Denna uppsats har undersökt lärares individualiseringssträvanden i förhållande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program på två olika gymnasieskolor. Undersökningen består av intervjuer med åtta Samhällskunskapslärare. Med hjälp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lärare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi ställt oss frågorna om lärarna har olika individualiseringssträvanden samt om detta påverkar nivån på undervisningen i Samhällskunskap A. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika individualiseringssträvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende på vilket program som är föremål för undervisning. Vidare påverkas nivån på undervisningen i Samhällskunskap av lärarnas olika individualiseringsmetoder.

<p>Syftet med studien var att undersöka de möjligheter respektive svårigheter sex behöriga karaktärs- och kärnämneslärare på en gymnasieskola upplever med infärgning i undervisningen.</p><p>Studien är kvalitativ och inleddes med en pilotundersökning och följdes därefter av sex intervjuer med gymnasielärare som alla har erfarenheter av yrkes- och studieförberedande program.</p><p>Teorin som valts att koppla till består av en definition av vad infärgning innebär, sätt att se kunskap på samt studier där teori integrerats med praktik i undervisningen.</p><p>Resultaten tyder på att en stor svårighet för lärare som arbetar med infärgning är att enas om en gemensam uppfattning om infärgning. Stora faktorer för denna kollektiva förståelse är samarbete och planering. Vidare kan förändringar av lokaler och scheman förbättra situationer då samarbetet inte fungerar. Detta innebär bland annat att skolans organisation bör ta ett större ansvar för att följa upp arbetet med infärgning. Resultaten av studien visar att lärarna anser att infärgning kan innebära att elever ser ett större samband och i längden lär sig mer.</p> / <p>The purpose of the study is to examine the possibilities and difficulties, which six qualified teachers of subjects specific to programs and core subjects at an upper secondary school see.</p><p>The study is qualitative and began with a pilot survey and was followed by six interviews with upper secondary school teachers who all have experiences of vocational- and preparing for ensuing studies programs. The interviews were performed at the school which made the respondents feel safe and therefore gained a higher quality in the answers.</p><p>The theories chosen consists of a definition what integration of subjects specific to programs and core subjects involves, ways to look at knowledge and a description of when theory integrates with practice in the education.</p><p>The results indicate that a big difficulty for teachers who work with integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education is to agree on a common opinion of integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education. Mayor factors for this collective understanding are cooperation and planning. Further more can changes of premises and schedules prevent situations where the cooperation doesn’t work. This means among other things that the school’s organisation ought to take a bigger responsibility, carry the message and look after the work with integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education. Results of integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education indicates that students see more relations and learns more when using integration.</p>

<p>I skolverkets styrdokument för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen är det tydligt att</p><p>matematikundervisningen ska integreras med de aktuella karaktärsämnena. En genomgång av</p><p>litteratur i ämnet, bland annat rapporten Fem gymnasieskolor under omvandlingstryck, visar att</p><p>skolan har svårt att leva upp till denna integrering. Rapporten visar att svårigheterna är störst</p><p>inom matematiken. Lundin (2008), Mouwitz, Emanuelsson & Johansson (2003) Mouwitz</p><p>(2004) menar att matematikundervisningen och skolmatematiken är mycket traditionsbunden</p><p>och ämnesfokuserad. En integrering innebär att undervisningen blir elevfokuserad och att man</p><p>lämnar den traditionella matematikundervisningen. Min frågeställning är ”hur lärare försöker</p><p>integrera matematiken i ett karaktärsämne”.</p><p>För att besvara min fråga har jag sökt svar i befintlig litteratur, genomfört en</p><p>enkätundersökning bland elever samt intervjuat tre lärare. I den litteratur som jag har använt</p><p>framkommer det att det behövs en mer konkret och verklighetsanknuten matematik än den</p><p>traditionella på de yrkesförberedande programmen. Även min undersökning visar på detta</p><p>behov. Integrering är då ett sätt att möta detta behov.</p><p>Min undersökning visar att det är möjligt att genomföra en integrering av matematik i ett</p><p>karaktärsämne. För att en långsiktig integrering ska komma till stånd bör alla inblandade delta,</p><p>från ledningen ner till den enskilda läraren. Ledningen måste framförallt avsätta tid till</p><p>planering av undervisningen detta är framförallt av stor vikt i inledningsskedet. Arbetslaget</p><p>kommer vidare att till viss del få ändra sin undervisning från ämnesfokusering till</p><p>elevfokusering för att möta upp de krav som integreringen kommer att ställa.</p>

I dagens gymnasieskola finns det programmål som signalerar att det finns en särskild tankebakom varje program. Denna tanke ska genomsyra programmets samtliga kursen för atteleverna ska uppleva sin utbildning som en helhet. Om skolan lyckas skapa denna helhet såökar elevernas motivation och därigenom deras kunskap. Samtliga elever läser ett program,men hur blir det för de elever som läser på ett idrottsgymnasium? Genomsyras derasutbildning förutom av programmålen också av idrott? Vi har undersökt detta genom attobservera och intervjua historielärare som undervisar idrottselever. Vi har identifierat hurlärarna använder infärgning i sin undervisning och varför de gör det. För att kunna analyseralärarnas undervisning, uppfattningar och arbetsmetoder har vi utgått ifrån John Deweysteorier och begreppet psykologisering av stoffet. Utifrån Deweys teorier skapade vi eninfärgningsmodell i syfte att kunna strukturera på vilka olika sätt infärgning kan ske.Resultaten av studien visar att lärarna i begränsad utsträckning infärgar stoffet, men att desker på flera olika sätt. Vi de tillfällen de infärgar stoffet så är det främst i syfte att förtydligastoffet samt för att motivera eleverna genom att göra dem tillfälligt nyfikna eller intresserade.

Varje år producerar H&amp;M ungefär 45 miljoner kg svart tyg. Den svarta färgningen görs med reaktivfärg, som är en färgtyp för cellulosafiber. Affiniteten mellan cellulosafiber och reaktivfärg är relativt låg, vilket innebär att processen kräver hjälpkemikalier som ökar attraktionskraften mellan dessa två. Den hjälpkemikalie som krävs för ökad affinitet är salt, NaCl. Den reaktiva infärgningsprocessen vid uppdragsfärgning kräver stora mängder salt i processvattnet. Detta vatten sprids senare i naturen vilket har en negativ inverkan på miljö och djurliv. Inom textilindustrin utgörs föroreningar till en stor del av just färgning, och det är därför av betydelse att utveckla så hållbara färgningsprocesser som möjligt. Undersökning har gjorts om möjligheten att reducera salt i ett befintligt recept för reaktivfärg, samt av saltets betydelse för slutligt färgresultat. Ett experiment har utförts där fyra olika färgbad har tillblandats och tjugofyra olika saltkoncentrationer har beprövats. Provbitarna utvärderades enligt resultat erhållna vid tvätthärdighetstest och gnidhärdighetstest enligt ISO- standarder. Slutligen gjordes en datoriserad färgmätning på samtliga provbitar vilket gav en mer rättvisande bild huruvida saltet har påverkat färgens svarta nyans. Utifrån erhållna värden gällande försäljning av produkter i H&amp;M-svart, gjordes beräkningen att företagets leverantörer har en årlig saltförbrukning på 45 000 ton. Samma beräkning gjordes med ett saltreducerat recept som har visat på goda färgresultat. Detta nya recept visade på en årlig förbrukning av 27 000 000 kg salt. Om H&amp;M skulle implementera detta i infärgningen av all H&amp;M-svart hos sina leverantörer, skulle en årlig saltbesparing vara 18 000 000 kg. Utifrån erhållna testresultat drogs slutsatsen att saltet endast påverkar affiniteten mellan färg och fiber utan att ha märkvärdig betydelse för färghärdighet (tvätthärdighet samt gnidhärdighet). Dock drogs även slutsatsen att eftersom saltmängden påverkar affiniteten har det även betydelse för grad av intensitet för den svarta nyansen. Ett problem idag är att inköpare och designers är mycket kräsna när det gäller krav på svarta nyanser hos textila produkter. Utbildning och uppmuntrande är av stor vikt för att kunna förändra inställningen hos beslutstagare. Vidare forskning skulle kunna göras kring möjligheter för att använda saltvatten vilket 97 % av jordens vatten består av. På så sätt skulle sötvatten, som idag används vid färgning samt är en bristvara för delar av världens befolkning, besparas från en stor mängd föroreningar. / Program: Textilingenjörsutbildningen

<p>Sammanfattning</p><p>Gymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan.</p><p>Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med kärnämneslärare och karaktärsämneslärare på gymnasieskolans yrkesförberedande program.</p><p>Samverkan uppfattas av lärarna som utbildningspolitiskt mål som skola och personal bör anpassa sig till och utveckla. Samverkan uppfattas även som vinster av olika slag, med andra ord som något positivt, både för lärare och elever och inte minst för skolan som helhet. För att samverkan ska bli en reell verklighet finns det dessutom, enligt lärarna, hinder och förutsättningar att ta hänsyn till. Flera av dessa hinder skulle kunna lösas om samverkan organiserades i blandade arbetslag där båda lärarkulturerna finns representerade.</p>

Sammanfattning Gymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan. Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med kärnämneslärare och karaktärsämneslärare på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Samverkan uppfattas av lärarna som utbildningspolitiskt mål som skola och personal bör anpassa sig till och utveckla. Samverkan uppfattas även som vinster av olika slag, med andra ord som något positivt, både för lärare och elever och inte minst för skolan som helhet. För att samverkan ska bli en reell verklighet finns det dessutom, enligt lärarna, hinder och förutsättningar att ta hänsyn till. Flera av dessa hinder skulle kunna lösas om samverkan organiserades i blandade arbetslag där båda lärarkulturerna finns representerade.

Ämnesintegrering är ett av många sätt att organisera undervisningen på. Syftet med integreringen är att kunskap från två eller flera ämnen samverkar för att skapa en helhetssyn hos eleven. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever och lärare uppfattar ämnesintegration samt vilka fördelar och nackdelar lärare och elever upplever med arbetssättet. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med tre stycken elever samt fyra stycken lärare som undervisar i de gymnasiegemensamma ämnena. Resultatet visar att eleverna upplever att de lär sig nyttiga saker som de kommer att få användning av i livet. Detta syns också i lärarnas olika beskrivningar där lärarna upplever att eleverna är mer motiverade till sina studier. Resultat visar också att de intervjuade lärarna upplever betydligt flera nackdelar med arbetssättet än vad eleverna upplever. En stor frustration framkommer när det gäller samverkan med karaktärsämneslärare. / Working interdisciplinary is one of many different ways of teaching but the whole purpose of working interdisciplinary is to merge several different subjects into one and thereby giving the student a comprehensive view of how everything works together. The purpose of my study is to find out how interdisciplinary teaching is perceived by both students and teachers and what merits and demerits they might find. My study consists of qualitative interviews with three students and four core subject teachers. The results point to students feeling that their education has a purpose, that it will be useful in the future. This conclusion can also be drawn from the teacher interviews where they perceive the students as being more motivated, but the teachers also see more demerits than the students. An apparent frustration is that the core subject teachers find it problematic to collaborate with the vocational education teachers.

Med gymnasiereformen 1994 fick alla elever en gemensam första kurs i matematik, kurs A, och ett gemensamt nationellt prov på kursen. På de flesta yrkesförberedandeprogrammen är det över 40 procent av eleverna som inte får godkänt på detta kursprov och 30 procent av eleverna förväntas få ”Icke godkänt” i kursbetyg. En av de största anledningarna, till att eleverna lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg, är bristen på motivation. Det finns därför ett stort behov av att se över vilka förändringar som kan utföras i de teoretiska ämnena för att öka elevernas motivation och självförtroende på de praktiska programmen. I denna rapport undersöks hur elevernas motivation, tron på den egna förmågan samt uppfattningen om behovet av matematikkunskaper i kommande yrkesliv, påverkas efter en termin med ämnesintegrerat arbetssätt. Undersökningen är utförd på eleverna i årskurs ett på en av byggföretaget Peabs gymnasieskolor och deras matematikundervisning under höstterminen 2009. Genom att utgå från moment i projektet ”Husbygge”, där matematik används naturligt i byggprocessen, kan eleverna uppnå kursmål i Matematik A genom att öva på verklighetsanknutna uppgifter både i bygghallen och under matematiklektionerna. Som kvalitativ metod valdes individuella intervjuer med åtta av eleverna före och efter det ämnesintegrerade projektet samt en enkätundersökning före och efter byggprojektet som utfördes på samtliga elever i årskurs ett. Resultatet av intervjuundersökningen visar att flertalet av eleverna har ökat motivationen för matematikämnet. Resultatet av både enkät- och intervjuundersökningen visar dessutom att majoriteten av eleverna har ökat självförtroendet i matematikämnet efter en termin med ämnesintegrerat arbetssätt. Vid den andra enkätundersökningen hade fler elever även insett hur ofta de faktiskt använder matematik i bygghallen och kommer använda matematik i kommande yrkesliv. / With the upper secondary school reform in 1994, all students´ got a first common course in matematic, course A, and a common national test in the course. More than 40 percent of the students on the most vocational programmes do not pass the national tests in the Mathematic A course and 30 percent of the students are expected not to pass the course. One of the biggest reasons the students leave upper secondary school without completed grades, is the lack of motivation. There is a great need to oversee what changes can be done in the theoretical subjects to increase the students’ motivation and belief in self-efficiency concerning the practical programmes. This report investigates how the students’ motivation, trust in their own ability as well as the understanding for the need of knowledge in mathematics for future occupations is affected after one semester with subject integrated studies. The investigation is performed on first grade students in one of the construction company Peab’s upper secondary schools and their mathematics teaching during the autumn term of 2009. By starting from elements in the project “House construction”, where mathematics is used naturally in the construction process, the students can achieve the criterions in Mathematics A by practising on reality-based tasks in the building area and in the classroom. As qualitative research method, eight students before and after the subject integrated project were chosen for interviews as well as a poll on the first grade students of the mandatory construction project. The results from the interviews indicate an increase for the majority of the students in motivation for mathematics. The result from both the poll and the interviews indicate an increase in self-efficiency beliefs for mathematics after one semester with subject integrated studies for the majority of the students. At the time for the second poll more students had realized how often they actually use mathematics in the building area and will continue to use it in future occupations.

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker. Utöver detta har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju för att få svar på våra frågeställningar. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att loggboken är ett verktyg som man kan använda för att eleverna ska kunna få insikt i och reflektera över sitt lärande. Vi är övertygade om att flera faktorer är viktiga i elevens reflektion som t ex vilken ledarstilar pedagogen använder och gruppens sammansättning.