often the term synergy effect is used in this context. However, in many cases there are exceptional difficulties to get the teams to work at all. Most failures in teamwork deal with inefficiency and poor group dynamics. </p><p>Purpose: This study examines group dynamic patterns in highly integrated work teams, and explores possible reoccurring patterns that would suggest that group dynamics could be managed more successfully by monitoring the factors and processes where these patterns arise.</p><p>Research Process: The empirical material was collected by interviewing people from professional ice hockey and pre-school teams, two areas that seemed to differs in most aspects; the framework and conditions for teamwork, maintenance and work processes. This in a quest for determining the essence of favourable group dynamics by searching for similarities and weighing them with the differences in how they solve their respective issues in working as a team.</p><p>Results: The study made indicates the existence of reoccurring group dynamic patterns in highly integrated work teams. The identification and monitoring of the factors and processes from where these patterns arise improves the odds for creating a high performing work team.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. </p><p>Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. </p><p>Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat. Min undersökning påvisar att bl.a. trygghet samt respekt och givna normer och regler är viktigt för ett gott klassrumsklimat. Studien visar även att både lärare och elever vill ha en viss ordning och reda i klassrummet för att de ska kunna må bra och trivas. Rollfördelningen i klassen, relationerna i gruppen samt läraren är några andra viktiga faktorer som identifierats och som enligt min undersökning påverkar hur klimatet i en klass blir.</p>

På vårdavdelningar världen över vårdas patienter för sina sjukdomar. Eftersom patienten vårdas på en specifik avdelning beroende på grundsjukdom så saknar sjuksköterskorna ofta erfarenhet av annan sjukdom eller akut försämring av vitalfunktioner. Av den anledningen samt för att i tid kunna stoppa försämring hos patient inneliggande på sjukhus har i många länder bildats mobila intensivvårdsgrupper som kan tillkallas till patienten på vårdavdelning för att antingen behandla på plats eller ta med sig patienten till intensivvårdavdelningen.  Syftet med denna studie var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenheter i samband med att de larmat en mobil intensivvårdsgrupp. Studien har en kvalitativ ansats. Tre fokusgruppsintervjuer, med sammanlagt 15 deltagande sjuksköterskor har genomförts. Intervjuerna har analyserats med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier, Negativa aspekter av MIG samt Positiva aspekter av MIG och sju subkategorier, Otillräckligt stöd, Otydliga roller, Otillräcklig kunskap samt Stöd, Tillgänglighet, Ökad kunskap och handlingsberedskap samt Tydliga roller. I diskussionen framhölls delar av studiens viktigaste resultat. Mer information om MIG är önskvärd för att sjuksköterskor ska uppleva ett bättre stöd från MIG.

Teorin om Leader- Member Exchange antar att en chef differentierar mellan olika anställda i arbetsgruppen, vilket därav kan kännas av i arbetsplatsomgivningen. Ett högt utbytesförhållande med chefen har visat sig få betydande konsekvenser inom en organisation. Utifrån det kan det vara viktigt att chefen upplevs som jämlik. Denna studie undersökte hur chefen brukar differentiera förhållningssätt gentemot olika anställda samt om chefen uppfattas som jämlik, detta för att utröna vilken påverkan det har på commitment till organisationen, och till arbetsgruppen. Beroende på om avdelningscheferna skiljer sig åt beträffande uppfattad jämlikhet undersöktes om anställdas commitment skiljer sig åt mellan avdelningarna. 60 anställda vid tre olika avdelningar inom ett sjukhus besvarade enkäten. Hierarkisk regression utfördes och signifikanta resultat visade att commitment till arbetsgruppen ökade genom att tillföra jämlikhet med hur chefen kan differentiera sig, men främst förklarade den commitment till organisationen. Beträffande resultaten av att avdelningscheferna signifikant skiljde sig åt i uppfattad jämlikhet samt att det fanns skillnader i anställdas commitment till organisationen diskuteras.

Min essä handlar om ett problem som jag ofta mött i mitt arbete på förskolan – hur man ska hantera barn och föräldrar som kommer sent. Det blir ofta ett dilemma när olika värden ställs mot varandra så som kollegornas olika synsätt på verksamheten och på lärande, individ och gruppens behov och strukturer och regler mot vad som är praktiskt i situationen. Jag inleder essän med två berättelser om situationer från mitt arbete i förskolan som illustrerar dilemmat. Dessa situationer tar jag sedan som utgångspunkt när jag reflekterar över dilemmat med hjälp av olika teorier. Syftet med denna essä är att belysa och undersöka ett problem som jag tror många förskollärare möter. Hur det hanteras får konsekvenser för att alla barn ska få möjlighet att få uppleva sin tid på förskolan som både lärorik och rolig, och för att de ska få den omsorg och bemötande som de förtjänar. I min essä har jag undersökt hur det är möjligt att som pedagog förstå och förhålla sig till den här typen av situationer. Jag har även reflekterat över mitt eget förhållningssätt i situationen, varför jag gör som jag gör och om vad som tyckts fungera respektive innebära problem. / My essay is about a dilemma that I often face at my work in preschool – how to handle children and parents that show up late for school. It often becomes a problem when different values are in conflict, as can happen when colleagues have different views on how to handle daily activities and teaching. Furthermore, the needs of the individual and the group as a whole, in terms of structure and rules, may be in conflict against what’s practical in the situation when parents and children show up late. My essay contains two stories about situations at my work in preschool that illustrate the dilemma. I will use those two situations as a base, as I reflect over the dilemma using different types of theories. The purpose with this essay is to bring into light and investigate a problem I believe many teachers have. The consequence of my investigation will affect the children’s opportunities to find their time at preschool both instructive and fun, and that they also receive the care and treatment they deserve. In my essay I have investigated how it is possible for an educator to understand and relate to these types of situations. I have also reflected on my own approach in the situation, why I do as I do, what seems to work and what seems to create problems.

I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, när och på vilka sätt samlärande kan ske i musikundervisning. Genom observationer och intervjuer på barn undersöks hur och på vilket sätt barn lär av varandra på musiklektioner. Med samlärande menas allt lärande som sker mellan människor och begreppet utgår ifrån hur vi i en lärprocess kan förespråka delaktighet, kommunikation och mångfald av idéer och tankar. Vygotskij och Piaget har haft stor inverkan på samarbetes roll i våra läroplaner och det framgår främst genom ett demokratiperspektiv på undervisningen. Dock tycks betydelsen av barns samverkan i läroplanerna minskat genom åren. För att barn ska lära sig av varandra är det ett antal faktorer som spelar in. Bland annat har läraren en stor roll för att uppmuntra eleverna till att samarbeta. Utifrån Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen har det vuxit fram ett antal olika modeller för kamratsamverkan, som används i undervisning. I musikundervisning kan elever praktisera samlärande på ett konkret sätt, både för att lära sig samarbeta men också som metod till musikalisk utveckling. På lektionerna kan elever lära sig av varandra och med varandra, och genom att se varandras kunskaper som en tillgång blir eleverna jämlika och kunskapsutbytet mer demokratiskt. / In this essay, I aim to examine how, when and in what manner a peer interaction can take place in music education. Through observations and interviews examines how children learn from each other during the music lessons. The concept of peer interaction can be described as all learning that takes place between humans, and the concept is based on how we can advocate participation, communication and diversity of ideas and thoughts in the learning process. Vygotsky and Piaget have had a major impact on the role of collaboration in our school curricula, which is primarily shown by teaching through a democratic perspective. However, it seems as though the importance of collaboration between children has decreased in the school curricula through the years. There are several factors that matter in order for children to learn from each other. Among other things, the teacher’s role to encourage the students to cooperate is very important. Based on Vygotsky's theories on the Zone of Proximal Development a number of different models of peer interactions, used in teaching, have emerged. In music education, students can concretely practice peer interaction, both by learning to work together and also as a method of musical development. In the lessons students can learn from each other and with each other, and by seeing each other's knowledge as an asset the students become equal and the exchange of knowledge more democratic.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet i grupp efter hjärtinfarkt. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och hade en beskrivande design. Genom ett ändamålsurval intervjuades tio patienter som deltog i hjärtgymnastikgrupp på ett sjukhus i Mellansverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån två teman; välbefinnande genom en känsla av trygghet och kontroll samt ökad motivation till en aktiv livsstil. Patienterna beskrev att fysisk aktivitet i grupp varit en trygghet efter hjärtinfarkten. Att få testa gränser under säkra förhållanden, ha ett utbyte mellan individer, känna samhörighet i gruppen och uppleva psykisk och fysisk hälsa. Vidare upplevde patienterna det viktigt att ha en meningsfull aktivitet, att de kände ett behov av att komma på träningarna och att den organiserade träningen var varierad och gav en chans till att prova nya saker. Att uppmuntra och förmå patienter som haft hjärtinfarkt att delta i fysisk aktivitet i grupp bör därför vara av stor vikt för både sjukvårdspersonal och patienterna själva. / The aim of the study was to describe patients' experiences and perceptions of physical activity in a group after myocardial infarction. The study was conducted as a qualitative interview and had a descriptive design. By a purposive sampling ten patients were interviewed who participated in cardiac exercise team at a hospital in central Sweden. Data were collected through semi-structured interviews. The collected data were analyzed using qualitative content analysis. The results are reported based on two themes; well-being through a sense of security and control, and increased motivation for an active lifestyle. Patients described that physical activity in the group has been a security after the myocardial infarction. To be able to test the limits in safe conditions, have an exchange between individuals, a sense of belonging in the group and experience the mental and physical health. Furthermore, patients experienced important to have a meaningful activity, that they felt a need to come to the training sessions and the organized training was varied and gave a chance to try new things. To encourage and persuade patients who had a myocardial infarction to participate in physical activity in a group should be of great importance to both healthcare professionals and patients themselves.