För att kunna erbjuda god och lättillgänglig hälso- och sjukvård vid stora olyckor och katastrofer krävs en katastrofberedskap grundad på planläggning, utbildning och övning. Sjukvårdens särskilda beredskap måste kunna hantera såväl den "lilla vardagsolyckan" som den stora olyckan eller katastrofen. Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer och distriktssköterskor vid primärvården i två kommuner i Jämtlands län upplevde sig förberedda inför en katastrof eller en stor olycka där utryckning krävdes utanför vårdinrättningar till olycksplats. Syftet var även att undersöka hur katastrofberedskap prioriteras av enhetschefer. En intervjustudie har genomförts med tre enhetschefer och fem distriktssköterskor. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades två kategorier: ”känsla av säkerhet” och ”organisation” samt fyra underkategorier ”beredskap”, ”prioritet”, ”förmåga” och ”kunskap”. Huvudfyndet var att samtliga intervjudeltagare önskade ha övningar för att känna sig mer förberedd vid en stor olycka. I dagsläget övades det inte alls på katastrofberedskap. / In order to provide good and accessible healthcare in case of emergencies and disasters, an emergency plan based on planning, training and practice is required. Special care must be prepared to deal with both the ”small everyday accident” but also the major accident and disaster. The purpose of this study was to examine how unit managers and districtnurses in primary care in two municipalities in Jämtland county experience themselves prepared in case of a disaster or a major accident which requires emergency care facilities outside the unit. The aim was also to examine how emergency preparedness is a priority for the unit managers. An interview study has been carried out with three unitmanagers and five districtnurses. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Based on the analysis two categories were created: 'feeling of security "and" organization "and four sub-categories of" security "," priority "," ability "and" knowledge ". Major findings was that all the interview participants wished to have exercises to feel more prepared for a major accident. For the time being, no practice in disaster preparedness is carried out.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligt critical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer. Materialet består av 50 stycken kritiska händel-ser varav 47 händelser redovisas i tabeller under resultat och analys samt kopplas till miljöte-rapeutisk teori och tidigare forskning. I materialet framkommer sex stycken kärnproblem: hot och våld, yrkesroll och arbetsgrupp, alkohol och narkotika, bryter mot verksamhetens struk-tur, ungdomar mot arbetsgruppen samt förändring hos enskild ungdom. Analysen av resultatet visar på att samtliga lösningar i utvärderingen är förankrade i miljöterapeutisk teori. / The purpose of this study is to evaluate an institution which carries out milieu and individual therapy regarding youth. Furthermore, the purpose of this study is to evaluate the way of working in critical situations according to critical incident-method. Therefore, the author found the following questions relevant to this evaluation: Which sort of critical situations arise according to employee’s experiences? How can we solve these critical situations within the operation? Are the solutions of these critical situations anchored to the milieu therapeutic theory? The evaluation is based upon information from 9 respondents, of which one of the respondents is the evaluator’s writer. The collected information represents observation, question formulas and supplementary interviews. The material consists of 50 critical situations in which 47 situations account for tables under the result of analysis plus connection to the milieu therapeutic theory and earlier research. In the material 6 core problems emerge: threats and violence, occupational roll, and work groups, alcohol and nar-cotics break towards the operational structure, youth towards work groups and shifts in indi-vidual youths. The result shows that all solutions are supportive of the milieu therapeutic theory.

There are great expectations that collaboration among professions and various sectors will further develop health care and thus lead to improved public health. In the World Health Organization’s declaration “Health 21” the designated goal for health professions in the member nations in Europe by the year 2010 is to have developed health promotional competence, including teamwork and cooperation based on mutual respect for the expertise of various professions. The challenges faced by the interprofessional teams are, however, multifaceted, and these challenges place demands upon society, which, in turn, determines the fundamental conditions for collaboration among the health professions within the health care organizations. This licentiate dissertation contains discourse and content analyses of interprofessional teamwork in health care. The major objective of this dissertation is to study and describe how the team members construct and create the content and significance of teams and teamwork among health professions. One specific goal has been to study how the members of a multi-professional health care team refer to their team, especially the discursive patterns that emerge and the function that these patterns has (I). The second specific goal has been to identify and describe the difficulties that the health professionals have experienced within their interprofessional teamwork. One purpose has been to enable discussions of the implications for interprofessional learning (II). Focused group interviews with team members (n=32) from six teams were studied using discursive social psychological research approach. The analysis concentrated on the use of the pronouns “I”, “we” and “them”. The results were then analyzed in relation to theories on discursive membership and discursive communities (I). Individual semi-structured interviews with team members (n=18) from four of the six teams were carried out using critical incident techniques. The interviews were analysed via latent qualitative content analysis and the results were interpreted in the light of theories on sociology of professions and learning at work (II). The findings showed that two discursive patterns emerged in the team members’ constructions of “we the team”. These patterns were designated knowledge synergy and trustful support (I). The following three themes that touched upon the difficulties of interprofessional teamwork were identified in the personal interviews: (A) difficulties concerning the teams’ dynamics that arose when the team members acted as representatives for their respective professions; (B) difficulties when the various contributions of knowledge interacted in the team; and (C) difficulties that were related to the surrounding organisation’s influence on the team (II). The conclusion was reached that the discursive pattern provided rhetorical resources for the team members, both in order to reaffirm membership in the team and to promote their views with other care providers, but also to deal with difficulties regarding, for example, lack of unity in outlook. The conclusion was also drawn that, in addition to the individual consequences, one outcome of the perceived difficulties was that they caused limitations of the use of collaborative resources to arrive at a holistic view of the patient’s problems. Thus the patients could not be met in the desired manner. The practical implications of the research project concern the development of teams in which various forms of interprofessional learning can influence the continued development of the team and the management of health care in regard to the importance of implementation processes and organisational learning. / Stora förväntningar ställs på att samarbete mellan yrkesgrupper och mellan sektorer ska utveckla hälso- och sjukvården och leda till en förbättrad folkhälsa. I Världshälsoorganisationens policydokument “Health21” anges exempelvis målsättningen att hälsoprofessionerna i de europeiska medlemsländerna till år 2010 ska ha utvecklat en hälsofrämjande kompetens som bland annat innefattar teamarbete och samarbete på basis av ömsesidig respekt för de olika professionernas expertis. Det interprofessionella teamets utmaningar är dock mångfacetterade och kräver uppmärksamhet från det samhälle som skapar villkoren för hälsoprofessionernas samarbete inom hälso- och sjukvårdens organisationer. Denna licentiatavhandling innehåller diskurs- och innehållsanalytiska studier om interprofessionellt teamarbete i vården. Avhandlingens övergripandet syfte var att undersöka och beskriva hur teammedlemmar konstruerar och skapar innebörder av team och teamarbete mellan flera hälsoprofessioner. Det ena specifika syftet var att undersöka hur medlemmar i multiprofessionella vårdteam talar om sitt team, särskilt avseende de diskursiva mönster som framträdde och vilken funktion dessa mönster hade (studie I). Det andra specifika syftet var att identifiera och beskriva svårigheter som hälsoprofessioner har uppfattat vid interprofessionellt teamarbete, där avsikten även var att möjliggöra en diskussion om implikationer för interprofessionellt lärande (studie II). Fokusgruppintervjuer med teammedlemmar (n=32) från sex team analyserades utifrån en diskursiv socialpsykologisk forskningsansats och fokuserade på användningen av pronomina ”jag”, ”vi” och ”de”. Fynden relaterades sedan till teorier om diskursivt medlemskap och diskursiva samhällen (studie I). Individuella semistrukturerade intervjuer med teammedlemmar (n=18) från fyra av de sex teamen genomfördes med critical incident-teknik. Intervjuerna analyserades via latent kvalitativ innehållsanalys och fynden tolkades utifrån teorier om professionssociologi och lärande i arbetet (studie II). Resultaten visade att två diskursiva mönster framträdde i teammedlemmarnas konstruktioner av ”vi-som-team”. Dessa mönster benämndes kunskapssynergi och tillitsfullt stöd (studie I). Vid individuella intervjuer med teammedlemmar identifierades följande tre teman som rörde svårigheter vid interprofessionellt teamarbete; (i) svårigheter som gällde den teamdynamik som uppstod när teammedlemmarna agerade som företrädare för sina professioner i relation till teamet, (ii) svårigheter när medlemmarnas olika kunskapsbidrag interagerade i teamet och (iii) svårigheter som rörde den omgivande organisationens påverkan på teamet (studie II). Konklusionen gjordes att de diskursiva mönstren utgjorde retoriska resurser för teammedlemmarna, både för att bekräfta medlemskapet i teamet, för att hävda sina åsikter i kontakter med andra vårdgivare (”de andra”) och även för att hantera uppfattade svårigheter beträffande exempelvis bristande samsyn. Vidare drogs slutsatsen att en konsekvens av de uppfattade svårigheterna var, förutom individuella konsekvenser, begränsningar i användandet av de gemensamma resurserna för att nå en helhetssyn på patientens problem och att patienterna inte kunde bemötas på det sätt som önskades. Forskningsprojektets praktiska implikationer rörde teamutveckling där olika former av interprofessionellt lärande påverkar teamets fortsatta utveckling, samt ledning av hälso- och sjukvården avseende betydelsen av imple-menteringsprocesser och organisatoriskt lärande.

Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnadspersonal inom kommunens särskilda boende och korttidsboende upplever att vårda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades på Critical Incident Technique och som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och närstående hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades. Omvårdnadspersonalen kände ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvårdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan. De upplevde att olika faktorer i miljön kunde vara både till hjälp eller till hinder i samspelet till den döende och närstående. De intervjuade talade också om vikten av att respektera patientens vilja. Omvårdnadspersonalen gav även stöd till de närstående och de kom familjerna nära. De upplevde att närvaro utan krav och stress var av betydelse för interaktionen till den döende och dess närstående. Det var viktigt att både den döende och de närstående var tillfreds med symtomlindringen. Det var viktigt att få ge ett värdigt omhändertagande efter döden. Slutsats: Det genomgåendet temat visade att interaktion och samverkan med vårdteamet, närstående och patienten var av avgörande betydelseför hur vården i livets slut skulle bli trygg och värdig. / Aim: The aim of this study was to describe how the nursing staff within themunicipality's special housing and short term care perceived their caring forpatients receiving palliative care.Method: The study is based on eight interviews with enrolled nurses. The datacollection method was based on the Critical Incident Technique. The analysis ofinterviews was carried out with qualitative content analysis.Result: Cooperation between the care team and the relatives had a great andsignificant impact on how care was delivered. At times the nursing staff felt thatthe nurse was not present during various nursing interventions. Distribution ofstaff during the day contributed to the continuity of the interaction. The enrollednurses expressed that different environmental factors were either helpful orobstacles in the interaction between the dying person and their relatives. Theenrolled nurses illuminated the importance of respecting the patient's wishes. Thenursing staff provided the families with support which contributed to a feeling ofcloseness. Furthermore, the enrolled nurses felt that their presence withoutdemands and stress were significant in the interaction between the dying personand their family. It was important that the dying patient and their families weresatisfied with symptom control. It was significant to provide a dignified treatmentafter death.Conclusion: The overall theme was that the nursing staff perceived that interactionand collaboration between the care team, family and the patient was of significantimportance for a secure and dignified end of life care.

L’occupation de l’Égypte en 1882 marque le début d’une longue période pendant laquelle l’Angleterre vas enter en permanence de conserver sa présence militaire et de justifier, par la même occasion, sa politique devant l’Europe et l’Égypte. L’Angleterre n’a pas cessé d’insister sur le caractère temporaire de cette occupation; en effet, il était impossible de se retirer de l’Égypte tant que le canal de Suez représentait la voie maritime la plus courte vers les colonies indiennes. Au cours de cette entreprise colonial, le rôle de la presse a été significatif, contribuant à la diffusion accélérée des nouvelles provenant de l’empire britannique. Ainsi notre étude se penche sur le rôle que la presse a pu jouer en vue de soutenirL’empire et de conforter occupation. Cette recherche est centrée sur le quotidien britannique The Times, journal connu pour son vaste réseau de correspondants dans le monde et notamment en Égypte. Par l’étude des articles publiés pendant la période de l’occupation, à partir du bombardement d’Alexandrie jusqu’à la crise du canal de Suez, nous identifierons et analyserons les différentes stratégies du Times pour justifier et consolider la présence de l’Angleterre en Égypte. Nous examinerons l’évolution du Times vis-à-vis des politiques suivies en Égypte par le gouvernement britannique. Notre objectif est, d’une part, de montrer l’influence du Times sur les décisions politiques prises par le gouvernement et d’autre part, de montrer que la ligne éditoriale du journal a pu aussi être soumise à l’impact des événements qui ont jalonné les relations entre la Grande Bretagne et l’ Égypte. / This research is about The Times newspaper’s coverage of the situation in Egypt during the British occupation, that is from1882 to 1956. The historical context extends from a period when the Empire was at its apogee to its nadir. It is an attempt to suggest a new reading of the events that shaped the British policy in Egypt through the press, more precisely The Times. The objective is to determine the reactions of The Times to the evolution of the “Egyptian Question” and eventually the British policy. It will focus the imperial westward expansion in parallel with the evolution of journalism. The aim is also to approach the press from another angle, that of a press that may have an impact on, and be impacted by, political events. In other words, this study is an attempt to provide some key elements to answer the following questions: What was the role of The Times during the British occupation of Egypt? Can we consider an imperial commitment on the part of The Times? How did the editorial policy of The Times influence political decisions? What was the importance given to the “Thunderer” by policy makers? Finally, can we consider The Times as a means of conquest, a means of criticism or just a purveyor of news? We hope that this research will shed some light on the role of The Times in the construction and the maintaining of the British empire in Egypt.

« Le design : une attitude pas une profession », selon le mot de László Moholy-Nagy, est un champ d’éclosion des objets et environnements, qui, aussi bien sur le plan de sa pratique que sur celui de sa théorie, n'est pas sans poser quelques difficultés quant à sa définition. Ce constat liminaire soulève la question des manières de produire les artefacts qui viennent à prendre place — parmi nous — au sein d'un monde déjà ouvré. Tandis que l'absence d'assignation arrêtée et l'attitude a-disciplinée, à laquelle le mot « design » renvoie historiquement, mettent en crise — de façon problématique mais plutôt heureuse — les attendus de la société marchande, la lecture de L'invention du quotidien (de Certeau) ouvre la possibilité d'une enquête sur les différents modes opératoires de la culture ordinaire, désignés plus largement par l'expression « manières de faire ».Concomitamment, que fait au juste le design ? Où et comment opère-t-il de manière vive, foncièrement utile, plus que simplement efficace et créative ? Il s’agit de faire accueil aux pratiques qui traversent et débordent les cadres spécifiques couramment admis de l’agence, du bureau d’étude, des médias ou encore de l’école; déjouent les stratégies, et œuvrent, incidemment, par « coups tactiques ». Ces innombrables faits anonymes ont déjà été appréhendés, thématisés, récupérés. Une considération critique, une mise en perspective conceptuelle et une étude historique de certains cas et textes doit permettre de faire valoir à la méditation du designer, mais aussi d'authentifier pour un plus large public, la part non-négligeable, non-héroïque, mais toujours fabricante de ces ars. / « Designing is not a profession but an attitude », as de László Moholy-Nagy wrote, is an object and environment growth field, which, both in terms of its practice and that of its theory, is not without some difficulties in its definition. This preliminary finding raises the question of the ways in which producing the artifacts that come to take place — among us — at the heart of a world already designed. While the absence of fixed classification and the non-disciplined attitude, from which the word « design » historically refers, put in crisis — problematically yet nevertheless fruitful — the expectations from the consuming society, the reading of The Practice of everyday Life (De Certeau) opens the possibility of investigating the various procedures of ordinary (and every day) culture, known widely as « ways of operating » or « arts of doing ». In keeping with this idea, the question raised is : what does design concretely do? Where and how does it operate vividly, in a more fundamentally useful manner, than just in an effective and creative way? It's about accepting and even embracing the practices that cross and transcend specific frameworks commonly accepted in places such as offices, firms, media or even by academia; thwarting recognized strategies, and working, incidentally, by « tactical tricks ». Those innumerable anonymous facts have already been apprehended, themed, recovered. A critical consideration in setting a conceptual perspective and historical contexts, considering some cases, should allow to assert the meditation of the designer, but also to authenticate to a wider public, the non-negligible and non-heroic, but always productive part of those ars.

To encounter children who are being abused or neglected The nurse´s actions and experiences

This thesis focuses on the analysis of the current state of an information system in order to detect it´s deficiencies and to propose a motion for their elimination. Via application of selected methods, it reveals lack in the system security policy, on which this thesis further focuses. Specifies how to implement asset assessment as a part of the risk management in the company and also contains its own security policy solution using Safetica software, which helps reducing the likelihood of the company security incidents.

DLUHOS, J. Effect of the human factor on small aircraft accident. Brno: Brno University of Technology, Faculty of Mechanical Engineering, 2013. 90 s. Supervisor Ing. Jiří Chlebek, Ph.D. The Master’s thesis focuses on the safety of civil aviation, which is in 80% of the accidents caused by Human Factor, Human Error or just Pilot Error. The main goal of this Master’s thesis is evaluation and assessment of the causes of aircraft accidents of general civil aviations operations of the Czech Republic. In the practical part of the Master’s thesis were analyzed accidents of aircrafts in the category with maximum take of mass to 2250 kg and ultra light aircrafts incurred in the Czech Republic from 2006 to 2012. In the conclusion were analyzed main causes of the aircraft accidents and were proposed further measures to reduced accidents caused by Human Factor.

Informationsteknologi (IT) är avgörande för organisationer och i samband med att IT har utvecklats har också komplexiteten ökat. Det har resulterat i att organisationer behövt gå från att vara teknikinriktade till att behöva fokusera på leverans av tjänster. För att göra det implementerar organisationer ITSM (Information Technology Service Management) där ITIL (Information Technology Infrastructure Library) är det vanligaste och mest använda ramverket inom ITSM. Enligt tidigare forskning är en av de största utmaningarna med ITSM och ITIL att det är för komplext och generiskt, vilket gör det svårt för små och medelstora företag att använda hela ramverket. Service Operation är den fas inom ITIL som ger mest fördelar i organisationen. De två processer som anses vara de viktigaste inom Service Operation är incident- och problemhanteringsprocessen. Incidenthanteringsprocessen är den första processen som bör implementeras i små och medelstora företag och ligger till grund för att problemhanteringsprocessen ska kunna implementeras. Vidare framkommer det att de nio aktiviteterna som definieras i incidenthanteringsprocessen är för omfattande för mindre företag. Syftet med studien är att bidra till forskning kring hur ett mindre mjukvaruföretag kan utforma sin incidenthanteringsprocess för att kunna identifiera det bakomliggande problemet. Syftet besvarades genom att undersöka vilka utmaningar och framgångsfaktorer det finns med hantering av incidenter och problem. En kvalitativ undersökningsmetod har tillämpats där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts på ett mindre mjukvaruföretag i Sverige. I resultatet av studien identifierades sju framgångsfaktorer och sju utmaningar med hantering av incidenter och problem. Kategorisering, prioritering, eskalering och vikten av att identifiera och hantera det bakomliggande problemet är fyra aspekter som ses både som utmaningar men också som framgångsfaktorer. Vikten av att ha ett ärendehanteringssystem och definierade riktlinjer och felsökningsguider ses också som framgångsfaktorer. Ytterligare utmaningar som identifierats är supportprocesser, loggning och dokumentation av incidenter samt samarbete med externa leverantörer. Resultatet visar också att mindre företag bör prioritera de sex första aktiviteterna i ITIL’s incidenthanteringsprocess för att kunna identifiera det bakomliggande problemet. De tre sista aktiviteterna i processen är viktiga för att lösa själva incidenten och för att processen ska vara fullständig. / Information technology (IT) is crucial for organizations, and as IT has evolved, complexity has also increased. This has resulted in organizations needing to shift from being technology-oriented to focusing on service delivery. To achieve this, organizations implement ITSM (Information Technology Service Management), with ITIL (Information Technology Infrastructure Library) being the most common and widely used framework within ITSM. According to previous research, one of the major challenges with ITSM and ITIL is that they are too complex and generic, making it difficult for small and medium-sized companies to utilize the entire framework. Service Operation is the phase within ITIL that provides the most benefits to an organization. The two processes that are considered to be the most important within Service Operation are the processes of Incident and Problem Management. The Incident Management process is the first process that should be implemented in small and medium-sized companies and serves as the foundation for the implementation of the Problem Management process. Furthermore, it is found that the nine activities defined in the Incident Management process are too extensive for smaller companies. The purpose of this study is to contribute to research on how a small software company can design its Incident Management process to identify the underlying problem. The purpose was addressed by examining the challenges and success factors associated with incident and problem management. A qualitative research method was applied, conducting four semi-structured interviews at a small software company in Sweden. The study identified seven success factors and seven challenges associated with incident and problem management. Categorization, prioritization, escalation, and the importance of identifying and addressing the underlying problem are four aspects that are seen as both challenges and success factors. The significance of having a ticket management system and defined guidelines and troubleshooting guides is also viewed as success factors. Additional challenges identified include support processes, logging, and documentation of incidents, as well as collaboration with external vendors. The results also indicate that smaller companies should prioritize the first six activities in ITIL's Incident Management process to identify the underlying problem. The final three activities in the process are important for resolving the incident itself and for the process to be complete.