Elevers delaktighet och inflytande ses som viktig inom skolan där eleverna ska uppfostras till demokratiska individer. Under vår verksamhetsförlagda utbildning fick vi uppfattningen att eleverna inte fick vara med och bestämma så mycket. Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om på vilka sätt och i vilka situationer elever ges möjlighet att vara med och påverka aktiviteter på fritidshemmet. Forskningsfrågorna var: Vilka uppfattningar om delaktighet och inflytande har eleverna på fritidshemmet?  Vad har eleverna för erfarenheter av inflytande över aktiviteter på fritidshemmet? Studien utgår ifrån barns perspektiv då vi vill få en bild av deras uppfattningar och upplevelser. Den utgår också från det sociokulturella perspektivet som har sin grund i Vygotskijs teorier om lärande samt från Roger Harts delaktighetsstege. Studien använder en kvalitativ metod med inspiration från etnografisk ansats där vi med hjälp av samtalspromenader skapade vår empiri. I resultatet framkom tre teman, Samlingen, Aktiviteter och dess regler samt Fröken lyssnar. Resultatet visar att eleverna upplevde att de fick vara med och bestämma över aktiviteterna på fritidshemmet och att de hade en del erfarenheter av inflytande i form av till exempel samling och fritidsråd.

FNs barnkonvention innehåller bland annat barns rätt till delaktighet och inflytande som en av barns rättigheter. Under de senaste 20 åren har synen på barn och barndom förändrats inom forskningsområdet, och från att barndom setts som ett biologiskt fenomen ses barn allt mer ur ett barnsociologiskt perspektiv, där de har egna kompetenser och rättigheter (James & Prout, 1997:1-5; Hägglund, m.fl. 2013:21-27). Ett paradigmskifte där synen på barn gått från en bristdiskurs där barnen ses som tomma kärl som behöver lära sig all kunskap från vuxna, till att barn ses som egna aktörer med egna intentioner och viljor (James och Prout, 1997:1-5). Begreppet Toddlar används i denna studie i analysen och konklusionen. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning, när och hur toddlars delaktighet samt inflytande framträder i samling i relation till pedagogbemötande. Studiens metod har en kvalitativ ansats men presenteras även kvantitativt. Datainsamling har genomförts med hjälp av observationer, ett observationsschema som utformades efter studiens teoretiska utgångspunkter med bland annat Shiers (2001) modell för att öka delaktighet i beslutsfattande. De kvantitativa data som presenteras om toddlares deltagande i samling är bland annat ålder på deltagarna och storlek på barngrupperna och hur ofta toddlare fick möjlighet att vara delaktiga under samlingarna. Resultatet i denna fallstudie visar på hur toddlares delaktighet i samling ser ut i förhållande till om pedagoger använder sig av nivåerna i Shiers modell om ökat deltagande eller inte. Studien visade att barn blev lyssnade till vid alla samlingar förutom en. Den visade också att det fanns ett system för att göra toddlares delaktiga, en turordning, vid nästan samtliga. Men det fanns inget system för att ge barnen inflytande över samlingen, utan detta kom spontant och handlade om sånger eller behandling av rekvisita. Resultatet i denna fallstudie kan vara användbart i förskola där personalen vill öka barns delaktighet och spontana inflytande i samling. Bristen på barninflytande som denna fallstudie visar på i samling skulle vara intressant att utveckla i vidare forskning.

Studiens syfte är att bidra till kunskapandet om de yngsta barnens möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolan. Det empiriska materialet har insamlats via fem intervjuer med förskollärare. Även icke-deltagande observationer av förskollärares möjliggörande för de yngsta barnens inflytande och delaktighet har utförts vid de två avdelningar där de intervjuade förskollärarna arbetar. Datan har analyserats med hjälp av narrativ analys utifrån ett normkritiskt perspektiv.  Studiens resultat visar att två arbetssätt dominerar vad gäller arbetet med de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolan. Det första arbetssättet går ut på att förstå och bekräfta det barnet uttrycker, detta förutsätter att med lyhördhet lyssna till hela barnet med alla kroppens sinnen. I detta anses kärnan i arbetet således vara att som förskollärare förstå det barnet försöker uttrycka så att barnet upplever sig förstått och bekräftat. Den andra dominerande metoden att arbeta med inflytande och delaktighet är genom att skapa valtillfällen för barnen. Studiens resultat visar även att faktorer som påverkar detta arbete inkluderar säkerhetsaspekter, omvårdnadsrutiner, barnens verbala förmåga och personlighet, förskollärartäthet och lokaler. Studien visar att arbetet med de yngsta barnen står i relation till djupt rotade diskurser vilket således gör det kopplat till makt. Studiens resultat visar även att vuxna har en definitionsmakt jämtemot barn som påverkar arbetet med de yngsta barnens delaktighet och inflytande. Det viktiga för att tillmötesgå detta är medvetenhet gällande makten jämtemot barnen och att inte använda mer auktoritet än nödvändigt.

Studiens avsikt har varit att studera hur förskollärare konstruerar undervisningsbegreppet samt hur undervisning konstrueras i relation till barns delaktighet och inflytande. Det socialkonstruktionistiska perspektivet utgör den teoretiska utgångspunkten för denna studie.   I kombination med fokusgruppintervjuer som metod för datainsamling, genomfördes två fokusgruppintervjuer med sju förskollärare, fyra- respektive tre förskollärare i varje grupp. Fokusgruppdiskussionerna dokumenterades med hjälp av ljudinspelning, som vidare transkriberades, sorterades, reducerades, tematiserades och analyserades. Genom att socialkonstruktionistiska teorin utgjorde analysramen, har därför fokuset varit på deltagarnas gemensamma konstruktioner av undervisning som begrepp och undervisning i relation till barns delaktighet och inflytande. Resultatet indikerar att undervisning uppfattas som en sammanflätning av spontan- respektive planerad undervisning. Förskollärarna i studien betraktar inte införandet av undervisningsbegreppet i förskolan som en form av skolifiering av förskolan. Därmed anses undervisning och lärande som två skilda aktiviteter. I deltagarnas beskrivningar av undervisning vid rutinsituationer konstateras det en sammanblandning av undervisning och utbildning. Barns delaktighet och inflytande avseende undervisning framkommer i resultatet som en central del i planering av planerad undervisning för äldre förskolebarn. Däremot tenderar resultatet indikationer på att yngre barn har mindre förutsättningar till delaktighet och inflytande i undervisningen, jämfört med de äldre barnen.

The purpose of this study is to shed light on how teachers in compulsory school for students with severe intellectual disabilities promote the students' sense of participation and enable their right to influence. Our subject words are compulsory school for students with severe intellectual disabilities, participation, influence, structured pedagogy and AAC. The study is based on qualitative observations and interviews of four teachers who are active in different special schools for students with intellectual disability in southern Sweden. The result is interpreted using the participation model. The questions in the study that we want to get answers to are; How do the teachers see the concepts of participation and influence? How do the teachers enable the students to participate? In what situations do teachers give students influence over education? Which materials do teachers use to enable participation and influence? What response does the teachers get from the students when they get the opportunity to participate and gain influence? The study shows that students gain influence over their school day, primarily by making choices, either during the lesson / activity or afterwards. The students’ opportunities to influence the frameworks in their education are visible in various ways. The study shows that all teachers work with AAC and they use body language and signs AAC. All the four teachers use schedules with pictures, but it is limited to three out of four schools to use the schedules in connection with the students' workplaces. The teachers in the study experience challenges in that certain parts of the day can be more difficult for the students to influence or that communication can be an obstacle because the teachers may offer choices that are chosen by the teacher, so called guided choices.

Utifrån tidigare forskning kring barnens syn på lärmiljöerna i förskolan samt från våra egna erfarenheter växte ett problemområde fram, det blev allt mer synligt att förskollärare försöker närma sig ett barns perspektiv genom att lyssna in barnen kring mer triviala beslut i förskolan, medan barnens perspektiv sällan står i fokus när det handlar om lärmiljöer och deras inflytande i dem. Utifrån det här växte studiens syfte fram, vilket är att vi vill bidra med kunskap kring barnens perspektiv om lärmiljöer i förskolan, genom att undersöka hur barnen samtalar om sina egna dokumenterade fotografier. Det ledde oss fram till forskningsfrågan “Hur uppfattar barnen sitt inflytande över förskolans lärmiljö?”. Vi har valt att utgå från en fenomenografisk ansats, eftersom det är barnens uppfattningar av lärmiljöerna som ska träda fram. Insamlingen av empirin har skett på två förskolor i södra Sverige och barnen är mellan fem och sex år. Barnen fick ta egna fotografier på olika delar av verksamheten som vi samtalade kring tillsammans utifrån en intervjuguide. Den insamlade empirin resulterade i tre olika beskrivningskategorier: regler, avskildhet och mångsidighet samt hat och förskolans otillräcklighet. Resultatet visar på varierande uppfattningar kring förskolans material samt platser och det uppkommer uppfattningar av att lärmiljöerna på förskolan är vuxenstyrda. Slutsatsen av det här blir att barn och förskollärare behöver finna ett samarbete sinsemellan när det handlar om utformningen av förskolans lärmiljöer.

Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar ges möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Metoden är kvalitativ och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av sju förskollärare, två barnskötare samt sju föräldrar. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade på att förskolepersonalen använde sig av liknande metoder för föräldrars delaktighet och inflytande, samt att föräldrarna upplevde att de gavs möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet på liknande sätt som personalen beskrev, med visst undantag.  Undersökningen har visat att föräldrasamverkan upplevs som en viktig del i förskolans verksamhet av både personal och föräldrar. Metoderna för delaktighet och inflytande ser liknande ut i de berörda förskolorna. Ett problem kan dock vara att hitta metoder för att nå ut till alla föräldrar.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärares uppfattningar om elevinflytande i fritidsverksamheten och hur de beskriver att de arbetar med elevernas inflytande. De forskningsfrågor som framkom är följande: - Vilka uppfattningar har fritidslärare av elevinflytande? - Hur arbetar fritidslärare med elevernas inflytande i fritidsverksamheten? - Vilka svårigheter och möjligheter finns det med elevinflytande? En kvalitativ metod har använts för att få svar på undersökningens syfte och intervjuer har använts där sex verksamma fritidslärare från olika skolor deltagit. Resultatet visar att samtliga lärare har en gemensam uppfattning av vad elevinflytande innebär, deras uppfattning är att verksamheten ska vara uppbyggd och formad så gott det går utefter elevernas egna tankar och önskningar. Det vanligaste arbetssättet hos lärarna är att arbeta med hjälp av fritidsråd och andra demokratiska former.  Enligt lärarna finns det olika svårigheter med elevinflytandet i verksamheten. Till exempel handlar det om för stora elevgrupper vilket gör det svårt att ge varje individ möjligheten till elevinflytande. De handlar också om personalbristen. Mer personal hade skapat fler möjligheter till ett fungerande elevinflytande och möjlighet att uppnå elevernas önskningar inom verksamheten.

Syftet med studien är att bilda kunskap om hur barn upplever inflytande och delaktighet i placering av material samt undersöka barns handlingsutrymme i relation till förskolans inomhusmiljö. Metoden som använts är gruppintervjuer med barn i åldrarna fem och sex år. Det utfördes fem gruppintervjuer med sammanlagt sjutton barn. Studiens syfte preciseras med frågeställningen: Hur beskriver förskolebarn i fem- sex årsåldern delaktighet och inflytande i placering av material? Det empiriska materialet har analyserats till fem teman utifrån två teoretiska begrepp, intersubjektivitet och agentskap. Dessa teman är: barnen tar beslut och pedagogerna genomför, representativ delaktighet, barns handlingsutrymme, detta har fröknarna bestämt och omedvetna och medvetna val. Resultatet synliggör barns beskrivningar av delaktighet och inflytande i placering av material. Det framkom att barnen fattar ett beslut och pedagogerna tar tillvara på deras önskemål och förändrar i förskolans miljö. Barnen beskriver även att beslut fattas gemensamt i en mindre barngrupp tillsammans med en pedagog. Det framgår också i resultatet att barn får handlingsutrymme till att placera materialet självständigt. Pedagogerna tar de övergripande besluten i verksamheten och skapar ramar för barnen att förhålla sig till. Resultatet visar slutligen att omedvetna val tas utifrån praktiska ställningstaganden samt att barnen har en medveten tanke med sin handling i placering av material.

Studien syftar till att beskriva de yngsta barnens inflytande och delaktighet i förskolans dokumentationsarbete. Frågeställningarna var: Hur beskriver förskollärare att de dokumenterar med de yngsta barnen? Och hur beskriver förskollärare sitt ansvar i relation till barns delaktighet och inflytande i förskolans dokumentationsarbete? Studien har genomförts med sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar med de yngsta barnen i förskolan. Datainsamlingen är analyserad utifrån en tematisk analysmetod utifrån den insamlade empirin. Studiens resultat visar att förskollärare har ett ansvar vid ett dokumentationsarbete med de yngsta barnen då inte alla barn har ett fullt utvecklat verbalt språk. Förskollärare väljer vad som ska synliggöras för verksamheten utåt och väljer när, hur, vad och för vem som dokumentationsarbetet är till för. Hur förskollärare dokumenterar i verksamheten ger betydelse för barnens delaktighet och inflytande, barnens lärande och påverkan av utformningen av verksamheten. Slutsatsen av studien visar på att förskollärare har en medvetenhet om att deras tolkningar av de yngsta barnen görs, vilket medför svårigheter kring barns inflytande och delaktighet i förhållande till läroplanens riktlinjer. Förskollärare har en medvetenhet om att de måste få de yngsta barnen mer delaktiga och ha mer inflytande. Det som blir problematiskt är bara frågan hur.