Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gång kunnat se en utveckling hos pedagogerna. Från att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrån gruppen. Pedagogerna känner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, främst pga tidsbrist. Genom att utgå från pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter på individ, grupp och organisationsnivå.

This study is about children in grade three with talent in mathematics and how to develop their talent in mathematics lessons. My questions are how to teach with regard on the way teachers work and used material? How do teacher pay attention to children with talents in mathematics and how they work to motivate and keep developing the children? The main method I used was qualitative observations backed up by interviews. The study was done in two Swedish schools. For interpreting the results I used the sociocultural perspective and motivation theory. The result shows that both schools work a lot with communication to develop mathematical abilities and to identify those students with talent in mathematics. The main difference between the two schools is that one uses material from the grade above while the other uses extra material from the same grade to develop those students. Otherwise both schools were quite equal, they worked with problem solving, mathematics games and digital tools such as computers.

In this study, we examine how marketing actors using programmatic advertising manages consumer integrity. The context of our study is the possibilities current technology entails relative to the fact that people today live in a surveillance culture. Programmatic has emerged through the possibilities of technology to increase efficiency through personalized advertising by collecting customer data. This raises the question, how do actors collecting consumer data and using programmatic advertising manage not to lose the trust of the consumer in a society where we, in various ways, are under constant surveillance? Our study is based on material collected through qualitative interviews with actors relevant to our subject who in various ways come in contact with programmatic advertising in their work.  We could conclude that it is important to programmatic actors to manage the integrity issue correctly and to be transparent with their consumers, but that they do have interests which often overshadows the issue to varying degrees. We also noted that personal integrity is a complex concept which makes the issue difficult for actors to discuss and deal with in a palpable manner. The study identified the opinion of all actors that there is plenty of room to discuss the issue in to a greater extent than what is being done today.

In today’s schools students enter classrooms with different experiences and knowledge level. In order to promote the development and learning of all pupils, teaching should be adapted to each pupil’s circumstances and needs. According to the Swedish school curriculum (Lgr 11) and the Education Act (2010:800) there is an emphasis to have all students reach the same academic goals and standards. However past research indicates that individual adaption tailored for the individual needs of students in English teaching is considered somewhat average. Based on Vinterek’s (2006) individualization types the aim of this study has been to examine whether and if so, in what way teachers individualize English teaching based on the varying circumstances and needs of pupils. This study also aims to identify what factors teachers’ claim affect their work with individual adaption in teaching, based on Lundgren’s (1972) and Stensmo’s (2008) frame factor theory. Based on a qualitative method with both observations and interviews, two questions have been answered: 1. In what way do three teachers work with individualize English teaching, based on the varying circumstances and needs of each pupil? 2. What factors do teachers consider affects their work with individualization in English teaching? From the outcomes of the observations and interviews the results show that the teachers do work with an individual based education tailored for the individual needs of the pupil’s. The result from this study also shows that the teachers face several difficulties with individualization in English teaching. All of the teachers claim that time and the size of the class are factors that most affect the teaching process with individualization in the classroom.

Syftet med examensarbetet är att studera mobbningsbegreppets förändring i det moderna samhället genom framväxten av det senmoderna samhället. Med utgångspunkt i den kvalitativa metoden idé- och ideologianalys samt i teorier om kollektivet, den ökade individualiseringen, den moderna skolan och den senmoderna skolan behandlas fenomenet mobbning och begreppets framväxt och utbredning i ett perspektiv som grundar sig i den senmoderna skolan och det senmoderna individualiserade samhället. Ett antal högstadieskolors likabehandlingsplaner utgör det empiriska materialet. Analysen av skolornas likabehandlingsplaner i samband med de använda teorierna visar på att mobbningsbegreppets betydelse ökat i omfattning och förändrats. Mobbning har gått från att ha varit ett vetenskapligt formulerat problem till att bli ett akut problem, som ständigt diskuteras i debatter, med krav från högre instanser att varje skola ska utforma en likabehandlingsplan för att förebygga och förhindra mobbning och kränkande behandling. Min slutsats är att det får konsekvenser i form av att den klassiska mobbningen relativiseras i det senmoderna samhället till skillnad från det tidigare moderna samhället p.g.a. den individuella rättigheten att anmäla en händelse som omfattas av all form av kränkande behandling där huvudmannen har ett ansvar att åtgärda.

Då psykisk ohälsa är något som är väldigt omtalat och debatterat i samhället, främst då det framställs som att det skett en ökning av psykisk ohälsa, är det särskilt intressant att undersöka vidare om detta forskningsområde. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån aktuellt forskningsläge undersöka och analysera hur psykisk ohälsa framställs inom internationell forskning mellan år 2004 och 2019. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Medline, SocINDEX för att hitta relevanta artiklar utifrån syftet. Totalt valdes 11 vetenskapliga artiklar ut efter att hänsyn tagits till studiens inklusions och exklusionskriterier. Studiens datamaterial har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som genererade fyra kategorier, vilka även ligger till grund för rubrikerna i resultatdelen. Ett individualistiskt perspektiv användes för att analysera datamaterialet från de vetenskapliga artiklarna. Resultatet visar att barndomen och ungdomstiden har en central betydelse i utvecklingen av psykisk ohälsa. Sociala normer och värderingar har stor betydelse på individens välbefinnande och på synen på psykisk ohälsa. Det är även viktigt med förebyggande insatser för att den psykiska ohälsan inte ska följa med till vuxen ålder. Slutligen visar studierna på ett varierande resultat angående förekomsten av psykisk ohälsa, det visar både på en ökning men också på en stabilisering samt en viss minskning.

Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan även internationellt. Med anledning av förändringar på arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anställningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer på företagsnivå, och de anställda knyts närmare företaget. Då arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt ställs frågan om kollektivet har någon betydelse idag. Med följande bakgrund är ett sjunkande medlemsantal inom facket något som måste ses i en vidare kontext. Uppsatsens syfte är att belysa medlemmars och fackliga företrädares inställning till facket ur följande aspekter: förändring på arbetsmarknaden, förändring på arbetsplatsen samt hur ett mer individualistiskt förhållningssätt påverkar kollektivets betydelse, och hur detta påverkar relationerna mellan fack-medlem-arbetsgivare. Uppsatsens empiriska del utgår från en kvalitativ ansats, där intervjuer genomförts med medlemmar och med fackliga företrädare från tre olika LO förbund samt från Vårdförbundet. Uppsatsens teoretiska del utgår från Lysgaards (2001) teori om arbetarkollektivet. Den framställer arbetarnas underordning och utveckling av kollektivet som skydd mot arbetsgivaren. Förutsättningar för detta är principerna om närhet, likhet och problemsituationsbetingelser. Då tidigare forskning i mångt och mycket argumenterat för att människor idag inte delar de kollektivistiska värdena, indikerar denna studie på att det fortfarande finns ett behov av kollektivet, inte minst i form av trygghet på arbetsmarknaden. Studien pekar på att facket skyddar dem som redan har trygga anställningar, och mer utsatta grupper på arbetsmarknaden, som till exempel bemanningsanställda omfattas inte av fackets skydd. De fackliga företrädarna framhåller vikten av att förhandla bra lokala avtal för att upprätthålla förtroendet för facket, men i själva verket har de väldigt lite att sätta emot, och går istället arbetsgivaren till mötes. Medlemmarna uppskattar hjälp av facket vid löneförhandling, men i andra mer praktiska frågor vänder man sig hellre till chefen. Facket tenderar att bli något man tar hjälp av först när problem inträffar. De fackliga kärnfrågorna, lön och trygghet, är de faktorer medlemmarna först och främst vill att facket tillgodoser. / Program: Magisterutbildning med inriktning arbetsvetenskap

The aim of this Master's thesis is to analyze the relation between the discursive formation and the optical formation in the public library-apparatus. An ongoing individualization process in the library field and in society at large is used as a backdrop in the analysis. Discourse analysis is used as a method to explore the main Swedish library periodicals Biblioteksbladet, Bibliotek i Samhälle and DIK-forum. All issues from the years 1999 and 2009 have been used as material. The main analytical instruments applied in the analysis of this material are Michel Foucault's terms dispositive, apparatus and diagram. My analysis results in the identification of an individualization diagram which organizes the public library discourse and the public library space planning. This can be observed in the way the library discourse has an intensified focus on the user as a free individualistic subject and in the conveyed understanding of knowledge as relative and individual. The structure of the library space also follows an individualistic organization with an emphasis on flexibility and diversity of use. This may result in a diffuse understanding of how the library should be used. It could also become more difficult for the public libraries to claim legitimacy in society.

BAKGRUND:I vår bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gällande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkt i vår undersökning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vår undersökning utgår vi ifrån en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi använt oss av är intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i år F-6 intervjuats.RESULTAT:Vår undersökning visar på att pedagoger till stor del använder sig av lärobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I år F-2 förekommer en större variation av arbetssätt, än det gör i årskurs 3-6. Anledningen till detta är främst tidsbrist och den trygghet det innebär att arbeta efter en lärobok. Det har även framkommit att samtliga pedagoger vill utveckla sin matematikundervisning och skulle vilja få fler redskap och mer förberedelse för att kunna göra detta, genom till exempel vidareutbildning.

<p>Denna uppsats behandlar ämnet facket och individualisering. Den specifika frågeställningen är: hur påverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgångspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem är den ökade tron på individens betydelse.</p><p> </p><p>För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter på fackföreningsrörelsen har sex företrädare för olika fackföreningar intervjuats. Utifrån teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen.</p><p> </p><p>Teoriavsnittet är indelat i fem olika teman med rubrikerna, självständiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrågasättande attityd, en generationsfråga och slutligen temat flexibilitet. Rubrikerna är kopplade till teoretiska resonemang, som rör individualiseringen, främst genom Ulrich Beck, Anthony Giddens, Ronald Inglehart och Adrienne Sörbom. Vi får bland annat ta del av teorier kring den självständiga individen och dess olika konsekvenser och uttryck.</p><p> </p><p>I resultatdelen visar jag, genom en analys av respondenternas berättelser och resonemang, några möjliga konsekvenser av individualiseringen för fackföreningsrörelsen. Den individuella lönesättningen är enligt respondenterna ett exempel på hur facket bemöter individualiseringen. Genom den individuella lönesättningen får en mer aktiv medlem ett större spelrum.</p><p> </p><p>I slutdiskussionen konstateras att individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen. Individer vill i högre grad se nyttan med facket eftersom det idag reflekteras över, i allt högre grad, medlemskapets innebörd. Vilket är en effekt av det större ansvar människan uppfattar sig ha över sitt liv och livssituation. Särskilt viktigt blir det för facket att ha en fungerande kommunikation där innebörden av ett fackligt medlemskap blir tydligt eftersom teori och empiri visar på att individer i högre grad idag vill kunna värdera och tolka sitt medlemskap. Men en kommunikation där innehållet inte känns relevant är lönlöst. I slutdiskussionen resoneras det därför även ikring vilka innehållsförändringar i facket som skulle vara relevanta utifrån individualiseringsperspektivet.</p>