Syftet med denna studie bidrar till att belysa hur barn och pedagoger uppfattar förskolans utomhusmiljö med fokus på lek, lärande och inflytande. Följande frågeställningar har besvarats: Hur uppfattar barn och pedagoger förskolans utomhusmiljö med fokus på lek och lärande? Hur återspeglas barns inflytande i förskolans utomhusmiljö? Empirin till studien har samlats in via fokusgrupp och samtalspromenader där vi har tagit till vara på pedagoger och barns beskrivningar genom att ställa öppna frågor. Förskolan har valts via ett bekvämlighetsurval. Den insamlade empirin har analyserats utifrån Renstams och Wästerfors (2015) analysmodell: sortering, reducering, argumentering samt Lefebrves rumsteori. Resultaten visar att barn och pedagogers uppfattningar om utomhusmiljön till viss del överensstämmer men att det finns olikheter i hur de beskriver lek, lärande och inflytande. Utifrån barn och pedagogers uppfattningar om förskolans utomhusmiljöer med fokus på lek blev resultatet att det är en miljö där den fria leken dominerar. Barn och pedagogers uppfattningar om lärande skiljer sig åt, pedagogerna beskriver ett intellektuellt lärande medan barnen visar till övervägande del ett konkret lärande. Barnens inflytande återspeglas i verksamheten på så sätt att deras tankar samt idéer i den fria leken är central i förskolans utomhusmiljö och att pedagogerna vill ge barnen möjlighet till att uppleva självständighet. Barnen ansåg sig ha lite eller inget inflytande över utomhusmiljöns utformning utan att det var pedagogerna som till störst del bestämde. Dock så beskriver pedagogerna att även de har svårt att påverka den konkreta miljön.

Inledning Studien handlar om pedagogers uppfattningar om fenomenet högläsning och barns inflytande i val av litteratur för barn 1–3 år. Det finns tidigare forskning som undersöker högläsning och barns inflytande i förskolan. Dock innefattar studierna till största del barn 1–6 år och det tycks saknas studier som inriktar sig på barn 1–3 år. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattning av fenomenet högläsning för barn 1–3 år och barnens inflytande i val av litteratur. Studien tar inspiration av variationsteorin eftersom variationer och urskiljningar i pedagogernas uppfattningar om fenomenet högläsning undersöks. För att besvara studiens syfte använder vi oss av två frågeställningar: - Vilket pedagogiskt syfte har pedagogerna med högläsning i förskolan? - Hur uppfattar pedagogerna barnens möjligheter till inflytande i val av litteratur? Metod Arbetet innefattar en kvalitativ studie som tar inspiration av ansatsen fenomenografi. I producering av data har enkäter med öppna frågor använts och respondenterna innefattar pedagoger som arbetar med de yngsta barnen 1–3 år i förskolan. Studien undersöktes på tre förskolor i en medelstor stad i sydvästra Sverige och sammanlagt deltog 13 pedagoger. Resultat Utifrån studien visar resultatet på att det finns flera syften med högläsning i förskolan. Dessa syften innefattar språkutveckling, fantasi och avkoppling. Utifrån pedagogernas svar framkom likheter och skillnader. Resultatet i studien visar dessutom att barnens inflytande i val av litteratur till viss del är begränsat när de ska låna böcker till avdelningen. Dock visar resultatet att barnen har ett större inflytande i val av litteratur i högläsningssituationer. Inom val av litteratur i den fysiska miljön och inom tillgängligheten av litteratur fann vi likheter och skillnader. Dessa innefattar litteraturens placering runt om i den fysiska miljön.

Syftet med denna studie var att undersöka barns uppfattningar om sitt eget inflytande i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte utgick vi från två frågeställningar som var: Vad uttrycker barnen möjliggör deras inflytande i förskolan? Samt: Vad uttrycker barnen begränsar deras inflytande i förskolan? Studien är gjord utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio barn från två olika förskolor. Vår förhoppning med studien var att presentera en liten del av hur barn betraktar världen i förskolan och grunden i problemområdet var barns syn på sin tillvaro och på sitt eget inflytande i verksamheten. Det barnen uttryckte som möjligheter för inflytande resulterade i des-sa fyra kategorier: Leken, deras födelsedag, påverka pedagogers val samt pedagogers frånvaro blir barns infly-tande. Aspekter som kunde begränsa barnens inflytande landade i dessa fyra kategorier: Rutinbundna situationer, regler, önskan om att ha inflytande samt pedagogerna bestämmer. Vi har förstått det som att leken i förskolan kan vara central för barns inflytande, då vi tolkat att barnen främst i leken uppfattar sig ha inflytande. Begränsningarna för barns inflytande har en stor plats i resultatet, då vi kunde förstå att barnen hade mycket att säga om vad som kan sätta gränser för deras inflytande i förskolan. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

The purpose of this study is to provide knowledge about preschool teachers´ perspective on children´s influence in preschool. The method for the study was qualitative interviews with six active preschool teachers. The result showed that there are opportunities and obstacles to children´s influence. Opportunities are lifted as responsive and present educators who maintain an open climate between colleagues and children to create a safe environment, where children are given the opportunity to influence. Obstacles to children´s influence are lifted mainly as rules, routines and stress. The result also shows the age and sex of children as possible factors for enabling and preventing children´s influence in the preschool. Through this study, some reflections on children´s real influence and possible ways of working are also highlighted in order to make visible the consensus and approach in the work team. Which can help to develop work with influence and children´s opportunities to influence the preschool.

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar barns integritet och delaktighet irelation till den pedagogiska dokumentationen. Vårt intresse till studien har grundat sig i om barnsintegritet blir värnat om och om då barnen har möjlighet till delaktighet och inflytande i denpedagogiska dokumentationen. Vi har i denna studie genomfört kvalitativa intervjuer medverksamma förskollärare för att få ta del av hur de arbetar och resonerar kring barnens integritet ochom de ges möjlighet till delaktighet i pedagogisk dokumentation. Empirin från intervjuerna harbearbetats och analyserats för att sedan skrivas fram till ett resultat. I resultatet framkommer åsikteroch arbetssätt som delas av förskollärarna. Intressant har varit de olika aspekter förskollärarna hardelat med sig av. Något centralt i resultatet var att förskollärarna resonerar olika om integritet ochdelaktighet beroende på om det är yngre eller äldre barn. Vi diskuterar etiska dilemman somframkommit i resultatet för att visa på att arbetet med pedagogisk dokumentation i relation tillintegritet och delaktighet kan vara problematisk för förskollärare. Det framkom att förskollärarnaupplevde att barns delaktighet och integritet i den pedagogiska dokumentationen är något de i bordeta mer hänsyn till i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och är influerad av Fröbels pedagogik.Innehållet i samlingen varierar, alltifrån sånger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen få träna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill också undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lärandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har något inflytande över samlingens innehåll.METOD:Vid insamlandet av vårt empiriska underlag valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bästa sättet för att uppnå vårt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bådebarn och pedagoger på grund av att vi ville kunna jämföra deras uppfattningar. Vår teoretiskautgångspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslärande.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter när de berättar om samlingen. Det äräven dessa aktiviteter som de anser är det roligaste på samlingen. Materialet visar också attbarn gärna vill vara med och ha inflytande över samlingen men att de upplever attpedagogerna inte tillåter det. Pedagogerna däremot anser att barnen får vara med ochbestämma men att barnen inte är medvetna om det. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Det är av stor vikt att arbeta med barns inflytande och meddemokratiska processer eftersom detta står tydligt i förskolansstyrdokument. Forskning visar flera positiva effekter av attinvolvera barnen i den pedagogiska verksamheten.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger på tre förskolor arbetar medbarns inflytande och demokratiska processer, samt vadpedagogerna anser om barns möjligheter till inflytande. Vi villäven undersöka hur barnen upplever sina möjligheter tillinflytande i förskolans verksamhet.METOD: Vi har använt oss av metoderna self report, observation ochintervju. Vi har genomfört både barnintervjuer ochpedagogintervjuer, dessa genomfördes på tre förskolor. Vigenomförde totalt 15 barnintervjuer och 7 pedagogintervjuer ochlämnade ut 8 self reports.RESULTAT: I vårt resultat kom vi fram till att pedagogerna på de treundersökta förskolorna försöker arbeta aktivt med barns inflytande. En del i det arbetet är att vara lyhörda och att fångaupp barnens tankar och intressen. Röstning och barnens val är delar av demokratiska processer. Pedagogerna försöker äventänka sig för innan de säger ”nej” till barnens förslag – etttillåtande klimat, dock uttryckte pedagogerna att de borde blibättre på att synliggöra barns inflytande för barnen. Barnenuttryckte i sina intervjusvar att pedagogerna lyssnar på dem ochde flesta barnen uttrycker att de får lov att bestämma påförskolan, men ”inte precis när som helst”. / Uppsatsnivå: C

BakgrundSagan har alltid använts i förskolans verksamhet med avsikten att vila och få chans att varva ner lite. Idag är meningen med sagan oftast densamma ute i verksamheterna men pedagogerna idag har blivit mer medvetna om vad sagan har för möjligheter för språkutvecklingen. Sagan skapar möjligheter till diskussion, samtal och chans att utveckla sin självkänsla genom att prata inför andra och våga träda fram i rollspel.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagogerna arbetar med sagan som pedagogiskt redskap i verksamheten för att främja barns språkutveckling och hur pedagogerna ser sagans förändring genom de senaste trettio åren.MetodVi har valt att använda kvalitativa intervjuer i vår undersökning. Vi använde oss av intervjuer som redskap för att få svar på vårt syfte till studien. Vi har intervjuat verksamma pedagoger på tre utvalda förskolor i Västra Götalands län.ResultatPedagogerna i vår studie upplever att sagan ger många möjligheter till barns språkutveckling. Pedagogerna talar också om användningen av sagan genom tiderna, även hur vi pedagoger involverar barnen i arbetet med sagan. Pedagogerna talar även om sagans påverkan på fantasin och självkänslan som något positivt i utvecklingen. En del pedagoger anser att det är viktigt att pedagogerna är medveten om förändringar och mottaglig för nya idéer och arbetsätt med sagan som språkutvecklande redskap. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:I detta avsnitt redogörs för aktuell forskning inom områden som kan kopplas till regler. Dessahandlar bland annat om barns fostran och lärande i förskolan samt om den pedagogiskapraktiken. Dessutom beskrivs följande begrepp: kultur, inflytande och demokrati samt maktstrukturer,eftersom dessa på olika sätt påverkar de sammanhang där regler existerar.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger beskriver regler i några vanligasituationer i förskolan.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod och samlat in data genom self report, där pedagogernahar fått besvara några få frågor kring regler. Tjugo pedagoger från sex olika förskolor deltogi undersökningen.RESULTAT:Pedagogerna beskrev i sina svar flera olika regler och syften vilka handlar om olika områden.Vissa regler handlar om att barn ska lära sig någonting medan andra handlar om attunderlätta för barn och vuxna i den pedagogiska verksamheten. Ordningsregler är något somofta beskrevs av pedagogerna och som tycks vara nödvändiga för att få verksamheten attfungera. Det framkom även regler som har till avsikt att markera allas lika värde liksom vislutligen också kan se regler som kan ses som att handla om vuxnas kontroll av barnen.

BAKGRUND:Då det står i Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) att det skall finnas ett samarbete mellanhem och förskola. Samarbetet har utvecklats över tid och idag vill föräldrarna vara med attpåverka vissa aspekter i verksamheten. Detta samarbete påverkar vår yrkesroll och i allrahögsta grad barnen på förskolan.SYFTE:Att undersöka vårdnadshavares vilja att påverka i förskolan kontra pedagogers upplevelsergällande detta.METOD:Undersökningen bygger på enkäter till pedagoger och föräldrar från tre olika förskolor. Detlämnades ut 36 stycken enkäter till pedagoger och 26 kom tillbaka besvarade. Tillföräldrarna lämnade vi ut 85 och fick tillbaka 32 ifyllda.RESULTAT:Enkätstudien visar att föräldrar vill vara med och påverka vissa delar av verksamheten merän andra. Samma situationer som föräldrar vill påverka är också de områden pedagogerupplever att föräldrar visat intresse av att påverka. De områden flest föräldrar vill påverka ärvardagsnära situationer såsom vila, mat och barnens säkerhet. Den pedagogiskaverksamheten menar de flesta föräldrar är pedagogernas uppgift att planera för.