Abstract Idag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, många söker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandling för psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersom det kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ett alternativ till enskild terapi. Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid en Hälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling. Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom i studien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser, beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan. Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som de erbjudits. De hade dock önskat fler gruppträffar. Samtliga gav uttryck för att de via metoder och tekniker som mindfulness, kognitiv defusion och perspektivtagande bättre kunde hantera sin tillvaro. De upplevde förbättrad psykisk hälsa och beskrev förändrade beteenden som lett till insikter om och tilltro till den egna förmågan. Deltagarna uttryckte att de på egen hand ville använda sig av de nya färdigheterna och implementera dem i sina vardagliga liv. Ingen av deltagarna i studien upplevde sig vara i behov av någon ny eller fortsatt behandling efter KBT gruppens avslutning.

Tobaksbruk är förknippat med ohälsa, stor risk finns att drabbas av följdsjukdomar. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta med tobaksavväjning i grupp. En studie med kvalitativ ansats och deskriptiv design har gjorts. Åtta distriktssköterskor som arbetar med tobaksavväjning i grupp har intervjuats. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatets första kategori ”Viktigt med tydliga arbetsrutiner vid tobaksavvänjning i grupp” beskrevs exempelvis arbetsrutiner såsom att hemuppgifter gavs mellan grupptillfällena, tobaksstoppdatum planerades och uppföljningar gjordes. Dock beskrevs svårigheter att rekrytera deltagare till tobaksavvänjningsgrupperna, vilket innebar att personerna hänvisades till individuell tobaksavväjning. Det rapporterades vara psykiskt påfrestande att leda grupper om deltagare hade psykisk ohälsa och komplexa sociala problem. Andra kategorin ”Möjligheter och svårigheter vid gruppbehandling” beskrev att motiverande samtal användes och deltagarnas motivation ansågs avgörande för tobaksstoppet. Tobaksavväjningen uppgavs fungera när distriktssköterskan inte ”föreläste” utan uppmuntrade alla till att bli hörda, så att erfarenheter delades och stöd gavs åt varandra. Distriktssköterskorna upplevde arbetet stimulerande men även frustrerande, möjligheter till stöd av tobakssamordnare eller kollegor fanns, dock saknades stöd av läkare. Önskvärt enligt distriktssköterskorna vore att vara två som genomförde gruppträffarna tillsammans, ha tillräckligt med administrativ tid samt ha tid för fortbildning. Slutsatsen är att distriktssköterskorna arbetade efter tydliga arbetsrutiner. De upplevde både möjligheter och svårigheter med att genomföra gruppbehandling. Dock behövs mer fokus läggas på att rekrytera personer till grupperna så att grupper inte behöver ställas in, samt att ökad möjlighet till vidareutveckling av tobaksavvänjnings arbete i grupp bör ges till distriktssköterskorna.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / S. 375-393: bibliografi.

Forskning kring ledarskapsutbildningen Utveckling av Grupp och Ledare (UGL) är ett område där fåtaliga studier gjorts. Vår studie syftar till att bygga vidare på forskning kring denna ledarskapsutbildning. Studier kring ett destruktivt ledarskap som påverkar vardagen i en arbetsgrupp är gles och vi saknar en vidareutveckling av begreppet destruktivt ledarskap, något vi vill förändra genom denna studie. Studiens syfte är därför att studera hur ledarskapsutbildningen UGL påverkar ledarskapet. Ytterligare ett syfte är att studera ledarbeteende som sker i det vardagliga arbetet i arbetsgrupper. För att uppnå studiens syfte anser vi att det behövs insikt kring flera delar ur en ledares beteende. Genom kvalitativa intervjuer har vi sökt teman, mönster och återkommande termer, genom att tolka ord och meningar. Studien har utgått från tre frågeställningar. Dessa handlar om de positiva effekterna av just denna utbildning, tre till fem år efter avslutad utbildning. Hur förekomsten av destruktivt ledarskap upplevs i stort. Studiens avslutande frågeställning handlar om medarbetarna upplever att UGL reducerar destruktivt ledarskap. Studien innehåller definition av begreppet ledare, ett avsnitt som förklarar företeelsen kompetensutveckling, för att läsaren ska få en grund att stå på vid fortsatt läsning av studien. Det presenteras en beskrivning av utbildningen Utveckling av Grupp och Ledare samt dess effekter. Studien innehåller ett avsnitt som presenterar personlighetsteorier samt i vår tolkning, motsatsen till destruktivt ledarskap, det utvecklande ledarskapet. Efter genomförandet av denna studie har vi kommit fram till att medarbetarna till ledare som genomgått UGL för tre till fem år sedan, inte upplever de positiva effekterna lika starkt, som efter sex månader efter avslutad utbildning, vi kommer fram till att medarbetare till ledare som har gått UGL upplever att utbildningen har en positiv inverkan på ledarbeteenden. Destruktiva ledarbeteenden upplevs förekomma utifrån medarbetarnas synvinkel, där vissa beteenden är mer vanligt förekommande än andra. Vidare har vi kommit fram till att utbildningen reducerar det destruktiva ledarskapet

This narrative literature review aims to present a general picture of the increasing mental ill- health related to stress among young women, connected to the development of society. The analysis is performed by examining scientific articles using gender theory and sociology as a theoretical background. The complex of problems surrounding mental ill-health, as well as possible causes for it, are discussed from perspectives on the individual, the group and society. This essay also considers possible remedies for the school environment, where the problems presented are fairly common, as well as actions on a structural level which may lead to a more gender equal society, and in the end result in higher mental well-being. / Under senare tid har den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen, framför allt unga kvinnor, diskuterats flitigt. Denna narrativa litteraturstudie syftar till att presentera en övergripande bild av den ökande stressrelaterade psykiska ohälsan bland unga tjejer, kopplat till samhällets utveckling och omgivningen. Detta görs genom att analysera vetenskapliga artiklar utifrån genusteori och sociologi. Dessutom diskuteras problematiken, samt möjliga orsakssamband som kan bidra till ökad psykisk ohälsa, utifrån individ-, grupp- och strukturperspektiv. Genom att förstå hur olika faktorer samverkar på dessa olika nivåer, samt förstå den ökade psykiska ohälsan bland tjejer utifrån ett genusperspektiv där kvinnan ofta simultant måste upprätthålla en feminin identitet och anpassa sig efter ett mansdominerat samhälle, ges en viss klarhet i problematikens komplexitet. Uppsatsen presenterar även tänkbara implikationer för åtgärder inom skolan, som är en arena där den presenterade problematiken är vanligt förekommande, samt strukturella åtgärder som kan leda till ett mer jämställt samhälle, och i längden högre mentalt välbefinnande.

Problemlösning inom matematikundervisning är något som har blivit mer uppmärksammat under de senaste decennierna. Även i den svenska läroplanen för grundskolan har problemlösning fått en större plats och är en av de fem matematiska förmågor som elever ska få möjlighet att utveckla i skolan. I de svenska styrdokumenten läggs också fokus på kommunikation, där elever ska få möjlighet att samtala och resonera kring matematik. Detta kan ske genom att eleverna får arbeta tillsammans med sina klasskamrater i olika gruppkonstellationer. Arbete med problemlösning i grupp kan utformas på olika sätt och påverkar elevers matematiska kunskapsutveckling. I denna systematiska litteraturstudies resultat framkommer det tre övergripande teman, om hur problemlösning i grupp kan stödja elever i deras utveckling av deras matematiska förmågor; hur problemlösningen utformas, på längre och kortare sikt, tillgång till stödstrukturer och hjälpmedel och gruppsammansättningens påverkan. / Problem solving within mathematics teaching has been more highlighted during the last decades. In the Swedish curriculum for primary school problem solving has got a bigger role, being one of five mathematical competencies that students should be given the chance to develop during school. In the Swedish curriculum there is also a focus on communication and how students should get the opportunity to engage in conversations and to reason about mathematics. This can be brought out by letting the students work together with their classmates in different kinds of group constellations. Problem solving in groups can be designed in different ways and affects the development of students’ mathematical competencies. In this systematic literature study three general themes were discovered, on how problem solving in groups can support students in developing their mathematical competencies; how problem solving can be designed, under a longer or shorter period of time, access to supporting structures and tools and the group constellation’s affect.

Grupp-polarisering är ett fenomen som hävdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion ändrar sina åsikter i den riktning som gruppens åsikt som helhet håller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en källa till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsågs gruppernas sammansättning. De olika gruppsammansättningar som studerades var grupper vars medlemmar kände varandra sedan tidigare jämfört med grupper med medlemmar som inte kände varandra, samt grupper bestående av medlemmar med samma kön jämfört med grupper med blandade kön. Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre än förväntat pekade resultaten ändå på två saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte är beroende av huruvida gruppmedlemmarna känner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansättningen av gruppen är av betydelse för grupp-polariseringseffekter. Analysen visade att grupper med individer av olika kön uppvisade en signifikant skillnad i polarisering (mer) jämfört med grupper vars medlemmar hade samma kön.

The existence of social networks on the Internet is today seen as broad, and the number of users of the network is increasing. There seems to be many reasons to which people are using the social networks. Within the network, users can for various reasons create groups with different objectives. One of the reasons is that groups are created in order to influence a company. With a perceived feeling that companies handle the problem differently, we assume the source is the uncertainty about what the groups really are. As part of understanding what is happening within the groups we ask ourselves how individuals within a particular group express themselves and how they influence each other. We intend to study how group members uses rhetorical arguments to influence each other, if there is any difference between men and women in the way they use the arguments, and how the group's purpose, policies and standards are reflected in the interaction. Our object of study is a group within the social network Facebook, where we chose to analyze a part of the group’s discussions by using a text analytical method. The study showed that a majority of members in our sample have a purpose to influence others. The result also shows that arguments that aim at logical thinking and common sense are most prevalent. But our results also show that a difference exists between men and women in the use of rhetorical arguments. As a conclusion we see that the ambiguity that the group’s policies and standards express actually reflects in the way the members express themselves.

Many Swedish fighter pilots over the years have died during air missions. In recent years there has not been any breakdown of the JAS 39 Gripen with fatal outcome, although it has been close on several occasions. The high risk that it means to carry out daily training missions combined with serious missions, makes the role of the group interesting. It raises questions about the group dynamics on a fighter squadron. The purpose of this thesis was to investigate whether existing group theory used in the Understanding Group and Leader training at the Swedish National Defence College can be applied to fighter squadrons. Thus it was examined what the fighter squadrons do to achieve and maintain a well-functioning team, in order to ultimately deliver high efficiency in air combat missions. The method used was qualitative interviews. Interviews were conducted with the squadron leaders of the fighter squadrons who fly the JAS 39 Gripen in the Swedish Armed Forces. In order to produce query data and analyze the interview material, indicators derived from the group theory were used. The survey result shows that group theory used in courses at the Swedish National Defence College can be applied to fighter squadrons. The result also shows aspects of the fighter squadrons activities not found in the theory. This is especially the case in aviation activities, where the group performs at a high level with short notice, regardless if the group maturation generally is lower. The elements that fighter squadrons use to achieve and maintain a well-functioning group, consist of creating conditions for participation in the goal setting process, an open atmosphere to effectively manage conflicts, set occasions with feedback, management of experience and teambuilding.

Mitt syfte med mitt arbete är att dels ta reda på lärares metoder och synsätt gällande samtal och interaktion och dels undersöka hur de ser på att arbeta språkutvecklande i praktiken. Mot bakgrund av forskning inom samtal och interaktion, samt språkutveckling har vi genom denna studie sett hur verksamma språklärare tillämpar teorierna i praktiken. I detta syfte har jag valt att intervjua tre verksamma lärare som i dagsläget arbetar i en gymnasieskola i Skåne.   Enigheten kring interaktionens positiva effekter i undervisningen anses vara stor på det praktiska respektive teoretiska planet. Socialt medierande lärandeform föredras framför en mer eller mindre isolerad sådan, både i teori och i praktik.