Riskhantering har blivit viktigare än någonsin och med allt mer komplexa flöden ökar riskerna exponentiellt. Med rätt verktyg och metoder kan risker reduceras eller elimineras. Den petrokemiska industrin hanterar farliga ämnen och är en av de mest riskfyllda branscherna. Olyckor är näst intill oundvikligt och konsekvenserna kan vara katastrofala. Med en genomtänkt riskhantering kan företagen säkerställa hanteringen av farligt gods. Syftet med studien är att studera riskhantering inom den petrokemiska produktionen. För att uppfylla studiens syfte har en huvudforskningsfråga formulerats: Hur bör risker inom hantering av petrokemiskt produktion utformas med utgångspunkt från utifrån operationella aspekter? Målet är att öka förståelsen av och få kännedom om riskhanteringsprocessen samt att utveckla grundprinciper för kommande riskhanteringsarbete. Den metod som har används för studien är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt dokumentation. Den insamlade empirin visar att riskhantering är något som bör vara en integrerad del i företagen. Processen är tidskrävande men är en viktig del för företagen för att nå sina affärsmål samt möjliga marknadsandelar. Det som gör att företag inte har tillämpat någon form av riskhantering är ekonomiska faktorer och bristande kompetens. Det existerar ett flertal olika riskhanteringsmodeller, men den vanligaste formen är att hantera sina risker genom riskidentifiering, riskanalys och åtgärder. Andra vanliga modeller är HAZOP, FMEA och WHAT-IF.

<p>Kreativitet och kulturella produkter får allt större betydelse i tillväxtekonomin. Det som skiljer den kulturella industri från andra, är bland annat den kreativa medarbetaren som känner ett stort intresse för det den arbetar med. Den kreativa medarbetaren har egna visioner och mål som denne strävar efter vilket kan uppfattas vara ett problem för företaget att leda medarbetaren i samma riktning som företagets visioner och mål. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den kreativa medarbetaren leds samtidigt som dennes kreativitet bibehålls. Vi har tagit fram en modell som behandlar samverkan mellan ledarens påverkan på vision och uppfattad kreativitetsmiljö, organisationskultur och den kreativa medarbetaren. Denna modell visar på hur den kreativa medarbetaren leds inom den kulturella industrin. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har gjorts på två företag inom musikbranschen där modellen testas i praktiken. Resultatet av undersökningen visar på att modellen stämmer överens med hur det fungerar i verkligheten. Att leda en kreativ medarbetare förutsätter att hänsyn bör tas till den frihet denne behöver för att bibehålla sin kreativitet. Den kreativa medarbetarens intresse för företagets kulturella produkt är av betydelse för att medarbetaren ska kunna relatera till företagets vision som leder denne till att arbeta i samma riktning som företaget.</p>

Kreativitet och kulturella produkter får allt större betydelse i tillväxtekonomin. Det som skiljer den kulturella industri från andra, är bland annat den kreativa medarbetaren som känner ett stort intresse för det den arbetar med. Den kreativa medarbetaren har egna visioner och mål som denne strävar efter vilket kan uppfattas vara ett problem för företaget att leda medarbetaren i samma riktning som företagets visioner och mål. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den kreativa medarbetaren leds samtidigt som dennes kreativitet bibehålls. Vi har tagit fram en modell som behandlar samverkan mellan ledarens påverkan på vision och uppfattad kreativitetsmiljö, organisationskultur och den kreativa medarbetaren. Denna modell visar på hur den kreativa medarbetaren leds inom den kulturella industrin. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har gjorts på två företag inom musikbranschen där modellen testas i praktiken. Resultatet av undersökningen visar på att modellen stämmer överens med hur det fungerar i verkligheten. Att leda en kreativ medarbetare förutsätter att hänsyn bör tas till den frihet denne behöver för att bibehålla sin kreativitet. Den kreativa medarbetarens intresse för företagets kulturella produkt är av betydelse för att medarbetaren ska kunna relatera till företagets vision som leder denne till att arbeta i samma riktning som företaget.

Hållbarhetsredovisningar är ett verktyg företagen använder sig av vid redovisning av deras hållbarhetsarbete inom tre dimensioner vilka är de sociala, miljömässiga och ekonomiska. I studien som utförts kommer fokuset endast att ligga på den miljömässiga dimensionen. Problemet som finns i hållbarhetsredovisningar är att det inte existerar några faktiska lagar och regelverk för vad redovisningen ska innehålla. Således är det möjligt att den har ett undersyfte att från företagens sida istället bestyrka legitimiteten. Det enda som företagen måste förhålla sig till när de upprättar sina hållbarhetsredovisningar är någon av de riktlinjer som finns, vilket exempelvis kan vara Global Reporting Initiative (GRI). Bristen på tydliga lagar och regelverk för upprättandet av hållbarhetsredovisningar kan slutligen resultera i en tolkningsproblematik. Syftet med denna studie var att belysa denna problematik och öka förståelsen angående om, och i så fall hur företagen kan strategiskt manipulera innehållet i sina redovisningar för att informationen ska tolkas positivare än vad den i verkligheten är. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metod använts. Med denna metod som grund har en dokumentanalys utförts som har i en fallstudie analyserat tre stora företags hållbarhetsredovisningar inom den tunga industrin. Samtliga av de analyserade företagen upprättade sina hållbarhetsredovisningar enligt GRI:s riktlinjer. De teorier som studien har som utgångspunkt är intressentteorin, signalteorin, legitimitetsteorin. Utöver detta är även begreppen GRI, Corporate Social Responsibility (CSR), hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning och legitimitetsstrategier centrala för att uppfylla denna studies syfte. I den empiri som sedan presenterades med hjälp av studiens analysmodell har nio strategier identifierats vid företagens redovisning av negativ miljömässig information. Dessa strategier ger en antydan om att företagen använder sig av strategier för att försköna den negativa information som de kommunicerar ut. Empirin har således styrkt den tidigare forskning som denna studie baserats på eftersom flera av de identifierade strategierna även har funnits i andra företag i andra branscher. Det tillägg till tidigare forskning som empirin kan bidra med är ytterligare en strategi som de analyserade företagen använder sig av.

The tourism industry is one of the fastest growing industries in the world and the growth of tourism in the northernmost county of Sweden, Norrbotten, has been evident in recent years. With this rapid growth within tourism in Norrbotten, a reflection arises of why tourism is increasing to this extent. Therefore, this study’s purpose was to get a better understanding of what the core of exclusiveness is for tourism in Norrbotten and how tourism can flourish and grow while keeping the place unique and exclusive. In order to fulfill this purpose, two research questions were stated as follows: “What features make tourism in Norrbotten exclusive?” and “How can tourism in Norrbotten grow without risking overcrowding?”.    To answer these questions, a frame of reference was established based on the previous literature within the subject. The study conducted a qualitative approach which allowed the authors to collect data through semi-structured interviews. The two interviews were conducted with two organizations located in Norrbotten County. Swedish Lapland and Pine Bay Lodge. By interviewing one person from each company, the authors received relevant information that gave a better understanding regarding the study. Thereafter, a comparison between frame of reference and the collected data could be done. The results suggested that it is of utmost importance to have a strategy regarding overcrowding. Furthermore, it could be stated that the nature and natural assets Norrbotten possess, is a key for success. Nevertheless, the importance of providing the tourist with excellent hospitality cannot be forgotten, as this creates an even higher feeling of exclusiveness. / Turism industrin är en av de snabbast växande industrierna i världen och tillväxten av turism i Sveriges nordligaste län, Norrbotten, har varit tydlig under de senaste åren. Detta skapar en nyfikenhet kring varför turismen i just Norrbotten har ökat i denna utsträckning. Därför var syftet med denna studie att få en djupare förståelse för vad kärnan inom turismen i Norrbotten är, samt hur turismen kan blomstra och växa samtidigt som platsen fortsätter vara unik och exklusiv. För att kunna besvara detta syfte tillämpades två forskningsfrågor; “Vilka faktorer gör turismen i Norrbotten exklusiv? samt “Hur kan turismen i Norrbotten växa utan att riskera att bli överbefolkat?”   För att kunna besvara dessa frågor framtogs en referensram som är baserad på tidigare vetenskaplig litteratur inom ämnet. Denna studie var av kvalitativ sort vilket bidrog till att författarna kunde samla in data genom semistrukturerade intervjuer av två företag. Intervjuerna hölls med en organisation och ett företag som är belägna i Norrbotten, nämligen Swedish Lapland och Brändökonferens &amp; Fritidsby. Genom att intervjua dessa två företag kunde författarna samla in relevant information som var till stor hjälp för studien. Den insamlande data från intervjuerna jämfördes med teorierna i referensramen. Detta utgjorde grunden för resultatet och de slutsatser som kunde dras. Jämförelsen visade att det är ytterst viktigt att ha en strategisk plan för hur man ska hantera att platser kan bli överbefolkade i framtiden. En annan slutsats som också kunde dras var att naturen och de naturtillgångar som Norrbotten innehar är en viktig och avgörande faktor för turismen. Slutligen är det avgörande att förstå hur viktigt det är att erbjuda ett värdskap utöver det vanliga, eftersom detta skapar en ännu starkare känsla av exklusivitet.

Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap kring varför medlemmarna i Oatlys brand community engagerar sig i communityn och hur de värderar information som kommer från Oatlykontra från externa källor. Studien syftar även till att undersöka om medlemmarnas konsumtionsbeteenden påverkas av negativ information de får om Oatly. Det empiriska materialet bygger på medlemmar i Oatlys brand community på Instagram och samlades in genom två fokusgruppsdiskussioner. Studien har visat att medlemmarna engagerar sig i communityn för att tillfredsställa behov av gemenskap, identitet, och information samt att medlemmarna värderar information från Oatly som pålitlig och positiv medan de värderar externa källors informationsom felaktig och opålitlig. Ännu en av slutsatserna från studien är att deltagarna i communityntolkar budskap utifrån en gemensam tolkningsram. Vidare visade studien att mer lojala medlemmar uppgav att de ökade sin konsumtion i mötet av negativ information om Oatly.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur ett projektteam agerar för att främja och upprätthålla kreativiteten inom en kreativ industri, där kreativitet är den drivande faktorn. För att kunna besvara syftet har frågeställningarna Vad upplever projektmedlemmarna influerar deras kreativitet? Och Hur arbetar de med för att främja och bibehålla kreativiteten? Använts. Uppsatsens empiriska material bygger på 8st kvalitativa intervjuer som sedan behandlats med en tematisk analys som resulterade i tre stycken teman, Kreativitet är ju ett samarbete, Svårt att uppfinna hjulet på tre dagar samt Den egna begränsningen för kreativitet  Resultatet av studien påvisar att gruppens trygghet är en avgörande faktor för att kunna främja och bibehålla kreativitet i en projektgrupp. Utöver den psykologiska tryggheten så går det att influera kreativiteten på grupp och individ nivå samt att projektet i sig sätter upp ramar för kreativiteten.  Nyckelord: Kreativitet, kreativa industrin, psykologisk trygghet, Self- determination theory .

Aim: The purpose of this study is to generate a comprehensive understanding of young women in order to identify primary factors of motivation. The focal point is on how employers in the IT industry can face the work-related needs.Three question formulations are framed to be able to cope a comprehensive understanding.  Method: The empirical evidence of this study is based on eight semi-structured interviews with women within generation Z operating in the IT industry.   Result &amp; Conclusions: The results of the study indicate that career path, responsibility and accomplishment are considered important inner motivation for women (Gen Z) working in a male-dominated IT industry. Confirmation and good communication with the employer manifest as the most important external motivation. Equality in the workforce promote stronger motivation for women, which indicate that employers can revise work environment with pronounced masculine indications to retain women in the IT industry.  Contribution of the thesis: The study contributes with a better understanding of young female working in a male-dominated environment.  Suggestions for future research: Since Generation Z initiate enter the labor market the quantity of Generation Z in the workforce will increase in a matter of time, future research can resemble internal and external motivation factors.

Global Warming is accelerated by human activity since the industrial revolution. We are currently experiencing the 4th industrial revolution with recent breakthroughs and rapid developments in digitalization, Industry 4.0 and Internet of Things (IoT). The environmental impact of the information and communication technology (ICT) industry will increase up to 3.9 % of the global environmental impact by 2030. At the same time, ICT products are able to avoid environmental impacts by almost ten times their impact. The ICT industry is undergoing a transformation influenced by scientific research and industry standards initiatives that support developments of European policies and directives, as well as increasing user demand for environmentally friendly products. As a consequence, companies are required to account and report environmental impacts along their value chain and reduce impacts by implementing environmentally conscious design such as EcoDesign.  However, integration among companies in the sector is insufficient. This is partly due to the complexity and lack of experience in accounting and reporting greenhouse gas emissions and implementing EcoDesign tools. Additionally, research on the life cycle environmental impacts of ICT companies and products is limited. Therefore, this study aims to minimize the gap between research and practice by assessing the carbon footprint of an Internet Service Provider (ISP), calculating the carbon footprint of a residential router from a life cycle perspective and exploring reduction potentials through the application of EcoDesign.  The assessment of the value chain carbon footprint of the ISP identifies that roughly 74 % is attributed to the so called indirect emissions (Scope 3), in particular category 3.11, the use of products. This is also reflected in the carbon footprint of the router. Since it is constantly in operation mode, the use phase causes up to 90 % of its carbon footprint. Different carbon footprint reduction scenarios are explored, showing that reductions are achieved through the use of new manufacturing methods, recycled materials, low-power technology, green electricity and changes in user behavior. It is concluded that EcoDesign is useful to reduce the carbon footprint of a residential router and Scope 3 of an ISP. Therefore, companies in the ICT industry that aim to reduce their carbon footprint are advised to use EcoDesign in combination with complementary environmental impact assessment tools. / Den globala uppvärmningen påskyndas av mänsklig aktivitet sedan den industriella revolutionen. Vi upplever för närvarande den fjärde industriella revolutionen med de senaste genombrotten och den snabba utvecklingen inom digitalisering, industri 4.0 och „sakernas internet“. Miljöpåverkan från informations- och kommunikationsteknikindustrin (IKT) kommer att öka upp till 3,9 % av den globala miljöpåverkan fram till 2030. Samtidigt kan IKT- produkterna undvika miljöpåverkan med nästan tio gånger sin påverkan. IKT-industrin genomgår en omvandling som påverkas av vetenskaplig forskning och initiativ för industristandarder som stöder utvecklingen av EU:s politik och direktiv, samt av den ökande efterfrågan på miljövänliga produkter. Som en följd av detta måste företagen redovisa och rapportera miljöpåverkan längs hela värdekedjan och minska påverkan genom att införa miljömedveten design, t.ex. ekodesign.  Integrationen mellan företagen i sektorn är dock otillräcklig. Detta beror delvis på komplexiteten och bristen på erfarenhet när det gäller redovisning och rapportering av växthusgasutsläpp och genomförande av EcoDesign-verktyg. Dessutom är forskningen om IKT-produkters miljöpåverkan under hela livscykeln begränsad. Denna studie syftar därför till att minska klyftan mellan forskning och praktik genom att bedöma koldioxidavtrycket hos en Internetleverantör, beräkna koldioxidavtrycket hos en router för hushållsbruk ur ett livscykelperspektiv och undersöka möjligheterna till minskning genom tillämpning av EcoDesign.  Bedömningen av Internetleverantörens koldioxidavtryck i värdekedjan visade att 74 % av koldioxidutsläppen hänförs till de så kallade indirekta utsläppen (scope 3), särskilt kategori 3.11, användning av produkter. Detta återspeglas också i routerns koldioxidavtryck. Eftersom den ständigt är i drift är det användningsfasen som står för upp till 90 % av dess koldioxidavtryck. Olika scenarier för att minska koldioxidavtrycket undersöks och visar att minskningar kan uppnås genom användning av nya tillverkningsmetoder, återvunnet material, energisnål teknik, grön el och förändringar i användarnas beteende. Slutsatsen är att EcoDesign är användbart för att minska koldioxidavtrycket från en router för bostäder och Scope 3 för en internetleverantör. Därför rekommenderas företag inom IKT-branschen som vill minska sitt koldioxidavtryck att använda EcoDesign i kombination med andra verktyg för miljökonsekvensbedömning.

Research question: How does the industrial company Scania work to get more women in leadership positions? Purpose: The purpose of this work is to describe how companies in a male-dominated industry can work to get a higher share of female leaders. Method: This survey was based on a deductive approach with a qualitative method. Theories have been obtained primarily from scientific articles and the empirical part has been collected through interviews from the companies Wiminvest and Scania. Conclusion: The conclusions the study came up with was different elements that companies in male-dominated industries can work with to get a higher share of female leaders. The first thing that companies can do is to join the project BON or similar projects to work on this issue. They can work with workshops and lectures to disseminate knowledge about the topic. Companies can also create a central function with the responsibility to control the equality work in the organization. They can also work on creating clear goals in terms of gender equality in the company. Companies in this industry can work on to bring more mentors and role models through different communication channels and to design career plans and development opportunities for women. A talent pool or something similar for women can be helpful to create where women can have a valuable network and thereby find mentors and role models. Companies can work with reviewing their recruitment process by, for example, to advertise all positions, for a longer period, try to have an equal distribution of men and women at the recruitment for managerial positions and create a clearer profile of requirements. / Frågeställning: Hur arbetar industriföretaget Scania för att få in fler kvinnor i ledande positioner? Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva hur företag inom en mansdominerad bransch kan arbeta för att få in en högre andel kvinnliga ledare. Metod: Denna undersökning har utgått från en deduktiv ansats med en kvalitativ metod. Teorier har inhämtats främst från vetenskapliga artiklar och empiridelen har insamlats med hjälp av intervjuer från företagen Wiminvest och Scania. Slutsats: De slutsatser som studien kom fram till var olika faktorer som företag i mansdominerade branscher kan arbeta med för att få in en högre andel kvinnliga ledare. Det första som företagen kan göra är att gå med i liknande projekt som BON för att arbeta med denna fråga. De kan arbeta med workshops och föreläsningar för att sprida kunskap om ämnet. Företagen kan även skapa en central funktion som har till ansvar att styra jämställdhetsarbetet i organisationen. De kan även arbeta med att skapa tydliga mål när det gäller jämställdheten i företaget. De kan även arbeta med att skapa tydliga mål när det gäller jämställdheten i företaget. Företagen inom denna bransch kan arbeta med att få in fler mentorer och förebilder genom olika kommunikationskanaler samt utforma karriärplaner och utvecklingsmöjligheter för kvinnor. En talangpool eller något liknande för kvinnor kan vara bra att skapa där de kan få ett värdefullt nätverk och därigenom hitta mentorer och förebilder. Företagen kan arbeta med att se över sin rekryteringsprocess genom att till exempel annonsera ut alla tjänster under en längre tid, försöka ha en jämn fördelning av män och kvinnor vid tillsättning av en chefsposition samt skapa en tydligare kravprofil.