Syftet med den genomförda studien är att undersöka barns möjlighet till ett ökat inflytande i förskolan genom egen dokumentation. Den dokumentation som görs i dagens förskolor utförs oftast av pedagoger men i studien vänds denna upplevda bild och istället är det barnen som dokumenterar. Under en veckas tid fick barnen dokumentera sin vardag genom digitalkameror och detta blev sedan underlag för diskussioner tillsammans med barnen. Uppsatsen bygger på grundtanken om det kompetenta barnet. Studien bygger på följande frågeställningar: Kan barns dokumentation leda till en ökad möjlighet till inflytande för barn i förskolan, och i så fall hur? Hur kan barn ges möjlighet till inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Studien är en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer, bildanalys samt observationer i utvalda situationer. Resultatet av studien visar att det finns en vilja hos barnen att vara en del av den pedagogiska dokumentationen och att det finns en glädje i att visa det som de själva upplever som betydelsefullt. Genom att låta barnen använda sig av digitala kameror skapas en möjlighet för dem att vara en del av den dokumentation som görs. Under förutsättning att pedagogerna har en vilja att använda barnens fotografier som en del i grunden i den pedagogiska planeringen kan barnens möjligheter till inflytande öka i förskolan.

Vi har undersökt pedagogernas svårigheter dels att tolka styrdokumentens formuleringar kring begreppet elevinflytande. Dels vad är som gör att pedagogerna har så svårt att införa och arbeta efter styrdokumentens mål och riktlinjer. Vi visste redan att det fanns en lång tradition av det formella inflytandet så som klassråd och elevråd i den svenska skolan. Det vi koncentrerat på inom området elevinflytande är det som kallas det informella inflytandet, det inflytande som ger eleven möjlighet att påverka innehåll, organisation och tid inom undervisningen. Vi har även fokuserat på pedagogens individuella tolkning av begreppet och de möjligheter och svårigheter denne har inför att införa och arbeta med det informella inflytandet.

I denna studie får ni ta del av fyra pedagogers perspektiv på hinder och möjligheter för barns delaktighet och inflytande i förskolan. De teorier vi använt oss av är teorier som utgår från begreppet demokrati där inflytande och delaktighet inte går att bortse från. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att kunna ta del av pedagogernas beskrivning av vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt vardagliga arbete med barnen. Denna intervjuform valdes för att bättre kunna nå våra informanters erfarenheter och perspektiv. Genom våra teorier och tidigare forskning har vi kommit fram till ett resultat som visar att pedagoger upplever att det finns många faktorer i deras arbete med barnen som både hindrar och öppnar upp för möjligheter för barns inflytande. Dessa faktorer är bland annat rutinsituationer, den fysiska miljön och dess material samt det verbala- och ickeverbala språket. Arbetet kan försvåras av tidsbrist då pedagogerna känner att de inte räcker till för varje barn. De nämner även att det råder personalbrist, de uttrycker en stark önskan om fler pedagoger i förskolan. Denna personalbrist kan leda till stress hos pedagogerna.Nyckelord: delaktighet, demokrati, förskola, inflytande

Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det förekommer fler skillnader än likheter i pedagogernas arbete. Detta beror på skillnader i läroplaner och utbildningar, men även pedagogers syn på barn är annorlunda. Nyckelord: Barnsyn, Barns delaktighet och inflytande, Barnperspektiv, Barns perspektiv, Delaktighet

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa hur personal inom LSS upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande avseende sina måltidssituationer. Syftet är uppdelat i två frågeställningar, för det första hur personal upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande rörande måltider. För det andra, vilket organisatoriskt handlingsutrymme personalen har rörande brukares måltidssituationer. Det empiriska materialet består av sex intervjuer med sex informanter, som alla arbetar i två olika kommuner i Sverige. Resultatet visar att det har hänt mycket för brukarna i positiv riktning rörande självbestämmande, framförallt sedan avinstitutionaliseringen på 1980-talet. Samtliga informanter upplever att brukare idag har stort inflytande och stort självbestämmande över det som rör deras måltider. Avseende handlingsutrymme upplever informanterna att det finns ett organisatoriskt ramverk att följa, samtidigt som det finns utrymme för att gå in mer självständigt i arbetet och fatta egna beslut. Personalen skapar sig handlingsutrymme om organisationens styrsystem inte är tillräckligt anpassade för verksamheten. Vi kan konstatera att resultaten i denna studie till stor del samstämmer med tidigare gjord forskning, men att studien samtidigt innehåller nya element inför framtida forskning.Nyckelord: delaktighet, funktionsnedsättning, inflytande, LSS, måltider, självbestämmande. / The purpose of this study is to illustrate how social workers within the Swedish act concerning support and service for persons with certain functional impairments experience these persons ability for self-determination and influence regarding meal situations. The purpose is broken down into two main questions, firstly how social workers experience the functional impaired possibilities for influence in meal situations. Secondly, what kind of discretion does the social worker have within the organisation, regarding these clients’ meal situations. The empirical material consists of six interviews with six social workers, working in two different communities in Sweden. The result shows that a lot has happened in positive direction concerning the functional impaired possibilities for self-determination, especially since the deinstitutionalization in the 1980’s. All informants perceive that functional impaired today have great influence and great autonomy related to their meals. The informants experience that there is an organizational framework to follow, while there is room to be independent at work and to make their own decisions. The staff creates the discretion if the organization's management system is not sufficiently tailored to the business. We can conclude that the results of this study mostly is in alignment with previous research done, but the study also includes new elements for future research.Keywords: autonomy, disability, discretion, influence, LSS, meals, participation, self-determination.

Genom en kritisk granskning av genomförandet av ett temaarbete i en förskola där man arbetar utifrån Reggio Emilias filosofi skall undersökningen belysa ett antal val/frågor pedagoger ställs inför då barnens inflytande och delaktighet skall styra processen. Frågeställningarna rör barnens möjligheter att kommunicera förväntningar kring temats innehåll och arbetssätt, förutsättningarna för att de skall kunna använda varandras kompetenser och kunskaper liksom förutsättningarna för en organisation som uppmuntrar till lärande möten som stimulerar fantasi och frågor under temats gång med utrymme för diskussioner, reflektion, dokumentation och utvärdering. Föräldrars delaktighet i temaarbetet behandlas också. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie av data från intervjuer, enkäter, videofilm och deltagande observationer. Resultatet visar på att det är flera olika faktorer som samspelar för att barnen skall få ett reellt inflytande och känna delaktighet i sin egen läroprocess i ett temaarbete. Framförallt lyfts synen på barnet, ett kompetent barn, ett kooperativt barn som konstruerar sin kunskap tillsammans med andra, men också vikten av den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för barnen i kommunikationen med andra, barn/pedagoger/föräldrar/samhället.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den fysiska miljön i klassrummet upplevs. Vidare ville jag även ta reda på hur den fysiska miljön kan påverka lärandet. I studien får vi ta del av både elevernas och lärarens syn på sitt klassrum, samt hur de skulle vilja att det, enligt dem, ideala klassrummet ser ut. Vidare förde jag också in aspekten om vilka möjligheter eleverna har till inflytande för att delta i beslut gällande den fysiska miljön i klassrummet. Studiens huvudfrågor är: Vilken betydelse anses den fysiska miljön ha för lärandet? Vilka tankar har elever respektive lärare gällande den fysiska miljön i klassrummet? Hur anser eleverna att det idealiska klassrummet ska se ut? Vilken möjlighet till inflytande har eleverna när det gäller att utforma den fysiska miljön i klassrummet? Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att elever samt lärare är nöjda med hur deras klassrum ser ut, men önskar ändå förändringar när de beskriver ”sina” idealklassrum. Förändringarna handlade bland annat om möjlighet till fysiska och glädjefyllda aktiviteter, eller som i lärarens svar, tillgång till fler rum, ett för varje ämne. De flesta av eleverna sa under intervjun att de gärna ville vara med och utforma den fysiska miljön i klassrummet men enligt både elever och lärare ges eleverna inte några större möjligheter att få inflytande i sådana beslut.

Briger, Julia & Levin, Emma (2013). Vårdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgång. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på om vårdnadshavarna känner att de är delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgång. Detta har vi valt att undersöka genom ett föräldraperspektiv för att försöka skapa en förståelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar. De frågor som själva undersökningen utgått ifrån är:•Upplever föräldrar att de är delaktiga i och har inflytande över sina barns skolgång?•Hur bör relationen mellan hem och skola se ut från ett föräldraperspektiv?•Vad karaktäriserar en aktiv och välfungerande relation mellan hem och skola enligt föräldrarna?Tillvägagångssättet för vår undersökning är ett utskick av enkäter till 93 hushåll, vars barn går på en skola i Skåne. I vårt kapitel litteraturgenomgång skriver vi om vad den tidigare forskningen säger och om det i barnets värld är positivt och önskvärt med samverkan mellan de vuxna i hemmet och i skolan. I vår slutsats ser vi att vårdnadshavarnas möte med skolan är god och att personalen bemöter vårdnadshavarna i den mån de kan. Vi ser också att det går att utläsa om att vårdnadshavarna förväntar sig att få vara delaktiga och att de känner att de har inflytande i skolan.

Syftet med studien är att försöka ta reda på om alkoholmissbrukare har inflytande över sin situation och behandling i kontakt med socialtjänst. För att göra detta har vi fått tillgång till åtta avidentifierade behandlingsutredningar från en skånsk kommun. Alla utredningar är gjorda under år 2006. För att få fram resultat har vi noggrant gått igenom utredningarna och delat upp dem i olika kategorier för att se om inflytandet har behandlats olika beroende på bland annat kön, ålder, motivation, hemsituation eller ohälsa. Vi har även analyserat utifrån teorier kring makt, genus, roller, pedagogik och skam. Med hjälp av teorier, litteratur och egna funderingar är våra egna slutsatser att det är väldigt svårt att avgöra om alkoholmissbrukarna har haft inflytande. Egentligen tror vi att det handlar om en tolkningsfråga som beror på individen själv. Alla hjälpsökande har olika mycket kunskap och förväntar sig olika mycket av möte med socialtjänsten. Även erfarenheterna skiljer sig vilket påverkar förväntningarna av inflytandet. Vi kan tyda tecken på inflytande men inte garantera det då vi inte tror att allt som sker i en utredning dokumenteras. Om vi bara tolkar utifrån utredningarna blir vårt resultat att alkoholmissbrukarna har haft inflytande över sin behandlingssituation då de flesta fall har blivit beviljad den insats de känner sig motiverade till. / The purpose with this essey is to establish if and how much influence an alcoholabuser in touch with services has over his or her situation and form of treatment. To find the purpose, eight investigations on alcoholabuse have been examined. The terms alcoholabuse and influence are discussed. Our results show that signs of influence can be gathered from the investigations. In seven out of eight cases, dicisions are coherent with the requests of the applicants. However, it is difficult to establish the ammount of influence, as influence is an individual question of interpretation.