BAKGRUND:Samlingen har sitt ursprung i Fröbels pedagogik och är i dagens förskola en del av dendagliga verksamheten. Samlingen har utformats till att stödja en demokratisk uppfostranoch även till att ge barnen en struktur i vardagen eller för att lära barnen grundläggandebegrepp. Dagens samling består både av rutiner som ser likadana ut varje dag ochvariation beroende på vad förskolan arbetar med.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger och barn på fyra stycken utvaldaförskolor ser på samlingen och dess innehåll. Syftet med studien är också att undersökaom barnen känner att de kan påverka samlingens innehåll och om pedagogerna tror attsamlingen påverkar barnens utveckling.METOD:Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Observationerna avsamlingen använde vi som grund för de intervjufrågor vi sedan ställde. Vi har intervjuatbåde barn och pedagoger.RESULTAT:De flesta pedagoger i vår studie uttrycker att samlingen är en tid att skapa en gruppkänslaoch lära barn sociala regler. Pedagogerna planerar samlingen för att koppla till teman ochandra händelser och olika lärandemetoder. Många pedagoger i studien anser attutvecklingen barn gör i förskolan sker under hela dagen och inte bara under samlingen.En del pedagoger uttrycker att det är lättare att ta tillvara på barnens inflytande under smådelar i samlingen. Barnen uppfattar att det är pedagogerna som bestämmer vad som skahända under samlingen men uttrycker också att de får igenom önskningar om lekar ochsånger.

Bakgrund till studien: Idag ställs det nya krav på att organisationer snarare börbedriva verksamheten utifrån kunskap och flexibilitet än påstandardiserade arbetsuppgifter. Därmed bör ledningenimplicera ett synsätt där organisationen plattas ut och öppnarupp för medarbetarnas delaktighet och inflytande. För att detska fungera måste samtliga anställda oavsett position ha engemensam förståelse kring organisationens mål och visioner.Syfte: Med denna uppsats vill vi undersöka hur relationen mellanavdelningschefen och medarbetarna uppfattas på enavdelning inom en kommunal förvaltning. Vi vill veta hurdelaktighet i beslutsprocesser samt hur inflytande och egetansvar över de anställdas arbetssituation fungerar genom attjämföra de båda parternas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla invårt empiriska material till undersökningen. Intervjuernagenomfördes på nio medarbetare och en chef från enavdelning inom en kommun i en medelstor stad i västraSverige.Huvudresultat: Delaktigheten och inflytandet fungerar bra på avdelningennär det gäller möjligheter att kunna uttrycka sig.Medarbetarna har bland annat möjlighet att genomarbetsplatsträffarna påverka över sin arbetssituation samtkomma med förlag på förändringar och förbättringar. Bristenpå information påverkar emellertid delaktigheten negativt.Har man inte tillgång till information som rör verksamhetenoch medarbetarna såväl direkt som indirekt har man inte fulldelaktighet.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning växt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rättigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvärlden ligger som grund för hur människan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar också hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken påverkan de anser att inflytande har på barns utveckling och lärande, samt hur de menar att barn förstår att de har inflytande.METOD:Studien är kvalitativ, första frågeställningen utgår från fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frågeställningar används kvalitativ analys. Redskap som användes är intervju med öppna frågor samt tankekarta. Sex pedagoger intervjuades från fyra förskolor med olika organisatoriska inriktningar.RESULTAT:Det visar sig att pedagogernas uppfattningar av fenomenet barns inflytande utfaller i två kategorier, barns valmöjlighet samt att barnen blir hörda. Pedagogernas arbete med barns inflytande delades upp i tre kategorier. Vilken påverkan barns inflytande har på utveckling och lärande finns indelat i tre kategorier som beskriver olika läroprocesser. Pedagogerna menar att det finns två tillvägagångssätt att bekräfta hur barnen ska förstå att de har inflytande, konkret bekräftelse och kognitiv bekräftelse.

Syftet med denna studie var att undersöka användningen av det specialpedagogiska stödet alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskolan och undersöka hur detta stöd var utformat och anpassat för barn som har kommunikationssvårigheter. Forskningen visade att de barn som är i behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan främst är barn som har kommunikationssvårigheter. Det framkommer även i litteraturen att förskolans styrdokument är otydliga i sina formuleringar i hur det specialpedagogiska stödet ska vara utformat. Jag besökte en språkförskola där jag genomförde en kvalitativ intervju med en förskollärare som hade erfarenhet av AKK. Jag utförde även en observation som metod i undersökningen för att ta reda på vilka AKK-former som var synliga i förskolans miljö. Enligt resultatet är det mycket som talar för att förskolan har anpassat förskolemiljön efter barnens behov och förutsättningar, framförallt utifrån hur förskolan utformat det specialpedagogiska stödet AKK. Det förekommer kompensatoriska insatser men mycket av det pedagogiska lärandet tyder också på inkludering och miljöanpassning vilket det kritiska perspektivet framhåller. Detta kan också tolkas som att förskolan förhåller sig till ett dilemmaperspektiv, där man finner en mellanväg mellan dessa två perspektiv.

BakgrundDet blir allt fler äldre i Sverige, och det kommer att bli en brist på omvårdnadspersonal. Pensionärerna ställer samtidigt nya och högre krav. Fler alternativt drivna äldreboenden har startats, däribland intraprenadverksamheter. Intresset för denna undersökning har sin grund i att båda författarna har tidigare arbetslivserfarenhet från äldrevården, en av oss har dessutom arbetat på ett intraprenadstyrt äldreboende.Syfte Syftet med studien är att undersöka hur ett antal anställda på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sitt arbete. Fokus kommer ligga på aspekterna styrning, delaktighet och inflytande.MetodI uppsatsen används en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats samt ett subjektivistiskt synsätt, då vi utgår från aktörernas synsätt. Vi har gjort tio semistrukturerade och individuella intervjuer.ResultatRespondenterna upplever ledningens arbetssätt som positivt i och med att de arbetar både som ledning och som omvårdare eftersom det ger dem en ökad förståelse för verksamheten, brukarna och personalen. De anställda har delade uppfattningar om ledningens styrning där några upplever den som tydlig, medan vissa anser den vara vag och otillräcklig. Resultatet visar att kommunen har en betydande roll i hur verksamheten styrs, vilket ses som negativt.Delaktigheten och inflytandet de anställda upplever i arbetet visar sig vara varierande. I de flesta fall upplevs ledningen lyssna och ta till sig personalens åsikter. Inflytande har de anställda främst i mindre beslut och i den egna arbetssituationen, medan ledningsgruppen fattar de större besluten i verksamheten. Ett sätt att nå delaktighet och inflytande i verksamheten är genom regelbundna möten och samlingar. Delaktigheten upplever respondenterna påverkar dem positivt. Gällande ekonomin är delaktigheten och inflytandet begränsat. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Barnens inflytande över förskolans verksamhet är något som länge prioriterats här i Sverige. Läroplanen som förskolan ska följa poängterar även barnens rätt till inflytande över sin vardag, detta är dock ett problematiskt område då den inte specificerar hur inflytande ska se ut vilket gör att det är förskollärarens egna tolkningar som ligger till grunden för hur arbetet med inflytande ser ut. Syftet med denna studie är att undersöka vilket reellt inflytande barnen har, främst över den fysiska miljön men även i den övriga verksamheten så som i den fria leken och hur förskollärarna kommer fram till vad de ska arbeta med i exempelvis temaarbeten, då allt detta går in under barnens inflytande. Frågeställningen vi haft under detta arbete är vilket inflytande ges barn i den fysiska miljön i förskolan? Detta har undersökts via intervjuer med sex förskollärare där de fått berätta om sina verksamheter och hur de arbetar med inflytande för barn i förskolan. Resultatet av studien visar att nivån av inflytande som barnen får är sammankopplat med pedagogernas synsätt kring vad de ser som inflytande för barnen, samt vilja att släppa in barnen i beslutsfattningen. Av studien drar vi slutsatsen att möjlighet finns att låta barnen vara delaktiga i beslut rörande den fysiska miljön på förskolan. Detta då många av våra informanter berättar hur de via olika arbetssätt faktiskt ger barn inflytande inom detta område.

No description available.

Syftet med den här studien är att belysa förskolepedagogers arbete med naturvetenskap utifrån de reviderade målen i läroplanen, med särskilt fokus på pedagogernas uppfattning om möjligheter och hinder i undervisningen. För att komma fram till syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervju av åtta pedagoger på fyra olika förskolor. Fokus har varit på våra frågeställningar Hur uppfattar pedagogerna sin egen kunskap i naturvetenskap i förhållande till läroplanens mål? Hur gör pedagogerna för att tillgodose läroplanens mål? Vilka hinder kan pedagogerna uppfatta att det finns för att inte uppfylla målen? Hur tar pedagogerna vara på barnens nyfikenhetsfrågor ur ett naturvetenskapsperspektiv? Hur tänker och använder pedagogerna språk och begrepp inom naturvetenskapen?Vi har ställt den tidigare forskningen och litteratur mot det som informanterna har sagt till oss i intervjuerna. Vi har valt att titta på studien utifrån ett sociokulturellt perspektiv men även ur ett Reggio Emilia inspirerande perspektiv, där samspel och det kompetenta barnet är centralt.Våra resultat visar att utbildning och engagemang är viktigt för arbetet med naturvetenskap i förskolan. Mer tid och utbildning efterfrågas för att kunna utveckla verksamheten ytterligare. Hållbar utveckling, samspel i naturen men också kemiska och fysikaliska processer som såpbubblor, bakning, skuggor och reflexer är exempel på naturvetenskapligt innehåll i verksamheten. Pedagoger tar vara på barns nyfikenhetsfrågor som i sin tur kan leda till nya projekt. Pedagogerna uttrycker att det är svårt att använda sig av de naturvetenskapliga begreppen i sin vardag. För att pedagoger ska kunna implementera målen i naturkunskap behöver de vara närvarande och nyfikna samt få mer tid och utbildning till hela arbetslaget.

Denna studie handlar om den pedagogiska miljön i förskolan, dvs. den lärmiljö barnen möter i dendagliga verksamheten. Vi har valt att utgå ifrån förskollärarens perspektiv och har, genom intervjuermed verksamma och legitimerade förskollärare, samlat in data. Syftet med studien var att ta delförskollärares uppfattningar om utformningen av förskolans pedagogiska miljöer, samt på vilket sätt de anser attbarn har inflytande över dessa. Vi har i denna uppsats utgått från barns rätt till delaktighet ochinflytande vid utformningen av förskolans miljö (Skolverket, 2018) och har utifrån detta formulerat ettsyfte, frågeställningar och intervjufrågor. Detta för att försöka få svar på om och hur barnens rätt tillinflytande över utformningen av förskolans miljö infrias. Vi introducerar läsaren till barns rättigheterutifrån förskolans läroplan samt till den forskning som är relevant i förhållande till problemområdet.Hur miljön påverkar barns lärande och utveckling, förskolans miljöer samt barns inflytande ärforskningsområden som vi lyfter i inledningen av uppsatsen. Vi har genomfört sex stycken intervjuermed förskollärare på olika förskolor i Sverige. I resultatdelen lyfter vi fram de teman och kategoriersom har framkommit under studiens gång, vid insamlingen av data. De tre huvudteman kom atthandla om förskollärarens avsikter vid utformningen av miljön, barns delaktighet och inflytande samtförutsättningar som kan påverka barns inflytande. Det visade sig att förskollärarnas uppfattning och avsiktvar att, genom planeringen av den pedagogiska miljön, skapa lugn och ro samt skapa en miljö somverkar tilltalande till barnen. Samtliga förskollärare nämnde även barns behov och intressen som enviktig utgångspunkt vid planeringen av miljö och material. Samtidigt fanns det flera andra faktorer,såsom genus-perspektivet, kemikaliefria förskolor och barn med särskilda behov, som påverkadeförskollärarnas förutsättningar vid planering och utformning av miljön. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

In this case study, policy transfer between municipalities within gender mainstreaming is examined. This thesis wanted to find explanations on why municipalities start with gender mainstreaming and how municipalities learn gender mainstreaming from other municipalities. This study also investigates how much influence the municipal official that are responsible for gender mainstreaming have. Semi structured interviews were conducted with six municipalities and seven respondents and to analyze and interpret the answers the study uses theories about ‘lesson-drawing’, ‘mimicry’ and ’fashion’ as well as policy network. The conclusion of the study is that tendencies to both mimicry and lesson-drawing to why municipalities start with gender mainstreaming. Some municipalities’ answers that their work with gender equality was not satisfying and therefore they started with gender mainstreaming. The other municipalities explained because gender mainstream is in fashion now, they started with it also. To how municipalities learn from each other, the conclusion is that it is only about lessondrawing and the municipalities explained that they have to adjust what they learn in policy networks to their own municipality and not copy their work exactly. Furthermore, municipal officials have a great amount of influence in establishing gender mainstreaming in the municipality. But this influence decreases when gender mainstreaming is established in the municipality.