Sammanfattning Sammanfattning - ”Hur kvinnor ska lyckas ta sig fram i en mansdominerad bransch” Datum:  2014-05-27 Nivå:  Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST,  Mälardalens Högskola Författare:  Evelina Ljungman Agnes Åström  910906  901118 Titel: ”Hur kvinnor ska lyckas ta sig fram i en mansdominerad bransch” Handledare: Angelina Sundstöm Nyckelord: ”kvinnligt ledarskap”, ”glastak”, ”kvinnor i industrin”, ”kvinnor i toppositioner” Frågeställning: Hur arbetar industriföretaget Scania för att få in fler kvinnor i ledande positioner? Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva hur företag inom en mansdominerad bransch kan arbeta för att få in en högre andel kvinnliga ledare. Metod: Denna undersökning har utgått från en deduktiv ansats med en kvalitativ metod. Teorier har inhämtats främst från vetenskapliga artiklar och empiridelen har insamlats med hjälp av intervjuer från företagen Wiminvest och Scania.    Slutsats: De slutsatser som studien kom fram till var olika faktorer som företag i mansdominerade branscher kan arbeta med för att få in en högre andel kvinnliga ledare. Det första som företagen kan göra är att gå med i liknande projekt som BON för att arbeta med denna fråga. De kan arbeta med workshops och föreläsningar för att sprida kunskap om ämnet. Företagen kan även skapa en central funktion som har till ansvar att styra jämställdhetsarbetet i organisationen. De kan även arbeta med att skapa tydliga mål när det gäller jämställdheten i företaget. De kan även arbeta med att skapa tydliga mål när det gäller jämställdheten i företaget. Företagen inom denna bransch kan arbeta med att få in fler mentorer och förebilder genom olika kommunikationskanaler samt utforma karriärplaner och utvecklingsmöjligheter för kvinnor. En talangpool eller något liknande för kvinnor kan vara bra att skapa där de kan få ett värdefullt nätverk och därigenom hitta mentorer och förebilder. Företagen kan arbeta med att se över sin rekryteringsprocess genom att till exempel annonsera ut alla tjänster under en längre tid, försöka ha en jämn fördelning av män och kvinnor vid tillsättning av en chefsposition samt skapa en tydligare kravprofil. / Abstract Abstract-  “How women should manage to advance in a male-dominated industry” Date:  2014-05-27 Level:  Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution:  School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:  Evelina Ljungman Agnes Åström  910906  901118 Title: “How women should manage to advance in a male-dominated industry” Tutor: Angelina Sundström Keywords: ”female leaders”, ”glass cliff”, ”women in industry”, “women in top positions” Research question: How does the industrial company Scania work to get more women in leadership positions? Purpose: The purpose of this work is to describe how companies in a male-dominated industry can work to get a higher share of female leaders. Method: This survey was based on a deductive approach with a qualitative method. Theories have been obtained primarily from scientific articles and the empirical part has been collected through interviews from the companies Wiminvest and Scania. Conclusion: The conclusions the study came up with was different elements that companies in male-dominated industries can work with to get a higher share of female leaders. The first thing that companies can do is to join the project BON or similar projects to work on this issue. They can work with workshops and lectures to disseminate knowledge about the topic. Companies can also create a central function with the responsibility to control the equality work in the organization. They can also work on creating clear goals in terms of gender equality in the company. Companies in this industry can work on to bring more mentors and role models through different communication channels and to design career plans and development opportunities for women. A talent pool or something similar for women can be helpful to create where women can have a valuable network and thereby find mentors and role models. Companies can work with reviewing their recruitment process by, for example, to advertise all positions, for a longer period, try to have an equal distribution of men and women at the recruitment for managerial positions and create a clearer profile of requirements.

Relationen mellan arbete och fritid har en lång historia av att vara två separata sfärer. I det moderna samhället har detta förändrats och gränsdragningen dem emellan har blivit mer diffus. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den kreativa industrin upplever balansen mellan arbete och fritid. Frågeställningen om hur mening i fritid skapas i relation till yrkesrollen har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer av personer med digitala kreativa yrken, vilka är en del av den kreativa industrin. Studien utgår från Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och tesen om systemets kolonisering av livsvärlden. Studiens resultat går i linje med den teoretiska utgångspunkten och visar att arbete har blivit en integrerad del av fritiden då den sistnämnda kretsar kring aktiviteter som gynnar yrkesrollen. Det framkommer även att yrkesrollens betydelse är en viktig del av social interaktion där förutfattade meningar om yrken präglar sociala relationer. Resultatet visar att även om studiedeltagarna upplever en distinktion mellan arbete och fritid så är gränsdragningen inte lika tydlig i praktiken. Detta förstås som en konsekvens av arbetets betydelse för individen och att arbetet är en stor del av självförverkligande. Studien identifierar ett beroendeförhållande mellan arbete och fritid, där fritiden används för att gynna arbetet samtidigt som arbetet används för att skapa mening i fritiden. Slutligen bidrar studien till en djupare förståelse av konsekvenser den diffusa gränsdragningen mellan arbete och fritid resulterar i samt vad detta kan innebära på längre sikt.

Denna studie undersöker synen på ledarskapets betydelse för den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön hos medarbetare, men också hur ledare värderar sitt eget ledarskap. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har transkriberats, tematiserats och analyserats abduktivt. Forskare har under flera år belyst vikten av ett gott ledarskap och dess betydelse för organisationen samt medarbetarnas motivation och trivsel (Dilschmann, 2005; Granberg, 2017; Theorell, 2003). Ledarskapet har inte bara betydelse för medarbetarnas motivation utan bidrar även till att skapa konkurrenskraftiga och framgångsrika organisationer (Granberg, 2017). Theorells (2003) krav-kontroll-stöd-modell används för att mäta det psykosociala klimatet på arbetsplatsen och Dilschmann (2005) menar att det finns vissa aspekter en ledare måste se till för att främja gott arbetsklimat. Studien visar tydlig konformitet mellan vad tidigare forskare säger om ledarskap och vad de medverkande respondenterna anser vara bra ledarskap. I studien, som inriktar sig på industrisektorn, framkommer viktiga egenskaper hos den idealiska ledaren, vad som främjar den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön samt hur chefer ser på betydelsen av sitt eget ledarskap. Studien visar att ledarskapet påverkar motivationen och trivseln för medarbetarna. Det blir även tydligt att ansvaret för att skapa och bibehålla trivsel och motivation låg fördelat på medarbetare, chef och högre ledning, samt att det krävs ett samspel mellan dessa aktörer för att optimera den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön. En slutsats som kan dras från detta arbete är att en ledares önskvärda egenskaper för skapandet av motivation och trivsel på en arbetsplats är subjektiva i allra högsta grad. Detta då alla individer är olika och således kräver olika typer av ledning och styrning från sin chef. / This study examines the view of leadership´s importance to the organizational and social work environment of employees and managers. The study is conducted using a qualitative method and data was collected through semi-structured interviews. The empiricism has been transcribed, thematized and analysed abductively. For several years’ researchers have highlighted the importance of good leadership and its importance for the organization as well as the motivation and well-being of the employees (Dilschmann, 2005; Granberg, 2017; Theorell, 2003). Leadership is not only important for employee motivation, but also to create competitive and successful organizations (Granberg, 2017). Theorell (2003) uses his demand-control-support model to cope with the psychosocial climate in the workplace, and Dilschman (2005) argues that there are certain aspects a leader must take to promote a good work climate. The study shows clear conformity between what previous researchers say about leadership and what the participating respondents consider to be good leadership. The study, which focuses on the industrial sector, reveals important characteristics of the ideal leader, what promotes the organizational and social work environment as well as how managers view the importance of their own leadership. The study shows that leadership affects the motivation and well-being of employees. It also becomes clear that the responsibility for creating and maintaining well-being and motivation was distributed among employees, managers and senior management, and that an interaction between these actors is needed to optimize the organizational and social work environment. One conclusion that can be drawn from this work is that a leader’s desirable characteristics for the creation of motivation and job satisfaction in a workplace are highly subjective. This is because all individuals are different and thus require different types of management and control from their manager.

This thesis project analyses the conflict between Meta and Apple, specifically focusing on their privacy policies and the subsequent implications for their business models and innovation strategies. This study aims to provide valuable insights into the main topics of speculation surrounding this conflict and address its objectives. By analyzing secondary sources, the project identifies the main themes discussed in relation to the conflict. Privacy, business, advertisement, and data emerged as the most frequently mentioned and speculated topics. Based on the effects of Apple's privacy policy changes, this project developed three plausible scenarios for Meta's future. These scenarios explored the impact of the climate crisis, the influence of Generation Z, and advancements in AI technology. Each scenario presented unique challenges and opportunities for Meta, emphasizing the importance of business model elements and innovation theory in navigating changing market conditions and consumer preferences. This project provides insights into the conflict between Meta and Apple, shedding light on the main topics of speculation and their implications for business models and innovation. Contributing with this to the discussion about privacy, business models, and innovation in the tech industry / Detta projekt analyserar konflikten mellan Meta och Apple med fokus på deras integritetspolicyer och de påföljande konsekvenserna för deras affärsmodeller och innovationsstrategier. Genom att genomföra en omfattande undersökning och dataanalys syftar denna studie till att ge värdefulla insikter i de huvudsakliga spekulationerna kring denna konflikt och att uppfylla sina mål. Genom att analysera sekundära källor identifierar projektet de huvudsakliga teman som diskuteras i samband med konflikten. Integritet, affärer, annonsering och data framträdde som de mest frekvent nämnda och spekulerade ämnena. Baserat på effekterna av Apples ändringar i integritetspolicyn utvecklade detta projekt tre möjliga scenarier för Metas framtid. Dessa scenarier undersökte klimatkrisens påverkan, inflytandet från Generation Z och framstegen inom AI-teknologi. Varje scenario presenterade unika utmaningar och möjligheter för Meta och betonade vikten av affärsmodellens komponenter och innovations teori för att navigera i föränderliga marknadsförhållanden och konsumentpreferenser. Detta projekt ger insikter i konflikten mellan Meta och Apple, belyser de huvudsakliga spekulationernas ämnen och deras konsekvenser för affärsmodeller och innovation. Det bidrar till diskussionen om integritet, affärsmodeller och innovation inom techindustrin.

Digitalization is an upcoming trend that divides the manufacturing industry of today. As an increasing number of companies chose to implement digitalization as a business strategy, some companies still struggle with implementing digitalization into their businesses. Previous research has developed digital transformation models, but has been admitted as too generic. This thesis used the most comprehensive transformation model as base and aimed to make it practically implementable for a manufacturing company with a process layout. To enable this, a case study was conducted on a steel-processing company with this layout design. This thesis had an inductive approach, where primary data were collected from one selected company through a pilot study and semi structured interviews, and secondary data were collected through a literature review. During the study, it was discovered that a company can benefit from using a customized guidance of how to implement digitalization, to optimally use digital opportunities. This thesis contributed with additional steps and extensions of the previous transformation model. The contribution consisted of the involvement of competency, creation of definition, identified digitalization trends relating to a SWOT analysis, additional phenomenon to take into consideration when analyzing future scenarios, additional questions to consider when analyzing impacted areas, creation of a digital business strategy, a comparison of impacted areas with previous projects, additional identified actions to fill the gap between current state and goals, and five identified criteria’s on how to prioritize these actions. This study extends current research with details and depth regarding a digital transformation model, and hence make it more practical. For future research, a case study testing the potential of the transformation model on a similar company should be conducted, and thereby improve the model further. / Digitalisering är en uppgående trend som delar upp dagens tillverkningsindustri. Medan ett ökande antal företag väljer att implementera digitalisering som en affärsstrategi, så kämpar fortfarande andra företag med att implementera digitalisering i sin verksamhet. Tidigare forskning har utvecklat digitala transformationsmodeller, men de har ansetts för allmänna. Denna uppsats använder den mest omfattande digitala transformationsmodellen som bas med syfte att göra den praktiskt användbar för ett tillverkande företag med en funktionell verkstadslayout. För att möjliggöra detta genomfördes en fallstudie på ett stålföretag med denna fabriksdesign. Uppsatsen genomfördes med ett induktivt tillvägagångssätt där primärdata samlades in genom en pilotstudie och halvstrukturerade intervjuer, och sekundärdata samlades in genom en litteraturstudie. Under studien framkom det att ett företag skulle ha nytta av en anpassad vägledning för hur digitalisering ska implementeras för att optimalt utnyttja digitala möjligheter. Denna studie bidrog med ytterligare steg och utökningar av den tidigare transformationsmodellen. Studiens bidrag involverar kompetenssäkring, identifierade digitaliseringstrender relaterade till en SWOTanalys, fenomen att ta hänsyn till gällande framtida scenarion, frågor att överväga vid analys av de påverkade områdena, skapande av en digital affärsstrategi, en jämförelse av påverkade områden med tidigare genomförda projekt, åtgärder för att fylla gapet mellan företagets nuvarande tillstånd och mål och kriterier för hur man prioriterar dessa åtgärder. Denna studie utökar aktuell forskning med detaljer och djup gällande en digital transformationsmodell, och gör den därav mer praktisk. I framtida forskning bör en fallstudie som testar potentialen hos transformationsmodellen på ett liknande företag genomföras, och därigenom förbättra modellen ytterligare.

Background: Information technology (IT) is today a large part of our everyday life and it is here to stay, develop and become an even larger part of our society. Today's industries are investing to digitize the industry for a sustainable future for both man and the environment. IT-stress begins to become a more familiar concept that emphasizes that we humans are affected by IT. Aim: To investigate industrial workers perceived IT-related stress and whether they feel that education received has been appropriate and that their competence development is enough for managing the implementation of industry 4.0. Method: Inductive approach with exploratory goals. A qualitative semi-structured interview was conducted on 6 respondents followed by a manifest content analysis. Result: The digitization generates several aspects that affect the individual and can lead to stress. Conclusions: More research is needed to ensure how implementation of industry 4.0 can be done with reduced IT-related stress / Bakgrund: Informationstekniken (IT) är idag en stor del av vår vardag och den är här för att stanna, utvecklas och blir en ännu större del av vårt samhälle. Dagens industrier satsar idag för att digitalisera industrin för en hållbar framtid för både människan och miljön. IT-stress börjar bli ett mer känt begrepp som understryker att vi människor påverkas av IT. Syfte: Undersöka industriarbetares upplevda IT-relaterade stress och om de upplever att kompetensutvecklingen varit ändamålsenlig för att hantera implementeringen av industri 4.0. Metod: Induktiv ansats med explorativa mål. En kvalitativ semi-strukturerad intervju utfördes på 6 respondenter därefter en manifest innehållsanalys. Resultat: Digitaliseringens förändringar medför flera aspekter som påverkar individen. Slutsats: Mer forskning behövs för att säkerställa hur implementering av industri 4.0 kan ske med minskad IT-relaterad stress.

The automotive industry is in a period of significant change with different emerging technologies trying to impact the industry. It is in a time where the fourth industrial revolution, Industry 4.0, opens up opportunities for OEMs to improve their products and services with the help of transitioning towards Asset Performance Management (APM 4.0). This master thesis has identified various OEMs values with the help of the framework Value Mapping Tool to help the companies capitalize on these opportunities. The values were divided into the following subvalues; Value Captured, Value Missed, and Value Opportunities. OEMs have to adapt their existing business models with the help of business model innovation to improve the identification of values further and stay competitive or gain competitive advantages. Literature regarding the current state of the automotive industry and transitioning towards APM 4.0 has been combined with findings from six semi-structured interviews. The findings are based on interviews with employees with different positions from various automotive companies in Sweden. Furthermore, the findings and the literature have been compared to three benchmarking studies of similar research in Germany, China, and the USA to gain an overall view of the problem. The missed values are characterized by Complexity, Ambiguity, and Knowledge. Moreover, the values captured show that new business models are needed due to the market rapidly transforming but companies lacking knowledge on how to capture value. The complexity concerns the new complex technologies arriving as well as the high level of uncertainties rising with the introduction of APM 4.0. The ambiguities indicate the problems the automotive companies have with searching for information since they do not know what to expect. The knowledge refers to knowledge gained during the process of implementing APM 4.0 in order to identify valuable unexplored data. Nonetheless, the study also led to finding potential value opportunities despite the lack of knowledge and a high level of uncertainty. There are unexplored business models which can improve the manufacturing processes for the automotive companies. Project benchmarking has shown positive signs but still has not reached its full potential due to low amounts of tests. The study concludes that many clear obstacles hinder a successful implementation of APM 4.0 within the Swedish automotive industry. In order for the automotive companies to optimize the implementation, they have to capture value relevant to their business model. / Fordonsindustrin befinner sig i en period av tydliga ändringar då ny teknologi försöker göra sitt avtryck på industrin. Det är i en tid då den fjärde industriella revolutionen, Industry 4.0, öppnar upp möjligheter för OEM:s att förbättra deras produkter och tjänster med hjälp av skiftet mot ”Asset Performance Management (APM 4.0)”. Denna masters arbete har identifierat olika värden i OEM:s med hjälp av ramverket Value Mapping Tool för att stödja företag att ta vara på dessa möjligheter. Värdena blev uppdelade i följande delvärden; Värde Fångat, Värde Missat och Värde Möjligheter. OEM:s måste anpassa deras nuvarande affärsmodell med hjälp av affärsmodellsinnovation för att kunna förbättra identifieringen av värden ännu mer och för att förbli konkurrenskraftig eller tjäna konkurrensfördelar. Litteraturen angående det rådande läget av fordonsindustrin och skiftet mot APM 4.0 har kombinerats med resultatet från de sex semistrukturerade intervjuerna. Resultatet är baserade på intervjuer med anställda inom olika positioner från varierande fordonsföretag i Sverige. Vidare, har resultatet och litteraturen jämförts med tre riktmärknings studier av liknande forskning i Tyskland, Kina och USA för att kunna få en överblick av problemet. De missade värdena karaktäriseras av Komplexitet, Oklarhet och Kunskap. Vidare, visar de fångade värden att nya affärsmodeller krävs på grund av den snabbt ändrade marknaden i samband med den nya teknologin som kommer, men företag saknar kunskap av att veta hur de ska fånga denna värde. Komplexitet berör de nya komplexa teknologierna som kommer samt den höga nivå av osäkerhet som uppstår i samband med introduktionen av APM 4.0. Oklarhet syftar på de problem som fordonsföretag har med att hitta information eftersom de inte vet vad de ska förvänta sig. Kunskap hänvisar till kunskap erhållen under implementeringsprocessen av APM 4.0 för att identifiera värdefull outforskad data. Likväl, hittade studien också potentiella värde möjligheter trots bristen på kunskap och den höga nivån av osäkerhet. Det finns oupptäckta affärsmodeller som kan förbättra tillverkningsprocesserna för fordonsföretag. Riktmärkning projekten har visat positiva tecken men har fortfarande inte uppnått sin fulla potential på grund av det låga antalet tester. Studien drar slutsatsen att det finns många tydliga hinder för en lyckad implementering av APM 4.0 inom den svenska fordonsindustrin. För att dessa fordonsföretag ska optimera implementeringen måste de fånga värde som är relevant till deras affärsmodeller.

In order to meet the targets of the Paris Agreement, there is a need to significantly reduce emissions from energy-intensive industries, iron and steel included. One promising technology with the potential to reduce the emissions related to iron and steelmaking to basically none is direct reduction with fossil free hydrogen, which requires large amounts of fossil free electricity. This master thesis explores the conditions for this technology in a European context with an energy perspective as the main focus. Three primary steel producing countries in Europe are chosen as focus countries; Germany, France and Italy. The findings of the study conclude that neither of the focus countries is an optimal sociotechnical fit for hydrogen-based direct reduction for iron and steel production at present. France is the country with the best conditions from a solely energy perspective but lacks some important factors for an enabling environment for technology transfer. Germany on the other hand have the most promising characteristics for an enabling environment but still face large challenges when it comes to power sector decarbonisation. In order to overcome the barriers and create an enabling environment it is key that energy and industry transitions are aligned, that a policy framework that supports these transitions is in place and that key actors representing all aspects of the transition cooperate; from industry to research, academia, policymakers and others. The findings also show that the current locations of the primary steel plants are in many cases not where the most favourable conditions for renewable power generation are and given the renewable capacity and transmission limitations of today, merely switching to a hydrogenbased process is not likely viable. A future configuration could be decentralised value chains where the different processes are located where there are optimal conditions e.g. that either hydrogen or sponge iron is produced where there are favourable power conditions and then transported to steel plants for the remaining processes in the value chain. / För att nå målen uppsatta i Parisavtalet behöver energiintensiva industrier kraftigt minska sina utsläpp, däribland järn- och stålindustrin. Direktreduktion med fossilfri vätgas är en teknologi med potential att minska utsläppen från järn och ståltillverkning till praktiskt taget noll men kräver stora mängder fossilfri el. Detta examensarbete undersöker de energimässiga förutsättningarna för denna teknik i en europeisk kontext. Tre länder som producerar primärstål är utvalda som fokusländer i studien; Tyskland, Frankrike och Italien. Resultaten av studien visar att inget av de utvalda länderna i dagsläget har optimala sociotekniska förutsättningar för tekniken. Frankrike är det land med de bästa energimässiga förutsättningarna men saknar några viktiga faktorer för att vara en möjliggörande socioteknisk miljö. Tyskland å andra sidan har de mest lovande förutsättningarna för en lämplig socioteknisk miljö men står inför utmaningar när det kommer till energisystemet och tillgången på fossilfri el. För att skapa förutsättningar för denna teknik är det viktigt med koordinerade omställningar i energisektorn och industrin, policys som möjliggör dessa omställningar samt ett väl fungerande samarbete mellan industrin, akademin, beslutsfattare och andra viktiga aktörer. Studien visar också att de platser där nuvarande stålverk för primärstål finns inte har de bästa förutsättningar för förnybar elproduktion och att en vätgasbaserad process inte är optimal, baserat på den förnybara kapaciteten och de transmissionsbegränsningar som finns idag i elsystemet. Det finns istället möjlighet till decentraliserade värdekedjor, där varje process placeras där de mest lämpliga förhållandena finns. Detta kan exempelvis innebära att vätgas eller järnsvamp produceras där tillgången till fossilfri el är god, för att sedan transporteras till stålverken för de resterande processtegen.

Small and medium-sized enterprises are highly limited on resources for the transformation into smart factories. Nytt AB, a new startup specialized in smart manufacturing solutions, is completely focused on taking down the barriers with a basic solution: implementing a machine vision system with the purpose to monitor the machines of the factories. The main aim of this thesis is to analyze the data collected from two different machines of a medium-sized factory by monitoring the color states of the stack lights.First of all, some topics are analyzed in order to get a better understanding and knowledge of the main topic of this thesis: smart manufacturing. Secondly, the methodology used during the project is explained. Thirdly, the product developed by Nytt AB is described to get a better understanding. Together with this, the companies where the product is implemented are described. The next step is the presentation of the results by analyzing the data according to these parameters:(i), the availability of the machines, (ii), critical machine tool analysis; (iii),machine idling time; (iv), disruption events; and finally, (v), information transfer. In the results, some graphs and discussions are presented. In the following chapter the conclusions are presented, which allow the analyzed company to improve its current state. Lastly, the relocation of the product into the critical machine, the implementation of new sensors to detect temperature and vibration values of the machines and the implementation of the module OpApp within the factories are suggestions presented as future work at the end of this report. / Små och medelstora företag har mycket begränsade resurser för omvandling till smarta fabriker. Nytt AB, ett nystartat företag inom smart tillverkning, är helt fokuserad på att ta bort hinder med en enkel lösning: implementering av ett kamerasystem för övervakning av maskiner i fabriker. Huvudsyftet med detta examensarbete är att analysera data som samlats in från två olika maskiner i en medelstor fabrik genom att övervaka färgändringar i deras ljuspelare. För det första analyseras några ämnesområden för att få en bättre förståelse och kunskap om huvudtemat i detta examensarbete: smart tillverkning. För det andra förklaras den metod som används under projektet. För det tredje beskrivs den produkt som utvecklats av Nytt AB för att få en bättre förståelse. Tillsammans med detta beskrivs de företag där produkten implementeras. Nästa steg är presentationen av resultatet genom att analysera data enligt följande parametrar:(i), maskinens tillgänglighet; (ii), kritisk verktygsmaskinanalys; (iii), maskinens tomgångstid; (iv), störningshändelser och slutligen; (v), informationsöverföring. I resultatet presenteras några grafer och diskussioner. Slutsatserna presenteras därefter. Dessa slutsatser gör att det analyserade företaget kan förbättra sitt nuvarande tillstånd. Som framtida arbete föreslås slutligen flytt av kamerasystemet till den kritiska maskinen, införande av nya sensorer för att övervaka temperaturer och vibrationsvärden för maskinerna och implementeringav modulen OpApp i fabriker.

The Architecture, Engineering and Construction (AEC) industry is passive in employing innovative technologies and conducting change efforts. As a result, numerous companies in the AEC industry do not exploit many of the benefits, which otherwise can be achieved with digital innovations. When engaging with digital innovations, it is suggested to understand and verify the organizational capabilities of implementing new technologies instead of merely the capacity of the latest technologies considered. It is essential for organizations that go digital, to recognize a need for digital change while identifying the organizational obstacles that potentially can obstruct their change attempts. Hence, activities related to promoting and adopting new, innovative technologies are in practice concerned with change efforts, and challenges regarding how to implement and influence individuals to embrace them, thus making the best use of a considered digital tool. This research thesis explores how consultancy companies in the AEC industry are coping with the adoption and implemention of digital innovations. By taking the consultancy firm’s perspective, the thesis identifies, analyzes and addresses the main organizational obstacles that hinder digital adoption within the AEC industry. Methodologically, this research thesis builds on a qualitative single case study approach, seeking to achieve an understanding and analytical capability instead of a generalization. The qualitative means used involve 13 semi-structured interviews with employees at a Case Company as well as external experts working with digitalization and change management. Besides, through a literature review, the thesis compares and analyzes the findings from the interviews and how they are interrelated to existing literature regarding implementing digital innovations. The empirical results indicate that a main obstacle for implementing digital innovations at consultancy firms in the AEC industry is related to an inadequately articulated and mediated vision regarding the digital transformation process and the change required. The results show that the initiated and planned change projects are not systematically shared and communicated among the Case Company’s teams, and individuals alike. So, the practices for how the employees appropriately can proceed with an idea related to digital innovation are not widely understood nor shared. Accordingly, there is a lack of knowledge among managers and employees on why they should engage in digital change projects and how this can be done appropriately. Lastly, there is also a lack of time as well as financial and personal incentives allocated towards working with digital change. This research thesis emphasizes that an organizational vision, strategy, and procedures must be realized and mediated to all teams and individuals who are involved or affected by a digital change to address these obstacles. Managers and leaders need to foster the creation of change readiness required for the digital transformation process. This involves providing coworkers with sufficient prerequisites, mediating the change process and helping them to embrace it. For example, a) by explaining the benefits and the need for change, b) communicating and systematically informing the teams and individuals with the opportunities to develop necessary competences, and c) by offering guidance and managerial support. Still, it is essential to continuously evaluate change efforts to ensure that their outcome is valuable, instead of merely convincing individuals about the necessity of conducting a change. / Arkitektur, Ingenjör och Konstruktion (AEC) industrin beskrivs som passiv gällande att använda innovativ teknik och genomföra digital förändring. Därmed är det många företag inom AEC industrin som inte utnyttjar de fördelar som annars hade kunnat uppnås med digitala innovationer. När ett företag arbetar med digitala innovationer föreslås att man förstår och verifierar de organisatoriska kapaciteterna för att implementera en ny teknik istället för bara kapaciteten för den senaste teknologin som beaktas. För organisationer som strävar efter att bli digitalt adoptiva är det viktigt att urskilja ett behov om digital förändring och samtidigt identifiera de organisatoriska utmaningarna som potentiellt kan hindra deras förändringsförsök. När en verksamhet eftersträvar att främja och anta nya innovativa tekniker, så är det i praktiken ofta utmanande att influera individer att omfamna förändringen som dessa teknologier medför, och därmed utnyttja ett betraktat digitalt verktyg bäst. Denna forskningsuppsats undersöker hur konsultföretag i AEC-industrin klarar av implementeringen av digitala innovationer. Genom att ta ett konsultföretags perspektiv identifierar, analyserar och besvarar denna forskningsuppsats de viktigaste organisatoriska utmaningarna som hindrar digital adoption inom AEC-industrin. Forskningsmetoden bygger på en kvalitativ fallstudie som syftar till att uppnå en förståelse och analytisk förmåga istället för en generalisering. De kvalitativa medel som används involverar 13 semistrukturerade intervjuer med anställda på ett Case-företag samt externa experter som arbetar med digitalisering och förändringshantering. Genom att också utföra en litteraturstudie jämförs och analyseras resultaten från intervjuerna, samt hur de är relaterade till befintlig litteratur gällande implementering av digital innovation. Resultat visar att ett huvudhinder för att implementera digitala innovationer, för konsultföretag inom AEC-industrin, är en otillräckligt artikulerad och förmedlad vision om den digitala transformationsprocessen och den förändring som krävs. Planerade och påbörjade förändringsprojekt delas och kommuniceras inte heller systematiskt mellan Case-företagets teams och individer. Dessutom förstås eller delas inte metoderna för hur de anställda på ett lämpligt sätt kan gå vidare med en idé relaterad till digital innovation. Följaktligen saknas kunskap bland chefer och anställda om varför de ska engagera sig i digitala förändringsprojekt och hur detta kan göras på ett lämpligt sätt. Det saknas också tid såväl som ekonomiska och personliga incitament för att arbeta med digital förändring. För att hantera dessa hinder betonar denna forskningsuppsats att en organisatorisk vision, strategi och tillvägagångssätt måste realiseras och tydligt förmedlas till alla teams och individer som är involverade eller påverkade av en digital förändring. Chefer och ledare måste främja skapandet av en förändringsberedskap som krävs för den digitala transformationsprocessen. Detta involverar att ge kollegor tillräckliga förutsättningar, förmedla förändringsprocessen och hjälpa dem omfamna den. Till exempel, a) genom att förklara fördelarna och behovet av förändring, b) kommunicera och systematiskt informera teams och individer om möjligheterna för att utveckla nödvändiga kompetenser, c) genom att erbjuda vägledning och ledarstöd. Det är dock fortfarande viktigt att kontinuerligt utvärdera förändringsinsatser för att se till att deras resultat är värdefulla, istället för att endast övertyga individer om nödvändigheten av att genomföra en förändring.