Syftet med uppsatsstudien är att beskriva hur socialarbetare upplever att användandet av kreativt skapande kan vara ett sätt för långtidssjukskrivna som står långt utanför arbetsmarknaden att närma sig arbete eller annan sysselsättning. Genom kvalitativa intervjuer med sex socialarbetare har detta undersökts. I urvalet av informanter finns socialpedagoger, socionomer samt konstnärer där flera av dem har vidareutbildning inom bildterapi, symbolterapi och samtalsterapi. För att få förståelse för hur kreativt skapande kan vara en väg mot arbetsmarknaden har det undersökts hur skapande används i grupp och hur det i sin tur kan bidra till att den enskilda individen kommer närmare en sysselsättning. Långtidssjukskrivna som står utanför arbetslivet anses löpa risk för att hamna i en negativ spiral som påverkar individen såväl fysiskt, psykiskt som socialt. För att bryta spiralen krävs ofta hjälp och då kan en riktad arbetsmarknadspolitisk insats vara den hjälpen som behövs för att minska risken för marginalisering och utanförskap. Empowerment är uppsatsstudiens teoretiska utgångspunkt, med begrepp och perspektiv så som återhämtning och inlärd hoppfullhet. Uppsatsstudiens resultat visar att socialarbetarna upplevde att långtidssjukskrivna genom kreativt skapande i grupp fick ett tryggt socialt sammanhang där de kunde uttrycka sig fritt, hitta sin egen röst och känna meningsfullhet. Vår tolkning är att individerna som deltog i grupperna som ägnade sig åt kreativt skapande fick flera positiva effekter, som att känna sig mer tillfreds med livet, hitta nya vägar och nå ett bättre mående. Detta kunde i sin tur kunde användas som redskap för att kunna ta nästa steg mot arbetsmarknaden. Forskning kring kreativt skapande i socialt arbete är relativt outforskat och vi efterfrågar mer forskning inom ämnet. Exempelvis kan forskning som fokuserar på strukturella utmaningar eller långsiktig hälsa kopplat till kreativt skapande vara till gagn för de som inom socialt arbete vill använda sig mer av kreativt skapande i sitt dagliga arbete.

Den här studiens syfte är att ta reda på hur det är att vara kvinnlig kampsportare. Jag ville komma åt det upplevda fenomenet hos de kvinnliga kampsportarna exakt som deras medvetande upplevde det i kampsportsögonblicket. För att kunna göra det föll valet på en fenomenologisk metodansats och jag intervjuade fem kvinnor från fyra olika kampsporter. Mitt resultat visar att själva kampsportsmötet är direkt avgörande för hur den kvinnliga kampsportaren påverkas både i och utanför kampsportsarenan. I kampsportsögonblicket utspelar sig ett där och då och en urkraft som tycks ge bränsle åt kampsportsmötet.  Men utan kroppen fanns inget kampsportsmöte och kroppen verkar ha en central roll för den kvinnliga kampsportaren och relationen till sin kropp gör den kvinnliga kampsportaren trygg. Men ibland händer något i kampsportsmötet som gör att mötet med den samma blir en annan och tryggheten omvandlas till trygghet - med förbehåll. Men för det mesta resulterar kampsportsmötet i en stark känsla av att våga tro på sig själv och det även om de kvinnliga kampsportarna är avgjorda av kampsportsmötet. Utifrån Iris Marion Youngs teorin om kroppen, hävdar jag även att de kvinnliga kampsportarna inte bara för en individuell kamp, de för även en samhällskamp för kvinnans rätt till friheten att äga den levda kroppen och inte den konstruerade kroppen.

Syftet med denna studie var att ta del av hur speciallärare och specialpedagoger på låg- och mellanstadiet beskriver sitt arbete med flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter. Utifrån studiens syfte valde vi en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi genomförde 12 intervjuer med speciallärare och specialpedagoger på nio skolor i mellersta Sverige. Samtliga informanter menade att de uppmärksammar samma tecken på läs- och svårigheter hos enspråkiga som hos flerspråkiga och att det är viktigt att skapa en helhetsbild av elevens språkliga kompetens på alla språk. Informanternas beskrivningar tolkades utifrån sociokulturell teori, det relationella perspektivet samt Banks fem dimensioner. Resultatet visade att våra informanter använde varierade arbetssätt och material utifrån elevernas individuella behov. Övervägande samma material användes till såväl flerspråkiga som enspråkiga elever. Samtliga elever i behov av särskilt stöd fick samma tillgång till specialpedagogiska insatser oavsett språklig bakgrund och insatserna genomfördes både i grupp och individuellt. Informanterna förespråkade ett förebyggande arbete och tidiga insatser samt betonade vikten av samarbete med andra yrkeskategorier och vårdnadshavare. Detta ansågs extra betydelsefullt vid kartläggningsarbete. Vid analysen kunde vi se att beslut på skolnivå, direkt och indirekt, ansågs påverka arbetet som utfördes på grupp- och individnivå.

Politisk korrekthet är en komplex term. Den här uppsatsen undersöker hur åsikter om denna term uttrycks och hur detta påverkar oss i sociala sammanhang. Empirin består utav djupintervjuer med totalt åtta informanter. För analys av materialet så har teoretiska verk av exempelvis Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Emile Durkheim, Erving Goffman använts som verktyg. Resultatet av studien visar att det existerar varierade uppfattningar om vad politisk korrekthet innebär och att hur dialogerna ser ut påverkar vår interaktion och förmedling av åsikter.

No description available.

Bakgrund Att erbjuda föräldrastöd i grupp är en uppgift för barnhälsovården. När coronapandemin drabbade Sverige i mars år 2020 orsakade restriktioner svårigheter med att erbjuda föräldrastöd i grupp. Syftet med intervjustudien var att belysa barnhälsovårdsjuksköterskans erfarenheter av arbetet med föräldrastöd i grupp under coronapandemin. Metod En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes där tio barnhälsovårdssjuksköterskor intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Innehållsanalysen av intervjuerna resulterade i tre kategorier med sju underkategorier. Resultat visade att barnhälsovårdssjuksköterskor förändrade strukturen på föräldrastöd i grupp under coronapandemin. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier. De tre kategorierna var anpassat föräldrastöd, organisationens betydelse för barnhälsovårdssjuksköterskornas arbete och svårigheter med föräldrastöd i grupp under coronapandemin.  Föräldrastöd i grupp ställdes dels in på grund av tidsbrist och dels ändrades formatet till att kunna genomföras utomhus, digitalt eller i samverkan med familjecentraler. Konklusion Resultatet visade att barnhälsovårdssjuksköterskorna saknade att kunna erbjuda föräldrastöd i grupp och att de fått med sig nya idéer om hur de kan erbjuda föräldrastöd i grupp i framtiden. Ytterligare forskning kring föräldrastöd i grupp kan bidra till värdefull utveckling av verksamheten.

Syftet med följande uppsats är att undersöka och beskriva förutsättningarna för kreativitet i drama- och teaterarbete. I detta inkluderas att undersöka ledarskapets betydelse för de kreativa processerna samt att undersöka förhållandet mellan process- och resultatfokuserat arbete i relation till kreativitet.MetodUppsatsens syfte har undersökts med hjälp av en intervjubaserad fallstudie av den danska teatergruppen Sort Samvittighed i förbindelse med deras föreställning Hvid Magi. Tre kvalitativa intervjuer är gjorda med tre medlemmar ur Sort Samvittighed: regissören, den musikaliska ledaren och skådespelaren. Utöver fallstudien involverades litteraturstudier om kreativitet, Maslows motivationsteori och dramapedagogisk teori med extra vikt på det konstpedagogiska perspektivet. ResultatDet framgår av resultatet att gruppen Sort Samvittighed värderar kollektivet och medskapandet högt vilket utgör det fundament som de kreativa processerna och föreställningen Hvid Magi utgår ifrån. Resultatet visar på flera förutsättningar för kreativitet där faktorer som trygghet och öppna kreativa processer spelar centrala roller. Det framgår att det var viktigt att föreställningen Hvid Magi blev bra men att det inte var viktigare än själva processen. Sort Samvittighed söker ett gemensamt uttryck i mötet med publiken och säger sig sträva efter icke-perfektion. Icke-perfektion framstår vara den centrala förutsättning som ger föreställningen dess liv, gör den nyskapande samt det som utgör länken mellan aktörer och publik. Resultatet har utmynnat i en kreativitetspyramid som illustrerar fem förutsättningar för kreativitet i drama- och teaterarbete.

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker. Utöver detta har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju för att få svar på våra frågeställningar. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att loggboken är ett verktyg som man kan använda för att eleverna ska kunna få insikt i och reflektera över sitt lärande. Vi är övertygade om att flera faktorer är viktiga i elevens reflektion som t ex vilken ledarstilar pedagogen använder och gruppens sammansättning.

Syftet med vårt arbete är att beskriva hur fyra förskollärare ser på och arbetar med barnens språk i samlingen, hur de uppfattar den egna rollen och hur de ser på barngruppens betydelse för barnens språkutveckling. Syftet är också att beskriva de språkliga svårigheter som kan förekomma i samlingen och på vilket eller vilka sätt pedagogerna ser på och löser dessa. Frågorna som vi utgick från var följande: Vilka aktiviteter och rutiner använder sig förskollärarna av under samlingen som de anser gynnar barnens språk? Vilken roll anser förskollärarna att de spelar för barns språkliga framsteg? På vilket eller vilka sätt anser förskollärarna att gruppen är viktig för barns lärande? Vad menar förskollärarna att det finns för språkliga svårigheter i samlingen och hur agerar de vid dessa? Det problemområde vi berör i vår studie är om förskollärare prioriterar och stimulerar barns språkutveckling i den dagliga samlingen och hur de löser problemet med att barn lär sig språk på olika sätt. Studien genomfördes i en storstad i södra Skåne och metoderna som vi använde var kvalitativ intervju och videoobservation. Vi observerade fyra förskollärare när de genomförde en samling och intervjuade sedan samtliga utifrån den observerade samlingen samt vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet av studien visade att samlingen är komplex och består av flera delar som alla är viktiga för att stödja barns språk, gruppsammansättningen, samlingsaktiviteterna, rutinerna och pedagogen. Vi anser att det sammanfattande resultatet av vår undersökning är att samlingen är gynnsam för barns språkliga framsteg.

Sammanfattning/abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehållsanalys medhermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis.Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, MalmöhögskolaBakgrundDet saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utsträckning utredningenkan vara ett användbart redskap för pedagoger. Därför undersöks mallar för pedagogiskutredning närmare i den här studien.Studiens syfte är att undersöka utredningsmallar som används för att kartlägga en elevsskolsituation innan ett eventuellt åtgärdsprogram upprättas. Detta för att se hur mallensutformning påverkar beskrivningen av elevens skolsituation och behov av stöd i utredningen.Följande frågeställningar ligger till grund för studien:• Hur beskrivs lärmiljön, undervisningens innehåll och metoder?• Hur beskrivs elevens behov av särskilt stöd?• På vilket sätt avspeglas elevs och vårdnadshavares medverkan?TeoriStudien utgår från systemteoretiskt tänkande, eftersom det i utredningar av elever i behov avsärskilt stöd behövs ett helhetsperspektiv. En gren av systemteorin är Bronfenbrennersutvecklingsekologi, som bidrar med en modell för att analysera eleven ur etthelhetsperspektiv. Även olika specialpedagogiska perspektiv bidrar till att ge en nyanseradbild av hur utredningsmallarna förhåller sig till styrdokumenten.MetodStudien utgörs av en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Hermeneutikensallmänna tolkningslära ligger till grund för studien. Det är förståelsen av ett budskap som ärcentral, inte förklaringen. Textanalysen bygger på en systematiskt beskrivning av innehållet i utredningarna, utifrån ett kodningsschema. De kodningsenheter som hittats har sedan använtsi analysen av materialet.ResultatDet är en av fem skolor som kartlägger lärmiljön i den pedagogiska utredningen. De flestaifrågasätter inte skolans sätt att organisera sin verksamhet. Det finns beskrivningar av vilkaolika arbetssätt och metoder som används på tre av skolorna, men dessa beskrivningar är inte tydliga. I kartläggningen på individnivå framkommer i alla utredningar vari elevenssvårigheter ligger. Det finns inga utredare som ingående har studerat och/eller analyserat delärsituationer som fungerar för eleverna. Vad eleven behöver stöd i eller med, uttrycks i mereller mindre omfattning i alla utredningar. I vilka situationer eller lärmiljöer eleven behöverstöd beskrivs mindre utförligt, men dock i fem av elva utredningar. Hur eleven ska få stöd,genom vilka metoder och/eller arbetssätt uttrycks i alla utredningar utom två. Beskrivningarnaär dock inte alltid särskilt tydliga med hur det ska gå till, alltså vilka metoder och arbetssättsom ska användas.Det är inte så enkelt att en utredningsmall är bra eller dålig, eller att pedagoger antingen harett kategoriskt eller ett relationellt perspektiv, utan det kan vara en kombination. Huruvida enelevs skolsituation och behov av särskilt stöd beskrivs på skol-, grupp- och individnivå kanbero på faktorer på flera olika nivåer.För att klara av att utreda på skol-, grupp- och individnivå måste specialpedagogen varamedveten om att det kan krävas ett långsiktigt utvecklingsarbete för att lyckas. Här ingår även handledning av pedagoger där specialpedagogen bör lyfta fram de kategoriska och relationella perspektiven för att de som arbetar i skolan ska få syn på sina egna positioner och förhållningsätt.Nyckelord: behov av särskilt stöd, dokumentanalys, pedagogisk utredning, skol-, grupp- ochindividnivå, systemteori / Summary / abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Special education program, School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö UniversityBackgroundThere is an immanent lack of research on pedagogical investigations and it is unknown to which extent these investigations are useful tools for educators. Therefore, this study examines models of pedagogical investigations in more detail.The study targets investigation templates that are used to identify a student's situation at school before an action plan is established. The underlying reason is to observe how the template's design affects the description of the student's situation at school and how it shapes the need for assistance in the investigation.The study is based on the following research questions:• How are the learning environment, teaching content and methods described?• How are the student's special needs described?• How is student and guardian involvement covered?TheoryThe study follows a system theory approach, because a holistic perspective is necessary when investigating students in need of special support. The branch of system theory that this study focuses on is Bronfenbrenner’s ecology of development, which offers a model for analyzing students from a holistic perspective. In addition, the application of various perspectives of the field of special-need education contributes to a balanced picture of how the investigation templates relate to policy documents.MethodThe study analyses the texts qualitatively following a hermeneutic approach. General hermeneutic ideas of how to interpret and analyze texts are therefore the basis of this study. Accordingly, the comprehension of a message and not its explanation is the focus of this study. The analysis is built on a systematic description of the content of the investigations using a coding scheme. The coding units /items that are found are used in the further analysis of the material.ResultsOne of five schools maps the learning environment in the pedagogical investigation. Most schools do not question their ways of organizing their activities. Three schools describe the different approaches and methods they are using, but these descriptions are not extensive. The student’s source of difficulties is generally found on the individual level. Investigators do usually not examine or analyze learning situations that have turned out to been functionally adequate for the students. Possible tools or areas that students need support with are expressed in all investigations. The learning situations or environments that could be improved are however only described to a lesser extent (5 out of 11 schools). Methods, procedures and ways of organizing activities to support students are mentioned in all the investigations but two. The descriptions are however often rather unspecific on questions such as on how to do what.Neither are inquiry templates thoroughly good or bad, nor do teachers have either categorical or relational perspectives. Instead it is often a combination of factors on multiple levels that causes a student to be described at school, group and/ or individual levels.To be able to investigate at school, group and individual level a special-need educator needs to be aware that it may require a long-term developmental work in order to succeed. This also includes the supervision of educators. Special-need teacher should highlight the categorical and relational perspectives to those who work in school so that own roles and activities can be assessed with critical self-reflection.Keywords: document analysis, educational assessment, school, group and individual level, special needs, system theory