This paper aims at examining the distribution of income, from labour, business and capital, in Stockholm during the period from 1870–1914. The main source material consists of population records, with income data for all tax payers, and the investigation is limited to three observation years; 1870, 1893 and 1914. The results show a slow general equalization of incomes (with aggregate data), especially so in the period from 1870–1893, and this is coinciding with a reduction of income share for the top 10 percent. The results do however show a growing inequality in income shares between men and women (with decomposed data), where women’s share declined throughout the whole period from 1870–1914.

For the largest part of the 20th century a majority of all married women in Sweden worked as unpaid houseworkers. Although time-consuming and filled with much drudgery, little attention was brought to their work. The aim of this study is to examine what strategies a key actor, the National Association of Swedish Housewives Societies (NASHS), worked according to in order to increase the efficiency and status of unpaid housework, and how the strategies of the association were affected by their idea of the houseworker – the housewife. The study looks closer at the ideological foundations and goals of the NASHS, what activities they conducted at the local level in order to achieve their goals and how NASHS’s idea of the housewife and the industrialization of housework changed over time. The study is limited to the period 1926 to 1968.Housework was industrialized during the 20th century through household technology. The technology simplified housework and eliminated drudgery. However, it did not reduce married women’s housework hours. The study shows how NASHS actively tried to increase efficiency by promoting rationality and new technology in articles and through activities at the local level. Although, one of the greatest conclusions of the study is that NASHS on its own contributed to the conservation of housework hours. The association constructed an ideal that forced housewives to work more and do better in order to give their children a good upbringing and a satisfying childhood. Time saved by technology was supposed to be spent on other chores, such as raising the standard of living and becoming a better mother. The result thus makes an important contribution to the research of the industrialization of housework by relating a key actor to the development.

In this case study, migration to and from Kristinehamn during the years 1840, 1865 and 1866 is examined. This time period is characterized by significant changes in form of urbanization, increased communication opportunities, changed business legislation and an incipient industrialization. With help of moving lengths from the church archives in Kristinehamn, migration patterns will be mapped due to a quantitative method. Information concerning the migrants' age, titles and moving company is reported. Migrants are also categorized based on how far they moved and on how long they stayed in the city. The survey has elements of a qualitative method as interpretation of the results is made with support of existing migration theories and previous research. The aim of this study is to investigate how the migration patterns changed during this time and to seek reasonable explanations for the demographic changes that can be shown through migration trends. The results show that the migration patterns change, in various aspects, between the different investigated time periods. For example, the proportion of family migrants had increased, and the distance of migration was stretched in the later period. The findings in this study also point at differences in migration patterns due to social affiliation.

Children have always worked. Long before the industrial breakthrough and labour saving mechanical capital, children was an indispensable part of the production process, not at least in the household- and rural organization of work. However, with the industrial age came new possibilities for children and youth to work outside the household structure and sell their labour at markets rates. Herby, more than ever before, children hade the prospect of enring money and become a secondary breadwinner, next to the household’s primary provider of income. The research on the subject has to this point been focused conventional sources - such as government reports and factory inspections – and turned a blind eye to the main characters of the history of child labour, namely the children. Hence, the main purpose of this essay is to turn the methodological convention on its head and give attention to the household, in respect to child labour, and provide the children themselves with subjectivity and a historical voice. This will be done mainly through a micro historical study of the households social and economic prerequisites as determinants to at what age children started to work.

I Sverige står de offentliga upphandlingarna för cirka 625 miljarder kronor per år. För att styra de offentliga upphandlingarna mot politiska mål har regeringen tagit fram en nationell upphandlingsstrategi som bland annat beskriver hur offentliga upphandlingar kan främja innovation och alternativa lösningar för att öka produktiviteten. Inom exempelvis anläggningsbranschen har utredningar visat en låg ökning i produktivitet jämfört med den tillverkande industrin. En stor del av anläggningsarbetena upphandlas av offentliga beställare vilket innebär att potential finns att påverka entreprenörernas produktivitet. För att öka produktiviteten föreslås industrialiserade metoder. Slutprodukterna är dock komplexa och för att minska komplexiteten anser litteraturen att både processer och produkter bör standardiseras. Syftet med studien var att undersöka hur offentliga upphandlingar kan främja industrialisering inom anläggningsbranschen och utfördes som en fallstudie på myndigheten Trafikverket. Trafikverket upphandlar årligen för cirka 40 miljarder kronor och är därmed Sveriges största beställare av infrastruktur. Trafikverkets Beställar- och upphandlarstrategi innehåller bland annat strategin industriell produktion. I och med detta finns potential att påverka entreprenörerna att använda industriella produktionsmetoder och därför ansågs myndigheten lämplig att undersöka i den här studien. Tolv upphandlingar undersöktes och datainsamlingen utfördes genom 35 kvalitativa intervjuer med upphandlare, projektledare och entreprenörer. Intervjuerna analyserades genom kodning för att underlätta jämförelse samt för att möjliggöra kvantifiering av svaren. En slutsats är att oavsett om upphandlingen är tänkt att främja industrialisering eller inte, försöker entreprenörerna alltid arbeta industriellt. Detta visas i två fall där entreprenören ansåg att förutsättningar för industrialisering saknas, trots detta användes industriella arbetsmetoder. Vidare är den största påverkande faktorn för industrialisering paketering av liknande objekt eftersom detta skapar återupprepningseffekter. Faktorer som däremot hindrar industrialisering är Trafikverkets regler och styrning, konstruktionens utformning samt variationer i omgivningen. Intervjuerna visade även varierande kunskapsnivå gällande begreppet industriell produktion samt en diskrepans mellan Trafikverkets och entreprenörernas uppfattning gällande vilka främjande faktorer som upphandlingarna skapat. Förbättringsförslagen består av tre delar och handlar om att skapa intern samsyn gällande begreppet industriell produktion genom att standardisera arbetssättet och arbeta med ständig utveckling genom erfarenhetsåterföring. Vidare bör Trafikverket beakta interna förutsättningar för att exempelvis öka entreprenörens frihetsgrader samt utreda vilka verksamhetsområden samt vilka konstruktioner som är mer lämpliga för industrialisering. Slutligen rekommenderas att inkludera entreprenören tidigt i processen, exempelvis genom marknadsdialoger för att öka kunskapsnivån genom erfarenhetsåterföring från tidigare projekt samt för att skapa dialog kring begreppet industriell produktion.

I den här uppsatsen har jag analyserat hur den svenska polisen har byggts upp under industrialiseringen av landet- ca 1850–1930 - och fram till 1965.Under den historiska processen har samhällsstrukturerna i hög grad förändrats, och så har också synen på brott och straff. Med den större processen – den generella utvecklingen i Sverige – som bakgrund, har jag analyserat enlokalhistoria; hurBodens stads polisorganisation sett ut och utvecklats. Mitt syfte var att förklara och förmedla det förflutna, därför har jag huvudsakligen använt mig av en historisk metod. Teoretiskt har mina utgångspunkter varit rutinaktivitetsteorin och strainteorin.Studiens viktigaste resultat är att det skett en förskjutning från avskräckande straff baserade på hämnd från samhällets sida, till förebyggande åtgärder som bygger på samhällelig involvering på såväl makro- som mikronivå...

I denna uppsats undersöks den sociala rekryteringen till det svenska prästerskapet mellan åren 1826 och 1970. Forskningsproblemet är rotat i en bred metodologisk diskussion kring vad som egentligen utgör de historiska förutsättningarna för social rörlighet och vilket sätt som fungerar bäst för att komma fram till detta. En stor skiljelinje i den samtida forskningen gäller huruvida stora förändringar av samhället så som industrialisering och byggandet av en välfärdsstat över huvud taget påverkar förutsättningarna för uppåtgående social mobilitet.Uppsatsen undersöker social rekrytering genom tillämpningen av biografiska matriklar där präster är intecknade. Måtten på rörlighet som tillämpas ser till olika spridningar av efternamn och yrkesstatus hos prästernas föräldrar. Skiljelinjen i forskningsläget uttrycks som två olika teorier, Industrialiseringsteorin och Lagen om mobilitet. Den första menar att det går att förvänta sig markanta förändringar i den sociala rörligheten från och med industrialisering och den senare slår fast att social rörlighet är konstant över tid och okänslig för stora förändringar i samhället.Måtten som appliceras i uppsatsen erhålls från förespråkare av de två teorierna, dels för att jämföra måtten i sig och dels för att knyta samman metodologiska ansatser med hypoteser som jämte uppsatsens syfte får styra undersökningen. Resultatet visar att statliga reformer förknippade med industrialisering så som skiftesreformer har en avgörande effekt på materialet, men det står också klart att förändringar i själva samhällsyrket präster besitter också påverkar resultatet. Utöver detta står det också klart att social rörlighet i form av ökad representation av samhällsklasser sker oberoende av samhällsreformer sakta och konstant. Slutsatsen är att industrialisering har en tydlig effekt på social rörlighet men att rörligheten inom det svenska prästerskapet inte går att förklara ordentligt utan att ta hänsyn till utvecklingen av deras samhällsyrke. / The following essay explores the recruitment of Swedish priests between the years 1826 and 1970. The research problem stems from a broad methodological discussion among researchers concerned with what the historical preconditions for social mobility are, and how we are supposed to go about gauging it. A clear fault line between researchers concerns the impact of industrialization and the derivatives of it on social mobility, and whether historical change of this type actually influences upward social mobility at all.The source material utilized consists of biographical records on Swedish priests, using the data provided by these, the study measures social mobility by comparing the representation of surname groups and class attainment in the priest population over time. The identified fault in previous research is expressed by its division into two distinct theories: The Industrialization thesis and The law of mobility. The first theory states that changes in the rate of social mobility occurs in conjunction with industrialization and the latter states that the rate of mobility is constant over time.The applied measurements are procured from vocal supporters of both theories, partly in order to develop reasonable hypotheses for the essay, and partly to compare the measurements themselves. The results show that societal reforms associated with industrialization, explicitly those introduced by the government such as the rationalization of agriculture during the 19th century have a crucial effect on the distribution of surnames and class status. On the other hand, this change was slow and remarkably constant over longer time periods. The conclusion is that industrialization and its derivatives have a significant effect on social mobility, but that the mobility among the Swedish priesthood cannot be properly explained without taking the transformation that the role of priest underwent during the observed period.

Detta är en historisk litteraturstudie av en förändring i Sveriges mansideal under sekelskiftet. Författaren har uppmärksammat en destruktivitet i dagens sociala manskultur inom fotboll och annan lagsport, där en exkluderande och våldsfrämjande mansnorm råder. Hon söker svar på hur det gick till när kyrkans inflytande på manlig fostran minskade och hur detta har samband med att fotbollen etablerades i Sverige.    I arbetet studeras vad som hände med det kristna mansidealet när män på grund av den industriella och vetenskapliga revolutionen flyttades från kyrka och hushåll till fabriker, byggarbeten och akademier. Studien omfattar även hur fotbollen gjorde entré bland de unga männen när fäderna inte längre fanns närvarande i landets hushåll. Arbetet ger en grundläggande inblick i det socioekonomiska samhällets uppkomst och konsekvenser, en ny uppdelning mellan de binära könen samt vad som gick män förlorat när samhällsstrukturen förändrades under den industriella och vetenskapliga revolutionen.    Studien lutar sig mot begreppen sekularisering och hegemonisk maskulinitet. I arbetet framgår att män hamnade i utanförskap och minskat maktinflytande då de separerades från kyrka och hushåll. Framför allt män i arbetarklassen fick utstå ett förtryck där de dagligen förnedrades i sin samhällsposition. Fotbollen introducerades av medelklassen som ett sätt att fostra arbetarklassens unga män då dessa uppfattades som lösaktiga och ovårdade. Snart blev fotbollen en plats som ersatte utanförskapet och förtrycket med klassöverskridande manlig gemenskap och som stärkte mäns självförtroende genom att bekräfta en fysisk överlägsenhet.

Examensarbete är den avslutande delen i utbildningen till Civilingenjör, arbetets omfattning är 20 poäng av de totalt 180 poäng som utgör utbildningen. Examensarbetet har utförts på Sapa Automotive i Vetlanda.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en utvecklingsmetod som Sapa Automotive kan använda sig av vid sina utvecklingsprojekt, gällande själva konstruktionsarbetet, av takräcken till bilindustrin. Sapa Automotive är specialiserade inom produktutveckling och tillverkning av komponenter och system baserade på strängpressade aluminiumprofiler för fordonsindustrin. En av Sapa Automotives affärsidéer är erbjuda kunderna utveckling av takräck till personbilar. I dessa projekt tar Sapa Automotive på sig att utifrån givna designförutsättning utveckla de ingående komponenterna och sedan industrialisera den färdiga konstruktionen. Resultatet av examensarbetet var en manual som Sapa Automotive kan använda sig av vid kommande utvecklingsprojekt. Manualen innehåller CAD-metodik, dokumentationsmallar, konstruktionsriktlinjer och toleranskedjeblankett. Och även en beskrivning på hur konstruktören själv kan utföra sina egna FEM-beräkningar direkt i CAD-verktyget. / The master thesis is the final part of the Master of Science education, the thesis extent 20 points of the total 180 that the educations contains of. This master thesis has been done at Sapa Automotive in Vetlanda. The aim with the thesis was to develop a method that describes how Sapa Automotive should work in their development project, concerning the design work, of roof rails to the automotive industry. Sapa Autototive is specialized within product development and manufacturing of components containing extruded aluminum profiles to the automotive industry. One of the business areas is design and manufacturing of roof rails for passenger cars. In this projects Sapa Automotive handles the design of the parts that the roof rail is build and they also handles the industrialization of the finished design. The result of the master thesis was a guidebook that Sapa Automotive could use in their upcoming development project. The guidebook contains CAD-methods, documentation forms, design guidelines and tolerance chain form. And also descriptions on how the designer can do his/her own FEA-calculations in the CAD-program.

No description available.