<p>Avstånd och bevarandet av avstånd är centrala begrepp i denna uppsats. Det är nämligen bevarandet av avstånd som ger symmetriska kompositioner, s. k. isometrier. Ett symmetriskt tapetmönster innebär att ett grundläggande motiv upprepas över hela tapeten. Beroende på hur motivet ser ut så kan det förflyttas, roteras och speglas. Dessa transformationer är de naturliga isometrierna som också kan sättas samman till godtyckliga isometrier. Enligt D. J. S. Robinson är det tillräckligt om vi förutom de naturliga isometrierna sätter samman produkten av förflyttning och spegling. Denna sammansättning kallar vi förskjuten spegling. Det är isometrierna som vi representerar med element i matrisgrupperna och den euklidiska gruppen. Dessa grupper ligger till grund för den kristallografiska rymdgruppen som gör det möjligt att klassificera både tapetmönster och kristallstrukturer. I uppsatsen visas att det finns 10 kristallklasser och 17 kristallografiska rymdgrupper som beskriver såväl kristaller i två dimensioner som tapetmönster.</p>

Ungdomsåren är en omtumlande period av förändring och identitetsutveckling. När det rör sig om utsatta ungdomars hälsa är denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument är ungdomar en prioriterad grupp då det finns studier som visar på en ojämlikhet i hälsa bland målgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka är sårbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för nyckelpersoners uppfattningar gällande social utsatthet bland ungdomar i åldern 13-19 år. Studiens avsikt har även varit att identifiera utsatta ungdomars behov samt nuvarande och framtida insatser inom problemområdet. Tio enskilda djupintervjuer genomfördes inom sex olika arenor i Västerås stad. Resultatet visade att nyckelpersonernas uppfattningar överensstämde inom många aspekter när det rör sig om social utsatthet bland ungdomar. Resultatet visade vidare på att alla ungdomar är utsatta på ett eller annat sätt men att utsattheten är mer påtaglig bland ungdomar med bristande skyddsnät och ett negativt socialt nätverk. Vidare efterfrågades empowerment och meningsfulla fritidsaktiviteter av nyckelpersonerna samt ett ökat samarbete mellan olika aktörer i syfte att motverka denna utsatthet i Västerås. / The adolescence years can be seen as a critical period due to developmental changes. When it comes to the situation of vulnerable and disadvantaged adolescents, this group is often exposed to several risk factors simultaneously. According to international and national public health documents inequalities in health among adolescents prevail and they are therefore seen as a prioritized group in society. The study's frame of reference includes three dimensions such as vulnerable, hazardous and disadvantaged adolescents. Furthermore the purpose of the study was to explore different key persons' understanding of the target group in the age of 13-19, as well their knowledge of present activities to counteract this problem. In addition, the need for new activities and initiatives are identified within the purpose of the study. Ten indepth interviews were conducted at six different arenas which were associated with adolescents in one way or another. The result of the study indicated that most of the adolescents were negatively exposed in one way or another. However the most exposed were the adolescents with a lack of social support and a negative social network. The different key persons' concept of vulnerable and disadvantaged adolescents is mutual in many aspects. According to the study objects there is consequently a need for empowerment and meaningful recreational activities, as well as a need for an extended collaboration between different actors regarding the prevalent youth work in Västerås.

Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer. Vi har därför valt att söka förståelse ur ett sociokulturellt perspektiv, då det perspektivet intresserar sig för hur olika dilemman kommer till uttryck under vissa sociokulturella förhållanden. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vad en skola för alla kan innebära i praktiken för en elev som fått diagnosen AD/HD. Vår avsikt har varit att identifiera faktorer på organisations-, grupp och individnivå inom skolans verksamhet som kan ha haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Vi relaterar dessa till texter, styrdokument och uppdraget en skola för alla. Följande frågor belyses: Hur resonerar skolpedagoger om eventuella hinder och möjligheter i arbetet med en elev med diagnosen AD/HD. Hur kan skolpedagoger uppfatta diagnosens betydelse och funktion i skolan. Resultatet visar att faktorer som samverkan, val av insatser och diagnosen har haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Skolpedagogernas resonemang speglar de dilemman de har att hantera och kan förstås utifrån olika faktorer som styr arbetets utformning såsom de krav styrdokumenten för med sig samt deras egna intentioner och förmåga att hitta olika vägar att nå målen, skolans upptagningsområde, den sociala praktiken med dess starka traditioner men också de verktyg eller redskap de använder.

Denna studie grundas i tankar kring vilka individer som ligger bakom en filmproduktion. Dådet i en filmproduktion arbetar en stor skara människor blev det intressant att undersöka ochlyfta fram diskussion om hur dessa samverkar för att slutföra en produkt som baseras på envision. Studien visar också på vad som ligger bakom samverkan och hur den hierarkiskastrukturen påverkar filmarbetarnas yrkesroll. En observation har gjorts på enlångfilmsinspelning. För att fördjupa observationen har även två intervjuer gjorts medfilmarbetare. Användningen av både intervjuer och observation har gett en större inblick ifilmarbetarnas vardag.

Research now shows that the Individual Educational Programs (IEP) are dominated by individual- oriented actions. This despite the fact that the school`s policy documents advocate that IEP should be viewed in context of the school`s activities. Support must be seen from a holistic perspective and the student`s difficulties will be related to the whole school environment. In an attempt to understand why the individual- oriented actions are still there, I have studied how specific IEP are formulated, and how it relates to the school`s policy documents. In the study, I used discourse theory as a method. By examining the I E P in educational activity, I wanted to find the meaning with which the concept of individual, group and organizational level were filled. The results show that the IEP in comparison with the policy documents mainly differ on the definition of group and organizational level. The three levels individual, group and organizational level do appear as headlines in all IEP. But the prominent fact is that the measures are formulated so that in practice they still get individualized no matter on which level they are described. / Forskningen idag visar att åtgärdsprogrammen domineras av individinriktade åtgärder. Detta trots att skolans styrdokument förordar att arbetet med åtgärdsprogram ska ses i ett sammanhang till skolans hela verksamhet. Stödet ska ses ur ett helhetsperspektiv och elevens svårigheter ska sättas i relation till hela skolmiljön. I ett försök att förstå varför de individinriktade åtgärderna fortfarande råder har jag studerat hur konkreta åtgärdsprogram är formulerade, och hur den formuleringen förhåller sig till skolans styrdokument. I studien använde jag mig av diskursteori som metod. Genom att undersöka åtgärdsprogram i pedagogisk verksamhet ville jag få syn på vilken innebörd individ – grupp - samt organisationsnivå fyllts med. Resultatet visar att åtgärdsprogrammen i jämförelse med styrdokumentens riktlinjer främst skiljer sig åt vad gäller definitionen av grupp- och organisationsnivå. De tre nivåerna individ - grupp - och organisationsnivå finns visserligen med som rubrikform i samtliga åtgärdsprogram. Men det framträdande är att åtgärderna formuleras så att de i praktiken ändå blir individinriktade oavsett under vilken nivå de beskrivs.

Det här är en masteruppsats om dödsolyckor och risktagande inom friluftslivsaktiviteter i svenska fjällen. Syftet är att undersöka om det finns några skillnader i antal och karaktär mellan dödsolyckor med ensamma och de som har någon med sig, samt att undersöka vilka orsaker som kan ligga bakom eventuella skillnader och vad det kan säga om människors risktagande ensamma och i grupp. Detta undersöks med hjälp av två metoder. Det görs en kvantitativ sammanställning och analys av de dödsolyckor som faller inom studiens avgränsningar och har inträffat sedan år 2000. Därefter görs en kvalitativ innehållsanalys av ett antal semi-strukturerade intervjuer med fjällräddare och fjällräddningssamordnare. Ett tredje syfte är att lyfta fram andra intressanta aspekter och trender om människors risktagande i svenska fjällen som kommer fram i denna studie. Resultatet från analyserna visar att de flesta som omkommer inom friluftslivsaktiviteter i svenska fjällen har någon med sig. En stor förklarande orsak till detta är troligen att de flesta som rör sig i fjällen har någon med sig. Dock hittades vissa intressanta skillnader i karaktär mellan olyckor med ensamma och de som har någon med sig. Medan de främsta riskerna för ensamma är att de inte har någon som kan hjälpa dem och kanske inte klarar att larma själva, handlar det bland de som har någon med sig i högre grad om hur farlig miljön är och det rör sig om mer dramatiska olyckor. Ett visst belägg hittades för att detta kan bero på att människor tar lite större risker, ägnar sig åt lite farligare aktiviteter och besöker lite farligare platser när de har någon med sig. Något som kan förklaras med hjälp av teorin om riskkompensation, där människor ”matchar” nivån av säkerhet med nivån av risk. Andra intressanta aspekter som hittades i denna studie är exempelvis att ökad säkerhet och tillgänglighet i fjällen tycks leda till ökat risktagande; att sociala medier har en inverkan på risktagande i fjällen; samt att människor har alltmer bråttom och pressade scheman i fjällen, något som kan leda till ökat risktagande.

This scientific essay is based on a self experienced situation from my work in after-school activities. Suddenly I find myself in a situation that is not thought through were the only goal is to transfer the students in the school area. I am asking them to stand in line to go to the lunch cafeteria. An obstacle occurs when the students fail or refuses to stand in line, which demands me to reflect over what just has happened. Through this I am stimulated to increase my understanding of the situation. The purpose of this essay is to investigate effects in the initially unreflected structure which is being used in afterschool activities. The standing in line is here used as a representation of that group-based structure. My three main focus areas for this research is learning, power and the tension between individuals and a group. To illustrate the effects in afterschool group-based structure I have chosen a hermeneutic writing. Foucault enriches my knowledge on the complexity of power perspectives that is being revealed in the situation. Through Asap Bartholdsson I am introduced to the concept of ”friendly power” (my translation). With the support of Gert Biestas ́s theories about ”qualification, socialization and subjectification”. I investigate the learning which is not immediately visible. Broadys view on the hidden curriculum shows me a new perspective on the structure and education in after-school activities as normative learning. By the analysis of the tension between individuals and the group I have made visible that the seeing made by the teacher has a big role to play. Also it has become clear that the students individuality and integrity sometimes has to take a step back in favour of the group and vice versa. But if this interaction is balanced it has an enriching effect on both perspectives. / Denna vetenskapliga essä har sin utgångspunkt i en egenupplevd situation från mitt arbete i fritidshemmet. Jag finner mig plötsligt i en situation som ger sig till känna som dittills oreflekterad med enda mål att förflytta eleverna. De blir tillbedda att ställa upp på led för att gå till mellanmålet i matsalen. Svårigheten uppstår när eleverna utmanar strukturen och min styrning vilket väcker stort intresse för att analysera händelsen vidare. Syftet med denna essä är att undersöka effekter av den gruppbaserade strukturen i fritidshemmet som ledbildandet här får stå som representant för. Jag fokuserar främst på tre områden som behandlar lärande, makt och spänningsfältet mellan individ och grupp. För att synliggöra effekter i fritidshemmets gruppbaserade struktur har jag valt ett hermeneutiskt essäskrivande. Jag tar hjälp av Foucaults maktperspektiv för att tolka pluraliteten av maktrelationer som uppenbarar sig. Med hjälp av Åsa Bartholdsson närmar jag mig begreppet vänlig maktutövning och med understöd av Biestas begrepp kvalificering, socialisation och subjektifiering utforskar jag det underliggande lärandet. Broadys syn på den dolda läroplanen synliggör de normerande kunskaper som eleverna förvärvar i ledbildandet. Vid analys av individ kontra grupp har det gjort sig tydligt att pedagogens seende har stor roll. Det har också visat sig att elevens subjekt- och integritetsskapande ibland får stå tillbaka för gruppen och vice versa. Dock är det viktigt för båda perspektiv att de får lika stor del utrymme och genom detta sker en berikande sammanflätning.

Bakgrund: En utgångspunkt för problembaserat lärande (PBL) är verklighetsanknutna situationer, scenarier. På Hälsouniversitet i Linköping har man sedan ett par års infört interaktiva scenarier. Interaktiva scenarier, med både texter, bilder och videosekvenser tillför nya dimensioner i basgruppen, som ökad realism, interaktivitet och aktivering av fler sinnen. I de interaktiva scenarierna har material i form av bilder kommit att användas i mycket högre utsträckning än tidigare. Med tanke på att bilder kan vara svåra och tidskrävande att läsa är det viktigt att få ökad kunskap om hur bilderna används. Syfte: att undersöka hur basgrupper i problembaserat lärande använder och skapar mening av bilderna i interaktiva scenarier. Tre frågeställningar har formulerats: Vad gör grupperna med bilderna? Hur kommunicerar basgrupperna kring bildernas innehåll? Vilken roll fyller bilderna i scenariot? Genomförande: Tre basgruppers arbete med ett scenario har spelats in på video och gruppernas samtal kring scenariots fyra bilder har analyserats i detalj med en kvalitativ ansats och med avseende på innehållet i samtalet. Resultat och diskussion: Tre olika aspekter av gruppernas interaktion med bilderna beskrivs: mötet med bilden, samtalen om bildernas innehåll, och bilderna i basgruppen som pedagogisk praktik. Skillnader ses i gruppernas sätt att skapa mening från bilderna. I de flesta fall fastställs meningen med bilden relativt snabbt genom att tolka och förklara detaljer i bilden i relation till scenariot. Vidare elaborering och problematisering förekommer endast i ett par av samtalen, där gruppen kan sägasanvända bilden som utgångspunkt för diskussion. Karaktären på dessa samtal ligger närmare vad som eftersträvas i PBL. En annan intressant observation är studenternas val av perspektiv när bilden bearbetas. En variation ses mellan inlevelse i scenariot och att scenariot betraktas som en konstruktion där man aktivt söker konstruktörens syften med bilden. Studenternas sätt att använda bilderna är beroende av många olika faktorer (bildernas kvalitéer, placeringen i scenariot, tid på terminen, gruppens sammansättning, handledarens funktion etc.), men en ökad medvetenhet om olika sätt att kommunicera kring bilderna kan sannolikt stödja scenariokonstruktörer och handledare för att bättre utnyttja bilderna i lärprocessen.

Denna studie undersöker ledarskapets betydelse för arbetsgrupper inom fältet boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation, med fokus på det relationella ledarskapet och utifrån en socialkonstruktivistisk teori. Varför och hur ledare får komplexa verksamheter att fungera väl och med god kvalitet, för både brukare och personal, är frågor som legat till grund för arbetet. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem boendestödjare och fem chefer, verksamma i fyra olika verksamheter. Resultatet visar att boendestödjarna och cheferna har en samsyn om att god kommunikation inom verksamheten och gemensam målbild kan förbättra stödinsatserna, men att dessa förutsättningar inte alltid finns. Resultatet belyses med hjälp av Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll-stöd. I diskussionen jämförs chefernas och boendestödjarnas perspektiv på det relativa ledarskapet och huruvida resultatet indikerar samband mellan faktorer som kommunikation, motivation och trivsel för boendestödjare och chefer. Faktorer som påverkar om man vill vara kvar i boendestödjaryrket diskuteras också, samt att studien inte kan belägga ovan nämnda samband, men uppmanar till vidare forskning på området. / This study examines the importance of leadership for working groups in the field of housing support for people with neuropsychiatric disabilities, focusing on relational leadership. Issues such as how and when leaders get a complex structure to work well and with good quality, for both users and staff, are issues that are the basis for the work. The study is qualitative and based on interviews with five housing assistants and five managers, active in four different activities. The results shows that the residents and managers have the consensus that good communication within the issues of work and common target image can improve support efforts, but this is not always done. The result is illustrated by Karaseks and Theorell's theory of demand-control-support. The discussion section compares the perspectives of leaders and housing supporters on the importance of relative leadership and that the outcome indicates relationships between factors such as communication, motivation and well-being for housing supporters and managers. Factors that affect if you want to stay in the housing support profession are also discussed, and that the study can not cover the above-mentioned relationship, but calls for further research in the field.

Studien följer Ostens vänner, en Social rörelse som under ett års tid2018/2019varit aktiva i samhället Boxholm i Östergötland. Uppkomsten av rörelsen är en protest emot att Boxholms mejeri ska läggas ner och verksamheten ska flyttatill en annan ort. Denna uppsats behandlar rörelsens betydelse förindividen, gruppen och samhället. Hur Ostens vännerhar organiserat sig som grupp och hur det har speglat samhällets historia av ett litet brukssamhälle. Bidragen inom de olika områdena har varit många, men även svårigheter som uppstått under året. Rörelsen har haft olika sammankomster och marscher med stor uppslutning och engagemang. Ostens vännerhar även varit aktiv i sociala medier, på Facebook har rörelsen nästan 13000 medlemmar. Mitt empiriska material baseras i största del av de fyra intervjuer jag gjort med mina informanter. Resultatet visar på att sociala rörelser kan göra skillnad på olika plan, även om inte gruppen lyckas med sitt mål. / The essay is about Ostens  vänner, agroup of Social movement. During the year 2018/2019 they have been active in the community Boxholm in Östergötland. It is a protest group against the closure of Boxholms ost a local cheesemaking industry. The industry is going to close and move to another place. This essay addresses the significance of the movement for the individual, the group and society. How Ostens vänner have organized themselves as a group and how it has reflected the history of society in a small industrial community. Contributions in the various areas have been many, but also difficulties that have arisen during the year. The movement has also been active in social media, on Facebook the movement has almost 13,000 members. My empirical material is largely based on the four interviews I have done with my informants. The result shows that social movements can make a difference on different levels, even if the group does not succeed in its goal.