Denna c-uppsats handlar om äldres erfarenheter och upplevelser av att ta emot hemtjänst. Syftet är att undersöka hur hemtjänsten inverkar på äldres självbestämmande, inflytande och oberoende i vardagen. Jag har intervjuat fem äldre med olika nivåer på hjälpbehov. De äldre upplever att de inte kan påverka sin hemhjälp. Studien visar också att hjälptagarna är i stark beroendeställning i förhållande till hemtjänsten. Detta underläge visar sig bland annat i den tacksamhet som de intervjuade visar till personalen och även i förståelsen för deras pressande arbetssituation. Men även om hemtjänsten inverkar på de äldres frihet i vardagen möjliggör den att de kan bo kvar i sina egna hem. Detta är centralt för flera av de intervjuade. De äldre i min studie har olika strategier för att bibehålla sitt oberoende gentemot hemtjänsten. De intar en attityd av tacksamhet till vårdpersonalen och försöker att i det längsta klara sig med minsta möjliga hjälp från hemtjänsten. Även tidigare studier har visat att hjälptagare av hemtjänst ofta undviker att påverka hjälpens utformning eftersom det kan uppfattas som otacksamt och påverkar relationen till hemtjänstpersonalen.

Syftet var att undersöka hur femåriga förskolebarn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamheter. Syftet var även att undersöka hur pedagoger uppfattade att barn upplevde sin delaktighet och sitt inflytande i förskolan. I tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande har inriktningen många gånger varit på äldre barn, men det finns även studier på yngre barns delaktighet och inflytande. Tidigare forskning beskriver att barn till stor del upplever att de inte är delaktiga i exempelvis lärarinitierade aktiviteter. Det kan bero på vilket förhållningssätt och den kontroll pedagogen intar. Den forskningsansats som har valts är fenomenografi som är en kvalitativ ansats där man försöker beskriva ett fenomen, i detta fall två fenomen, barns delaktighet och inflytande. Den metod som är vald i uppsatsen är intervjusamtal med barn och pedagoger. Den här studien visar en skillnad i svaren från barnen på de båda förskolorna. På den ena förskolan ansåg barnen att det bara var de vuxna som bestämde medan barnen på den andra förskolan menade på att det mest var pedagogerna som bestämde men att de även själva fick möjlighet att vara med och bestämma. Samtliga pedagoger var av uppfattningen att barns delaktighet och inflytande var nödvändigt för en bra verksamhet och att de hoppades på att barn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande. Det som var svårt var att låta barn bestämma över övergripande beslut och regler. Studiens slutsats var att barn till viss del upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamhet medan pedagogerna uppfattade att barn var delaktiga och hade inflytande.

Studiens syfte var att undersöka hur populärkultur kunde användas i läs – och skrivlärande på förskolan, då populärkultur är en stor del av barnens vardag i dagens samhälle. Syftet var även att undersöka hur pedagogerna bemötte barnens intresse för populärkultur och på vilket sätt det var möjligt att använda sig av populärkultur i en lärandesituation på förskolan.   Examensarbetets empiriska underlag baserades på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer, med 7 kvinnliga och 2 manliga pedagoger som alla arbetade eller har arbetat inom förskolan. Alla pedagoger hade högskoleutbildning men de skilde sig åt i yrkesverksamma år. Det empiriska underlaget diskuterades sedan gentemot det teoretiska perspektivet och den tidigare forskningen.   Undersökningen visade att pedagogerna var tillåtande till populärkultur i förskolan då populärkultur, i olika former, ofta förekom i barnens vardag. Pedagogerna menade att barnen bör få tillfällen att bearbeta den populärkultur barn i dag ständigt omges av. Bearbetningen kunde ske genom rollekar, samtal och i lärandesituationer. För att möta barnen, på bästa sätt, i deras populärkulturella livsvärldar behövde pedagogerna ständigt hålla sig á jour med populärkulturen. I och med att pedagogerna höll sig uppdaterade med populärkulturen kunde pedagogerna utgå från barnens intressen och ta tillvara detta i till exempel en lärandesituation som kunde innehålla läs – och skrivlärande. Men att hålla sig á jour med populärkulturen var någonting som uppfattades som svårt av pedagogerna på grund av tidsbrist.    Mot det resultat som framkommit i denna studie, gentemot den tidigare forskningen som gjorts inom samma ämnesområde, framträdde både likheter och skillnader. I likhet med den tidigare forskningen så påvisades barns intresse för populärkultur och att barnen i förskolan praktiserade läsande och skrivande i sin vardag på förskolan. Den mest framträdande skillnaden i denna studie gentemot den tidigare forskningen var att, pedagogerna i undersökningen var tillåtande till barns användande av populärkultur i förskolan, både i lek och i en lärandesituation. Medan den tidigare genomförda forskningen visade att barn inte tilläts att använda sig av populärkultur i förskolan.

Det här examensarbetet handlar om barns inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. I läroplanen för förskolan anges att alla som arbetar inom förskolan ska visa respekt för den enskilde individen i det vardagliga arbetet. Arbetet i förskolan ska präglas av ett synsätt som bygger på respekt för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människor lika värde. Samtidigt ska arbetet i förskolan stödja barns identitet, självkänsla, självständighet och tillit till sin egen förmåga. Barn ska kunna ge uttryck för egna uppfattningar och förstå egna rättigheter (Utbildningsdepartement, 1998). Således är denna förskolans uppgift betydelsefull för barns lärande av etiska värden.   Studiens syfte är att utifrån ett etiskt perspektiv beskriva och förstå hur pedagoger förhåller sig till pedagogisk dokumentation. Metod som används i studien är semistrukturella intervjuer med sju pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i den pedagogiska verksamheten på en förskola. Genom intervjuer utforskas pedagogernas arbete med barns inflytande i samband med pedagogisk dokumentation och förskolepedagogers erfarenheter, tankar, funderingar kring barns integritet och dokumentation. Dessa data som består av inspelade intervjuer med de pedagoger har bearbetas och betraktas i ljuset av forskning som berör inflytande och integritet.   Resultatet visar att barn har ett reellt inflytande i pedagogisk dokumentation genom att de får utrycka sina åsikter och funderingar om dokumentationen och dessa bemöts av pedagoger med respekt. Barn har till viss del inflytande i pedagogisk dokumentation när inflytandet begränsas till valmöjligheterna. Barn har inget inflytande i pedagogisk dokumentation när barnen inte känner till syftet med dokumentationen eller att barnen inte vet att de kan påverka dokumentationsprocessen.   I studien framgår att pedagoger ser barnens integritet i pedagogisk dokumentation som en gräns och den gränsen får ingen annan gå över. Barn har rätt att säga stopp till att delta i dokumentation. Pedagoger respekterar barns tankar och åsikter och tar dem på allvar. Vuxna tar på olika sätt hänsyn till barnens känslor i dokumentationsprocessen. Däremot tycks pedagoger inte i lika stora utsträckning systematisk arbeta med etik som ett innehåll i dokumentationen. En del pedagoger anser sig inte ha mött negativa reaktioner från barnen i sitt arbete med dokumentation och därför har de inte reflekterat över integritet i samband med pedagogisk dokumentation.

Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgång. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts är fenomenologi för att kunna fånga essensen i ungdomarnas berättelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som använder sig av droger är benägna till att avsluta sin skolgång i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, närvaro, intresse av att inhämta kunskap, rollen i skolan och förmågan att hålla sig till skolans regler. Dessa teman utgjorde tillsammans en essens: Den sociala skolan. Det som framkommer genom intervjuerna har sedan diskuterats och kopplats till tidigare forskning samt de valda teorierna, socialisationsprocessen och kontrollteorin.

No description available.

I denna uppsats har erfarenheterna kring och upplevelserna av arbetet med och i lokal styrelse med elevmajoritet och elevråd studerats. Detta i syfte att belysa hur dessa forum bidrar till elevers möjligheter att påverka och utöva inflytande över sin skola och utbildning. Jag har genomfört fem intervjuer på en skola i Mellansverige. Resultatet visar att såväl elever som personal upplever arbetet i lokal styrelse och elevråd som positivt, och menar att arbetssättet ger eleverna möjlighet att utöva inflytande över skolsituationen, undervisningen och viktiga beslut som rör skolan och utbildningen. Utifrån respondenternas erfarenheter kring och upplevelser av arbetet med och i en lokal styrelse och elevråd, kan jag dra slutsatsen att de som i helhet förefaller vara goda. Dock framhålls elevgruppens bristande deltagarintresse som en påtaglig svårighet, vilket delvis beror på bristfällig information kring den lokala styrelsens och elevrådets arbete.

Forskning pekar på brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i ämnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mål, självförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation. Motivation är ett begrepp som har utvecklats av många forskare under en längre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan är mål, självförtroende och inflytande några av möjliga faktorer som påverkar elevers motivation. Elevernas mål i undervisningen betraktas med utgångspunkt i relationen mellan lärandemål och prestationsmål. Självförtroendet tolkas utifrån elevernas upplevelser av mot- och medgångar. Till sist behandlas inflytande utifrån elevers syn på inflytande över undervisning och planering. Vad gäller motivation jämförs inre faktorer såsom intresse och känslor med yttre faktorer såsom belöningar och bestraffningar. Resultatet av undersökningen visar tydliga kopplingar mellan litteraturen och elevernas uppfattningar. Bland annat beskriver eleverna en slentrianmässig undervisning med föga möjligheter till inflytande. En tydlig provkultur påverkar elevernas självförtroende och skapar prestationsinriktade mål för undervisningen.

Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad barns inflytande kan innebära. I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 står det att barn ska ha rätt till medbestämmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas även att det är barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom området och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs när barn får vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna.   Examensarbetet har sin utgångspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan påverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utsträckning samt Reggio Emilias filosofi.   Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en observationsstudie där videokamera och fältanteckningar har använts som metod. Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning där barnen var ett och två år gamla. Nio barn samt fem förskollärare har deltagit i undersökningen.   Resultatet visar att det skiljer sig mellan olika pedagoger och olika situationer då det gäller barns inflytande. De situationer som observerats är samling, fruktstund, lunch, fri lek samt utevistelse. Vid oplanerade situationer såsom fri lek och utevistelse visar resultatet att barnen får större utrymme till att göra egna val samt till att vara delaktiga. Vid av pedagogen planerade situationer såsom samling är inflytandet mer begränsat, dock skiljer det sig här mellan olika pedagoger. Vid lunchen har barnen stor möjlighet att göra egna val både när det gäller vad de vill äta samt vart de vill sitta.

Syftet med undersökningen är att få en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i årskurs två och tre intervjuats. Som metod har jag använt mig av en generell hermeneutiskt förhållningsätt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vägledning vad gäller rastens innehåll och organisation. Dessa visar också att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan. I undersökningen framkommer det att barn har många tankar om rasten. Barnens möjligheter till att påverka och få inflytande är mycket begränsad. Barnens behov är olika och undersökningen visar att behoven förändras mellan årskurserna. Undersökningen visar att om barnens tankar får komma med i rastens uppläggning och organisation kommer rasten att stödja lärandet och välbefinnandet i skolan. Jag utgick ifrån följande frågeställningar: Finns det en skillnad i rastaktiviteter mellan årskurserna? Vad hindrar utveckling/förändring av rasten? Hur upplever barnen rasten?