Detta examensarbete handlar om hur pedagoger planerar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. Avsikten med studien är att ta reda på vilket syfte pedagogerna har med upplägget av verksamheten och vem som har inflytande och styr över detta. Våra frågeställningar är: Hur resonerar arbetslaget kring sin roll i barnens utveckling? vilket syfte har pedagogerna med de planerade aktiviteterna? hur konkritiserar pedagogerna planeringen i det vardagliga arbetet? och vem har inflytande och påverkar verksamhetens planering? Dessa frågor har vi kunnat besvara genom att intervjua fyra pedagoger. Vi har valt att analysera våra data utifrån styrdokumenten och begreppet didaktik. I resultat- och analyskapitlet kopplar vi även empirin till tidigare forskning om små barns lärande, kvalitet i förskolan och planering av förskoleverksamhet. I vår studie har vi bland annat uppmärksammat en problematik med dessa pedagogers planering i förhållande till små barn och föräldrars inflytande.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utsträckning föräldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingår att samverka med föräldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge föräldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra föräldrasamarbete är avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick från en kvalitativ hermeneutisk ansats där verktyget self report användes. Tjugofyra föräldrar svarade på en enkät bestående av åtta frågor. Inga bortfall förekom. Resultatet av studien visade att föräldrarna ville ha inflytande över sitt barns inskolning men var osäkra på hur de skulle uppnå det. Resultatet visade även att föräldrarna uppfattade det som viktigt att pedagogen har ett gott bemötande och visar lyhördhet. Vidare klargjordes att samarbetet kring det egna barnet var viktigt för föräldrarna. De ville kunna diskutera vad deras barn kan, vill och behöver och de förväntade sig att pedagogerna så långt som möjligt skulle tillgodose detta. Nyckelord:

Syftet med denna studie är att undersöka några lärares strategier, inom grundsärskolan inriktning träningsskola, för att göra eleverna delaktiga i kommunikationen som sker under en skoldag samt vilka arbetsmetoder de använder för att utveckla elevernas inflytande över sin skolsituation. Studiens tillvägagångssätt är att låta verksamma lärare berätta om deras arbetsmetoder och strategier för att utveckla elevernas delaktighet och inflytande under skoldagen. Resultatet från intervjuerna har analyserats med kommunikativt relationsinriktat perspektivet och utifrån Szönyi &amp; Södergvist Dunkers delaktighetsmodell.  Resultatet i studien visar på att eleverna får få möjligheter till att kunna påverka sin skolsituation och vara delaktiga i skolfrågor som berör dem. Att lärarna saknar konkreta metoder och strategier för att utveckla möjligheten till delaktighet över sin skolsituation och att det för de flesta eleverna handlar om att påverka här och nu ihop med en vuxen. Lärarna uttrycker att de är osäkra i om eleverna inom grundsärskolans träningsskola klarar av att generalisera skolutvecklingsfrågor som kan beröra dem och att skolornas elevråd inte är anpassade utifrån elevernas möjlighet till tillgänglighet och samhandling. / The purpose of this study is to examine some teachers'strategies, within the compulsory school for students with intellectual learningdisabilites, to make the students involved in the communication that takesplace during the school day and what methods they use to develop the pupils'influence over their situation at school. The study's approach is to allow practicing teachers tell us about their methods and strategies to develop student participation and influence during the school day. The result of the interviews have been analyzed with the communicative relationship-oriented perspective and based Szönyi &amp; Södergvist Dunkers participation model.The results of the study show that pupils have few opportunities to influencetheir situation at school and be involved in school issues that concern them.That teachers lack practical techniques and strategies to develop thepossibility of participation of their school situation and that for moststudents is about to affect the here and now, together with an adult. Theteachers say that they are unsure of whether students in undergraduate learningdisabilities training school capable of generalizing school improvement issuesthat may concern them and that the schools' student councils are not tailoredto their students the opportunity to access and collective action.

This essay has a purpose to understand and investigate how disabled people, where the handicap imply difficulty to speak for one self, get the rights of self-determination and influence satisfied. Our purpose with this essay is to focus on how representatives from organizations, trustees and Support and Service for Persons with Certain functional Impairments- officials (abbreviated LSS after the Swedish title of the Act lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), describe and discuss matters concerning the individuals’ opinions and requests from within their respective position. We will with this as a base analyze how these three parties facilitate and meet the individuals’ influence and self-determination. Through six qualitative interviews with these three parts we have gathered the foundation for our study. We have analyzed our material through role theory and power-perspective. We have also been using three thesis that studies disabled peoples influence and self-determination when in contact with personnel and public authorities. Our result shows that representatives from organizations, trustees and LSS-officials are sensitive to the individuals’ requests and opinions. This is nevertheless experienced as complicated and is dependent on what respective roles these hold. The contact between these parts is also flourished by different power-relations. We argue that the individuals’ self-determination and influence is not as natural as the law states. The individuals’ rights are determined by many different aspects.   Keywords: disabled people, self-determination, influence, representatives from organizations, trustees, LSS-officials.

Syftet med den här studien har varit att tolka barns uppfattningar om deras inflytande i den fria leken. Studien har vi designat utifrån kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med barn. Intervjuerna har kännetecknats av fiktiva scenarion där dockor har använts för att komma åt barns uttryck för deras uppfattningar. Studiens resultat har landat i tre kategorier: Dels handlar det om institutionella faktorer som behandlar hur förskolan i sitt arbete får ta hänsyn till en rad olika aspekter. Rutinsituationer är en utav dessa aspekter och regler en annan, som utformats för att kunna planera en verksamhet utifrån barns bästa samt diverse styrdokument. Nästa kategori blev förskolans miljö som har visat sig ha betydelse för barnens möjlighet till inflytande. Den sista kategorin benämndes vem bestämmer över den fria leken där det framkommit hur barnen uppfattar sitt inflytande kontra fröknarnas. De tre kategorierna har alla gemensamt att det framträtt att barn både uppfattar sig ha inflytande men också uppfattningar om att de inte har inflytande. I slutändan har vi tolkat att det hela handlat om ett givande och tagande, fröknar och barn emellan där kompromisser kan ses som en lösning för att gynna barns inflytande i den fria leken. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Denna studie har gjorts för att se hur en delaktighetsmodell i kommunal verksamhet fungerar i praktiken och om huvudsyftet, att ge personer med funktionsnedsättning ett ökat inflytande och en större delaktighet uppnås i realiteten. Detta då modellens utförande är tänkt att fungera utifrån ett nerifrån och upp perspektiv där personer med funktionsnedsättning själva ska ha möjlighet till inflytande och att få känna sig delaktiga i sin vardag.  Forskning som finns om delaktighetsmodellen är begränsad men forskarna är eniga om att det finns en problematik kring bemötande och kommunikation gentemot de funktionsnedsatta och att detta kräver utbildning hos personal och vägledare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Deltagarna i studien är chefer, personal och vägledare från kommunal verksamhet i Västra Götalands region och de arbetar med personer med funktionsnedsättning. De teorier vi använt oss av är Habermas kommunikationsteori och Foucaults maktteori. Frågeställningar som respondenterna fick reflektera över, var bland annat deras syn på vad delaktighet hos personer med funktionsnedsättning är för dem och om de upplever någon förändring i sitt bemötande. Vi har även haft ett intresse i att ta reda på om det är personerna med funktionsnedsättning själva som får bestämma vilka ämnen som anses relevanta att vara delaktiga i och om besluten de fattar verkligen träder i kraft. Förhållningssättet vi utgått ifrån har varit kritiskt med fokus på dialog, makt och dold makt. Vad som har framkommit i resultatet är att modellen har bidragit till ett förändrat arbetssätt hos personal. Makten har omfördelats mellan personal och brukare. Alla intervjupersoner tror på modellen men har farhågor över att modellen kommer att stanna upp och endast bidra med en tillfällig delaktighet, något som vi problematiserar i diskussionen. / This study has been made to see how a participatory model of municipal activities works in practice and whether the main purpose, to give users greater influence and a greater participation  is achieved in reality.  This  is  because the  model's  design  as  a  bottom -up perspective, where users themselves should have the opportunity to influence and to feel involved in their everyday lives. Even though the research about the participation model is limited the scientists agree that there is a problem about the behavior and communication to the clients, this will require training of staff and counselors. We have used a qualitative method of semi-structured interviews based on a phenomenological perspective. Study participants are managers, staff and counselors from local government activities in the Västra Götaland region, and they work with clients who have disabilities. The theories we have used is Habermas's communication theory and Foucault's power theory. Questions that respondents did reflect on included their views on the participation of the clients and if they experienced any change in the approach towards clients. We also had an interest in finding out whether it is the users themselves who should determine what themes they considered relevant to be involved in and if the decisions they make actually give effect. The approach we have assumed has been critical and of focus on dialogue, power and hidden power. What has emerged in the results is that the model has contributed to a changed approach of the staff. The power has been shifted between staff and clients. As we have problematized the discussion, all interviewees believe in the model but fear that the model will not be continued and only be a temporary activity.

Fritidshemslärarna har i uppdrag att förklara för föräldrarna varför och hur de bedriver verksamheten på fritidshem samt på vilket sätt de når verksamhetens uppdrag och mål (Skolverket, 2011). Syftet med studien var att skapa kunskap om hur fritidshemslärare och föräldrar delger och beskriver varandras information som grund för föräldrars möjligheter till inflytande utifrån deras medvetenhet om fritidshemmets syfte och mål. Frågorna som skulle besvara syftet var; Hur beskriver föräldrarna att fritidshemslärarna når ut med fritidshemmets syfte och mål utifrån den information de får? Hur beskriver fritidshemslärarna att de når ut till föräldrarna med information om fritidshemmets syfte och mål? Hur säger sig fritidshemslärarna lyssna på föräldrarna och ge dem möjlighet till inflytande i verksamheten? Studiens teoretiska utgångpunkt var Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Med hjälp av fokusgruppsamtal och semistrukturerade intervjuer fick vi fram studiens resultat. Resultatet visade att fritidshemslärarna når ut med verksamhetens syfte och mål genom att sätta upp lappar på fritidshemmets väggar och skicka hem information om de planerade aktiviteterna. Föräldrarna har kunskap om att barnen lär sig på fritidshemmet men har svagt intresse av att exakt veta vad de lär sig. Fritidshemslärarna har en uppfattning om att föräldrarna upplever fritidshemmet som barnpassning men så är inte fallet utan föräldrarna anser att verksamheten är viktig och respekterar fritidshemslärarnas yrkeskunnande. Föräldrarna är belåtna med verksamheten och har inte ett intresse av att påverka den så länge barnen trivs på fritidshemmet.

No description available.

The purpose of my study is to identify which approach that the teachers believe that they use in their work with children's influence. The aim is also to investigate whether or not the teachers experience any consequences when giving the children a chance to influence and if so, what kind of consequences. I have used qualitative interviews to answer the questions of my thesis. My conclusion, based on the result of the interviews, indicates that teachers believe children experience limited influence in routine situations. The results also indicates that teachers who demonstrates a conscious democratic approach while teaching, believed they helped children get a better understanding of the concept of democracy already at an early age. / Syftet med mitt examensarbete är att få kunskap om vilka olika arbetssätt pedagogerna anser att de använder för att inkludera barnen i verksamheten. Syftet är också att undersöka om pedagogerna upplever några konsekvenser med att ge barn infly-tande i förskolan och i så fall, vilka konsekvenser. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som metod för att besvara mina frågeställningar. Resultatet av mina intervjuer visar bland annat att pedagogerna upplever att barnens inflytande blir begränsat i olika rutinsituationer. Jag kom också fram till att pedagogerna påvisar att de eftersträvar ett medvetet demokratiskt förhållningssätt och att de anser att det hjälper barn att få en tidig förståelse för vad begreppet demokrati betyder.