Syftet med mitt arbete har varit att försöka få fram en användbar modell för infärgning mellankärnämnet svenska och karaktärsämnet medicinsk grundkurs i gymnasietsomvårdnadsprogram. För att kunna göra detta har jag gjort kvalitativa intervjuer medpedagoger på berörd skola för att se om de kan se möjligheter att införa infärgning iundervisningen. I analysen har jag använt mig av SWOT1 analys (SWOT= strengths,weaknesses, opportunities, threats), som mäter fenomenen styrkor, svagheter, möjligheter ochhot. Dessa fenomen har satts in i fyra olika perspektiv nämligen elevens, pedagogens,organisationens samt ur didaktiskt perspektiv. Resultatet i undersökningen visar attpedagogerna som intervjuats ställer sig mycket positiv till infärgning i undervisningen. Medhjälp av de möjligheter och hinder pedagogerna påtalat i intervjun, blir min slutprodukt enmodell för infärgning i svenska och medicinsk grund på gymnasiet.Ämnesordsregister:Infärgning, karaktärsämne, kärnämne, medicinsk grundkurs, svenska, ämnesintegrering.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tankar som finns angående helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att få reda på detta intervjuades två rektorer och åtta lärare som fick ge sin syn på den kommande reformen. De tillhörde två olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv inställning till reformen men att det yrkesförberedande programmet är mer positivt inställda än det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det förekommer skillnader i innehåll och utformning av planeringar, prov och betygskriterier i undervisningen av litteraturhistoria, i den obligatoriska kursen Svenska B, mellan de yrkesförberedande och de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket fastställer att en likvärdig utbildning är ett nationellt krav för att garantera en gemensam kunskapsbas som samtliga elever behöver för att klara vidare studier, yrkesliv och samhällets krav i stort. Riktlinjer för en likvärdig utbildning och ett likvärdigt innehåll i undervisningen finns fastställt i gällande styrdokument för svenskt skolväsende. Uppsatsen bygger på inskickat material från 22 lärare runt om i Sverige, som tillsammans utgör en total på 63 dokument med en blandning av planeringar och prov. Samtliga dokument har i sin tur kategoriserats och analyserats utefter programtillhörighet. Resultatet visar att lärare gör stor skillnad mellan programmen i upplägget av planeringar och prov. Innehållet i planeringarna är märkvärt mindre på de yrkesförberedande programmen gällande arbete med perioder, genrer och till exempel idémässiga strömningar, alla bärande delar av litteraturundervisningen tillhörande Svenska B. Proven visar i sin tur på färre och enklare frågor för de yrkesförberedande programmen samtidigt som betygskraven är betydligt lägre.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk samverkar med yrkeslärare på gymnasiet på några utvalda skolor i Östergötland. Avsikten med samverkan mellan lärarna är att höja elevernas motivation att läsa det gymnasiegemensamma ämnet svenska som andraspråk. Jag har utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Han menar bland annat att man inte kan separera ord och begrepp från praktiska aktiviteter. I min undersökning, har jag använt mig av en kvalitativ metod. Materialet som används i studien för att belysa undersökningsfrågorna bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisade i det gymnasiegemensamma ämnet, svenska som andraspråk. Resultatet visade att alla lärare som undervisade i svenska som andraspråk är positiva till samarbetet med yrkeslärare, men endast en hade möjlighet att samarbeta med dem. Det som omöjliggjorde samarbetet för de tre andra lärarna, berodde i huvudsak på tidsbrist för gemensam planeringstid med yrkeslärarna. En annan orsak var schematekniska hinder. För att samarbetet mellan lärare skall vara möjligt att implementera, behövdes en samstämmighet från organisationerna och rektorerna.

<p>Syftet med studien är att undersöka huruvida det förekommer skillnader i innehåll och utformning av planeringar, prov och betygskriterier i undervisningen av litteraturhistoria, i den obligatoriska kursen Svenska B, mellan de yrkesförberedande och de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket fastställer att en likvärdig utbildning är ett nationellt krav för att garantera en gemensam kunskapsbas som samtliga elever behöver för att klara vidare studier, yrkesliv och samhällets krav i stort. Riktlinjer för en likvärdig utbildning och ett likvärdigt innehåll i undervisningen finns fastställt i gällande styrdokument för svenskt skolväsende.</p><p>Uppsatsen bygger på inskickat material från 22 lärare runt om i Sverige, som tillsammans utgör en total på 63 dokument med en blandning av planeringar och prov. Samtliga dokument har i sin tur kategoriserats och analyserats utefter programtillhörighet. Resultatet visar att lärare gör stor skillnad mellan programmen i upplägget av planeringar och prov.</p><p>Innehållet i planeringarna är märkvärt mindre på de yrkesförberedande programmen gällande arbete med perioder, genrer och till exempel idémässiga strömningar, alla bärande delar av litteraturundervisningen tillhörande Svenska B. Proven visar i sin tur på färre och enklare frågor för de yrkesförberedande programmen samtidigt som betygskraven är betydligt lägre.</p>

I examensarbetet gjordes en kartläggning av färgbehov beroende av pappersstruktur. Arbetet gjordes för Holmen Paper. Syftet med arbetet var att undersöka olika parametrar på pappersstrukturer och se hur färgbehovet påverkades. Det gjordes genom en experimentell undersökning och utredning i labskala. Styrgruppen på Holmen Paper valde pappersstrukturer med liknande och varierade parametrar som jämfördes. Parametrar som undersöktes var bulk, ytvikt, luftpermeans, Bendtsen, PPS, askhalt, oljeabsorption, olika pappersmaskiner, slutljushet och Canadian Standard Freeness (CSF) nivå. Det var intressant för Holmen Paper att undersöka hur färgbehovet varierade på deras papper. Målet med arbetet var att hitta samband mellan uppmätta pappersegenskaper och färgbehov till viss tryckdensitet. Avgränsningar var att mätningarna gjordes på befintliga produkter med en Prüfbau tryckpress och med gul färg. Gul färg var mest intressant att undersöka då den har högst åtgång vid tryckning.  Undersökning av färgbehov på papper kan leda till minskad förbrukning av den färg som används. Färgen som används i tryckerier innehåller mineraloljor. Genom att minimera användningen av färgen kan det leda till ett mer hållbart arbete. Målgruppen för arbetet var Holmen Paper som tillverkar papper som går till den grafiska industrin.  Holmen Paper tillverkar termomekanisk massa, TMP, där pappret normalt blir till reklamblad eller bokpapper. Beroende på hur papper tillverkas delas de in i olika kvaliteter. Pappersstrukturerna som undersöktes hade olika egenskaper, vilka mättes med ett instrument direkt efter de tillverkats. En del värden kontrollerades och kompletterades manuellt med instrument på huvudlaboratoriet i Hallstavik. Kompletterade mätningar gjordes på papper som saknade värde på någon parameter.  Holmen Paper valde ut 33 pappersstrukturer för kartläggning av färgbehovet. Pappersstrukturerna från Holmen kom från fyra olika pappersmaskiner, W, X, Y och Z. Infärgning gjordes med Prüfbau tryckpress av två laboranter som arbetade tillsammans. Mängden färg som fastnade på pappersremsan vägdes på en känslig våg med 4 decimaler. Remsan torkades i ett torkskåp och tryckdensiteten mättes därefter med en spektrofotometer, Techkon. Beräkning av färgbehovet gjordes vid en tryckdensitet som valdes till 1,2 för samtliga prov.  Färgbehovet för de olika pappersstrukturerna beräknades med hjälp av Excel. Data för parametrarna från varje pappersstruktur hämtades från Holmens databas. Färgbehovet tillsammans med parametrarna sattes upp i flera diagram bredvid varandra i Excel där de jämfördes. Utifrån diagrammen undersöktes vilka parametrar som korrelerade med färgbehovet.  Resultatet blev att bulk, luftpermeans, PPS och Bendtsen (ytråhet) korrelerade positivt med färgbehov. Glans korrelerade negativt med färgbehovet. Färgbehov undersöktes med askhalt, CSF och slutljushet men visade ingen korrelation. Ett referensprov infärgades först och sist vid varje laborationstillfälle för att undersöka hur stabil infärgningsmetoden var. En normalfördelningskurva med 95 %-konfidensintervall gjordes, vilket visade på att metodens reproducerbarhet var stabil. Två olika färgformuleringar jämfördes, vilket gav att den nyare formuleringen gav ca 23 % ökat färgbehov. / In this thesis work a survey was performed of how colour requirements were dependent on paper structure. The study was made for Holmen Paper. The purpose of the study was to analyse various parameters of paper structures and see how colour requirements were affected. The study was done through an experimental investigation and an examination on a laboratory scale. The working group at Holmen Paper was choosing the paper structures that had different and similar properties that were compared. Parameters investigated were bulk, surface weight, air permeance, Bendtsen, PPS, ash content, oil absorption, different paper machines, final brightness and Canadian Standard Freeness (CSF) level. It was interesting for Holmen Paper to investigate how the colour requirement varies on their paper. The aim of the work was to find a connection between parameters from the measured papers and colour requirements to a certain colour density. Limitations in the study were that the measurements were made on existing products with a Prüfbau printing press and with yellow colour. The yellow colour was most interesting because it has the most consumption in the printing process.  The examination of colour requirements on paper can lead to reduced consumption of the colour use. The colour used in printing processes contains mineral oils. By minimizing the use of paint, it will lead to more sustainable work. The target group for the study was Holmen Paper, which manufactures paper that goes to the graphic industry.  Holmen Paper manufactures thermo mechanical pulp, TMP, where the paper normally becomes direct mail or book paper. Depending on how the paper is made it is divided into different qualities. The paper structures examined had different properties that were measured with an instrument immediately after the paper structures were manufactured. Some values were checked and supplemented manually with instruments on the main laboratory in Hallstavik. Supplemented measurements were made on paper that were missing a value for any parameter.  The working group at Holmen Paper selected 33 paper structures for survey of the colour requirement. The paper structures from Holmen came from four different paper machines, W, X, Y and Z. Mileage was done on paper strips with Prüfbau printing press by two laboratory workers, who worked together. The weight of the paint stuck on the paper strip was weighted on a sensitive scale, four decimals. The strip was dried in a drying cabinet and the colour density was measured with a spectrophotometer, Techkon. Calculation on the colour requirement was made to match a target density of 1,2.  The colour requirements for the different paper structures were calculated using Excel. The data from the parameters of each paper structure were retrieved from Holmen’s database. The colour requirements together with the parameters were plotted in several charts next to each other in Excel where they were compared. Based on the charts, the parameters that correlated with the colour requirements were examined.  The result was that bulk, air permeance, PPS and Bendtsen correlated positively with colour requirements. Gloss correlated negatively with the colour requirements. Colour requirements were examined with ash content, CSF and final brightness which showed no correlation. A reference paper was mileaged first and last at each laboratory session to examine how stable the printing method was. A normal distribution curve was made on a 95 % confidence interval which showed that the printing method was stable. Two different colour modifications were compared. Which resulted in that the colour requirement increased by about 23 % with the newer modification.

<p>Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori på byggprogrammet på Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslår att yrkesräkning och infärgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lär sig mycket bättre. Undersökningen är endast gjord på Rönninge gymnasium och är därför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplägg.</p><p> </p><p>Fullständig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag på Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i några byggkurser. Det jag vill visa på är att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt, men att det som saknas är kurslitteratur som knyter samman de båda. I dagsläget är det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lärare att se till att infärgning av matematik i byggteorin genomförs. Det saknas kurslitteratur som knyter samman matematik och byggteori. I detta arbete visar jag att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt.</p>

Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori på byggprogrammet på Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslår att yrkesräkning och infärgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lär sig mycket bättre. Undersökningen är endast gjord på Rönninge gymnasium och är därför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplägg.   Fullständig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag på Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i några byggkurser. Det jag vill visa på är att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt, men att det som saknas är kurslitteratur som knyter samman de båda. I dagsläget är det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lärare att se till att infärgning av matematik i byggteorin genomförs. Det saknas kurslitteratur som knyter samman matematik och byggteori. I detta arbete visar jag att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt.

Syftet med studien var att undersöka de möjligheter respektive svårigheter sex behöriga karaktärs- och kärnämneslärare på en gymnasieskola upplever med infärgning i undervisningen. Studien är kvalitativ och inleddes med en pilotundersökning och följdes därefter av sex intervjuer med gymnasielärare som alla har erfarenheter av yrkes- och studieförberedande program. Teorin som valts att koppla till består av en definition av vad infärgning innebär, sätt att se kunskap på samt studier där teori integrerats med praktik i undervisningen. Resultaten tyder på att en stor svårighet för lärare som arbetar med infärgning är att enas om en gemensam uppfattning om infärgning. Stora faktorer för denna kollektiva förståelse är samarbete och planering. Vidare kan förändringar av lokaler och scheman förbättra situationer då samarbetet inte fungerar. Detta innebär bland annat att skolans organisation bör ta ett större ansvar för att följa upp arbetet med infärgning. Resultaten av studien visar att lärarna anser att infärgning kan innebära att elever ser ett större samband och i längden lär sig mer. / The purpose of the study is to examine the possibilities and difficulties, which six qualified teachers of subjects specific to programs and core subjects at an upper secondary school see. The study is qualitative and began with a pilot survey and was followed by six interviews with upper secondary school teachers who all have experiences of vocational- and preparing for ensuing studies programs. The interviews were performed at the school which made the respondents feel safe and therefore gained a higher quality in the answers. The theories chosen consists of a definition what integration of subjects specific to programs and core subjects involves, ways to look at knowledge and a description of when theory integrates with practice in the education. The results indicate that a big difficulty for teachers who work with integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education is to agree on a common opinion of integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education. Mayor factors for this collective understanding are cooperation and planning. Further more can changes of premises and schedules prevent situations where the cooperation doesn’t work. This means among other things that the school’s organisation ought to take a bigger responsibility, carry the message and look after the work with integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education. Results of integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education indicates that students see more relations and learns more when using integration.

I skolverkets styrdokument för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen är det tydligt att matematikundervisningen ska integreras med de aktuella karaktärsämnena. En genomgång av litteratur i ämnet, bland annat rapporten Fem gymnasieskolor under omvandlingstryck, visar att skolan har svårt att leva upp till denna integrering. Rapporten visar att svårigheterna är störst inom matematiken. Lundin (2008), Mouwitz, Emanuelsson &amp; Johansson (2003) Mouwitz (2004) menar att matematikundervisningen och skolmatematiken är mycket traditionsbunden och ämnesfokuserad. En integrering innebär att undervisningen blir elevfokuserad och att man lämnar den traditionella matematikundervisningen. Min frågeställning är ”hur lärare försöker integrera matematiken i ett karaktärsämne”. För att besvara min fråga har jag sökt svar i befintlig litteratur, genomfört en enkätundersökning bland elever samt intervjuat tre lärare. I den litteratur som jag har använt framkommer det att det behövs en mer konkret och verklighetsanknuten matematik än den traditionella på de yrkesförberedande programmen. Även min undersökning visar på detta behov. Integrering är då ett sätt att möta detta behov. Min undersökning visar att det är möjligt att genomföra en integrering av matematik i ett karaktärsämne. För att en långsiktig integrering ska komma till stånd bör alla inblandade delta, från ledningen ner till den enskilda läraren. Ledningen måste framförallt avsätta tid till planering av undervisningen detta är framförallt av stor vikt i inledningsskedet. Arbetslaget kommer vidare att till viss del få ändra sin undervisning från ämnesfokusering till elevfokusering för att möta upp de krav som integreringen kommer att ställa.